Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

1 juli, 2008
Universitetsläraren

På många lärosäten införs nu anonyma tentamina. Frågan har drivits av studentkårerna, och verkar i de flesta fall ha införts av universitetens och högskolornas ledning utan diskussion och förankring i lärarkåren. På hemsidorna hittar man oftast bara en beskrivning om hur det praktiskt ska gå till. I några fall hänvisas till en likabehandlingsplan eller motivering i stil med att ”De fördelar man tycker sig se är ökad objektivitet och rättssäkerhet i examinationen.”.
Vi saknar djupare analys av omfattningen av de problem systemet förväntas lösa i relation till de kostnader och nackdelar det skapar. Inte någonstans har vi sett en diskussion om huruvida de föreslagna åtgärderna är den bästa resursanvändningen för att mildra problemen. Vi vill med detta inlägg lyfta in fler frågor i diskussionen kring anonyma tentamina.

ATT KVINNOR OCH män i många sammanhang bedöms olika är väldokumenterat. Det finns studier som visar på att identiska texter systematiskt har bedömts olika beroende på om det var en man eller kvinna som rättaren trodde sig bedöma. Studenter för ibland fram farhågor om att de kommer att bli bedömda ofördelaktigt om de ställt frågor eller om de fram-
fört kritiska synpunkter mot läraren. Här handlar det om att det ställs fullt rimliga krav på rättvisa. Näraliggande är också att anlita honnörsordet ”kvalitet” i sammanhanget eftersom det naturligtvis inte är förenligt med hög kvalitet att en tentands kön eller etnicitet påverkar dennes tentamensresultat.

INFÖRANDET AV anonyma tentor kan alltså ses fylla en funktion, men låt oss titta närmare på vad de förväntas lösa och vilka alternativlösningar som finns. Anonyma tentor kan ju ses som ett sätt att lösa problemet med orättvis bedömning av tentor beroende på bias i rättningen. Men är det verkligen så? Talar vi om handskrivna salstentamina så är det i hög grad möjligt att särskilja svar från kvinnor från de som skrivits av män. Att identifiera tentander med invandrarbakgrund är dessutom i många fall möjligt genom språkbruket. Det ter sig därför som att problemet med systematisk bias beroende på tentandens kön och etniska bakgrund inte löses med anonyma tentor. Problemet med att individer kan få ofördelaktig bedömning är däremot i de flesta fall löst med användning av anonyma tentor, även om en illvillig rättare nog kan lista ut en hel del om viljan finns.

ANONYMA TENTOR framställs som både objektiva och rättvisa, men hur är det med det? Det finns grupper som av olika skäl är missgynnade av skriftlig tentamen som examinationsform – inte bara de som har dokumenterade läs- och skrivsvårigheter. Hur ser det ut med rättvisan i de fallen? Nu blir det ju varken bättre eller sämre för dessa med anonyma tentor, så det spelar kanske ingen roll kan man tycka. Det identifierar dock ett problem med tentamen som examinationsform.
Dessutom är det högst osannolikt att ens samma lärare skulle vara helt konsekvent i tentamensrättning om den spreds ut över tiden om tentan innehåller annat än rena faktafrågor. Ska vi ur detta dra slutsatsen att svar på tentamensfrågor måste ha ett entydigt rätt svar? Nåt annat kan vi ju inte acceptera om vi driver kravet på rättvisa in absurdum. Vi föreslår naturligtvis inte detta, men vill använda exemplet för att peka på att någon absolut rättvisa inte finns när det gäller rättning av tentamina.
Till detta kan sedan läggas att tentor på samma kurs har olika svårighetsgrad från gång till gång och att ju mer lika tentorna är desto lättare är det för studenterna att lära sig hur man klarar tentan och då ofta utan att förstå vad de gör.

HÖGSKOLELAGEN 1977 föreskrev att ”All utbildning ska främja de studerandes personliga utveckling.” Liknande formuleringar förekommer i många lärosätes målbeskrivningar. Det framtida arbetslivet och samhället efterfrågar många olika förmågor hos studenterna. Det är svårt att se hur dessa skulle kunna bedömas på ett anonymt sätt.
Vi ser det som rent ut sagt olämpligt att ens försöka. Vår tes är istället att ju mer vi som bedömare ser av våra studenter desto bättre och rättvisare bedömning kan vi göra. Vi blundar inte för att det finns problem med fördomar, särbehandling och diskriminering, men förordar att dessa problem hanteras på ett mer holistiskt sätt än att peka på anonyma tentamina som lösning. Det som ligger oss närmast tillhands är att utbilda de som rättar, det vill säga att öka kompetensen i att genomföra provbedömningar.

OLIKA TYPER AV mål examineras lämpligen med olika examinationsformer. Våra studenter kommer in med många olika kunskaper, erfarenheter, intressen och mål. Examinationen ska naturligtvis garantera att de studenter som godkänts på en kurs fått vissa baskunskaper. Det betyder inte att de ska få identiska kunskaper. En hård specificering av innehåll och likriktning av vad studenterna ska kunna har alltför mycket av ”industritänkande” över sig, där kvalitet handlar om att alla produkterna ska se lika ut. Vi anser att ett idealt
system borde underlätta för oss som lärare att stödja progressionen i utvecklingen av enskilda studenters kunskaper och färdigheter inom olika områden.

MARK TWAIN HAR skrivit att ”Universities are full och knowledge. The freshmen bring a little in, the seniors take none away … the knowledge accumulates.” Vår vision för universitetet är att studenterna, tillsammans och med oss lärare, får utveckla sina kunskaper och idéer, och låta kunskapen växa både hos sig själva och universitetet.

MATS DANIELS
lektor, Uppsala universitet

ANN-MARIE PENDRILL
professor, Göteborgs universitet

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023