Det är klart att det är allvarligt när man ifrågasätter examensrätten, säger Eskil Franck, före detta rektor vid Lärarhögskolan i Stockholm och ordförande i utvärderingens externa bedömargrupp.
Vid förra utvärderingen som Högskoleverket gjorde 2004 (presenterad 2005) riktades mycket hård kritik mot lärarutbildningarna men då utfärdades inga varningar eftersom det gått så kort tid efter den senaste reformeringen av utbildningarna.
– Men all sannolikhet talar för att hade man gjort så här förra gången så hade betydligt fler blivit varnade för att bli av med examensrättigheterna. Jag tolkar det så att det gjorts mycket jobb för att väsentligt förbättra lärarutbildningarna, säger Eskil Franck.
Han pekar särskilt ut en punkt som förbättrats.
– Den verksamhetsförlagda utbildningen som var det stora problembarnet för tre år sedan har blivit mycket bättre. Och det är skönt att se för det var på många håll katastrof för tre år sedan.
Högskoleverket håller också fram enskilda goda exempel.
– Högskolan i Halmstad som fick mycket kritik vid förra utvärderingen har jobbat stenhårt och tillhör nu de bättre utbildningarna. Vi har också lyft fram Göteborgs universitet och GIH, Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. I alla tre fallen har de jobbat systematiskt med de problem som fanns.
Men tio av de 26 lärosäten som har lärarutbildningar har fått sina examensrättigheter ifrågasatta. Många av dem får anmärkningar för att de har för låg andel disputerade lärare.
– Även om det skett en förbättring så faller många av lärosätena på en för låg andel disputerade lärare.
Låga andel forskarutbildade
Lärarutbildningarna vid högskolorna i Borås, Gävle, Malmö och Skövde samt vid Högskolan Väst, Karlstads universitet, Luleå tekniska universitet och Mitt-universitetet har enligt Högskoleverket oacceptabelt låg andel forskarutbildade lärare, de flesta klart under 30 procent.
Vilka andra generella problem finns det?
– Det som jag tror kommer att bli den stora diskussionspunkten är matematikämnet. Utbildningen i matematik är inte bra, det gäller generellt på många ställen men det finns undantag också. Flera punkter är svaga, som kompetensförsörjningen på disputerade lärarutbildare, litteratur, att alla åldersintervaller i skolsystemet får relevant lärarutbildning och kopplingen mellan ämne och ämnesdidaktik.
Är inte detta särskilt allvarligt med tanke på den diskussion som pågår om rekryteringssvårigheterna för naturvetenskaper i den högre utbildningen och den alltför låga nivån på högskolenybörjarnas matematikkunskaper?
– Helt klart är det så, säger Eskil Franck.
Vilka lärosäten har de största enskilda bristerna?
– I rapporten lyfts Södertörn och Norrköping fram som utbildningar som har särskilt stora problem.
Undervisningen vid Linköpings universitets campus i Linköping bedöms som tillfredställande. Men bedömargruppen riktar mycket stark kritik mot lärarutbildningen i Norrköping där kunskapsfördjupningen inom programmet är för svag och nivån på matematikkurserna är alltför låg.
Vid Södertörns högskola saknas en stabil lärarkår. Närmare 160 lärare medverkar i lärarprogrammet, men deras tjänstgöring motsvarar endast tolv heltidstjänster. Detta tillsammans med att det inte finns någon undervisning i matematikutveckling för blivande lärare i förskolan och grundskolans tidigare år ligger till grund för Högskoleverkets ifrågasättande.
Är kvaliteten på lärarutbildningar särskilt låg om man jämför med andra högskoleutbildningar?
– Det har visat sig problematiskt att akademisera professionsutbildningar som skedde i och med 1977 års reform. Den utbildning som fått absolut sämst resultat är sjuksköterskeutbildningen som vid förra utvärderingen fick examensrätten ifrågasatt vid nästan hälften av alla bedömda lärosäten.
– Övergripande är alltså att de yrkes-utbildningar som kommit in i akademin har en lång resa att göra för att nå full akademisk standard, säger Eskil Franck.
Leder till förbättringar
Örjan Lönnevik, ordförande i SULF-sektionen Sveriges Lärarutbildarförening, SLF, kommenterar rapporten:
– Det är verkligen ingen positiv bild som Högskoleverket ger men det kommer att leda till förbättringar och det är positivt.
Han säger att man inom lärarutbildarsektionen livligt diskuterar utbildningens standard och att det händer mycket inom lärarutbildningarna nu, inte minst genom den utredning om en förändrad lärarutbildning som förra universitetskanslern Sigbrit Franke ska lämna till regeringen 15 september.
– Det finns mycket man kan fundera över, till exempel om Sverige har resurser att bedriva lärarutbildning vid 26 lärosäten. Det tror inte jag vi har.
Han påpekar att läraryrkets status har sjunkit de senaste åren och därmed också intresset för utbildningen. Detta påverkar i förlängningen även nivån på studenternas förkunskaper.
– Det gäller särskilt språken och naturvetenskap, vi får inte ens en sökande per plats. Alla kommer in.
Till detta kommer också interna problem med finansieringen av utbildningen.
– Vi får betalt per student och för att få in så många studenter som möjligt har man sänkt kraven för antagningen.
Det syns i Högskoleverkets utvärdering, till vissa kurser i lärarutbildningen krävs bara Matematik A som i princip är grundskolekompetens.
Örjan Lönnevik anser att det är nödvändigt att införa mera ämneskunskaper i lärarutbildningen och tror att det kommer att synas i Sigbrit Frankes utredning.
– Jag tror också att det är viktigt att man har olika lärarexamina för undervisning i olika åldersgrupper så att var och en får inrikta sig på det den är bäst på.
En av huvudpunkterna i Högskoleverkets utvärdering är krav på fler disputerade lärare.
– Men om man ska ha fler disputerade lärare måste man komma med mer pengar. Och de disputerade lärare man önskar står ju inte och väntar på en tjänst, de finns inte. Det enda rimliga är att arbetsgivaren ger möjligheter till de adjunkter som är inne i systemet att doktorera. Det har ju gjorts sådana satsningar men det måste bli ännu mer. Och då måste man tillföra pengar vilket är ett politiskt beslut.
Återkommande kritik
Örjan Lönnevik anser att det ibland finns en övertro på att man ska utbilda lärarstudenterna till forskare, och menar att det är viktigt att komma ihåg att det är en yrkesutbildning.
En återkommande kritik är att kraven på lärarstudenterna är för låga.
– Där får vi ta på oss ett ansvar att vi har en utbildning som i vissa fall ställer för låga krav så att studenterna kan slinka igenom med ganska lite arbete.
Han vill poängtera att den hårda kritiken i utvärderingen inte gäller alla lärarutbildningar.
– Det görs mycket bra arbete vid lärarutbildningarna och det finns många bra lärarutbildare. Man får som lärarutbildare inte klä sig i säck och aska utan ta rapporten som en möjlighet att göra konstruktiva förbättringar. Det kommer alla att vinna på.
PER-OLOF ELIASSON
