Bevakar högskolan
Bevakar högskolan
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Politikerna ger bilden – tjänstemännen detaljerna

– En tio timmar lång arbetsdag är en kort dag, konstaterar departementsrådet Ann-Caroline Nordström, chef för Universitets- och högskoleenheten på Utbildningsdepartementet.

1 juni, 2008
Universitetsläraren

Man hinner aldrig ha tråkigt här, fortsätter Ann-Caroline Nordström med ett stort skratt och betoning på hinner. Det är lätt att tro henne när man ser skrivbordet där ärenden ligger i ordentliga högar över hela bordsytan – men framför allt när man ser de 32 (!) vita brevkorgarna som på ena skrivbordskanten står staplade mot väggen.
– Egentligen är jag pedant, men jag har lärt mig att leva med ”kaoset”. Det går nästan inte en dag utan att jag lägger till en ny brevkorg med ett nytt ärende, säger Ann-Caroline Nordström.
Hon tillträdde tjänsten som chef för UH-enheten den 18 september 2006, dagen efter riksdagsvalet och tre veckor innan den nya regeringen tillträdde. Hon slipper alltså frågan om skillnader mellan den förra och nuvarande ministern.
– Men jag har förstått att beredningen fungerar olika när regeringen består av ett parti som regerar med hjälp av stödpartier, jämfört med fyra allianspartier som samsas om makten. Nu hämtas synpunkterna in i ett tidigare skede. När det gäller regeringsärenden har man en gemensam beredning då frågor gås igenom med de närmast berörda departementen, därefter bereds ärendet med samordningskansliet samtidigt som man har ”delning” då förslaget går ut till alla departement. Vissa frågor bereds dock med samordningen innan delningen.
Det kan alltså ta tid när fyra partier ska enas, men grundprincipen är som alltid att det är en regering som fattar alla beslut och att Regeringskansliet är en myndighet. Det är alltså inte så att de olika partierna ”äger” olika departement. Även om båda ministrarna på Utbildningsdepartementet är folkpartister så ska frågorna samordnas med de andra partierna.
– Regeringens sätt att samarbeta påverkar hur hela Regeringskansliet arbetar. Jag var imponerad av att se hur snabbt medarbetarna anpassade sig vid regeringsskiftet, förklarar hon.

Började ändra inriktning
Den nya regeringen tillträdde mitt i budgetprocessen och det fanns en hel del texter som förberetts under våren och som var anpassade till en fortsatt socialdemokratisk regering.
– Medarbetarna kunde utifrån allianspartiernas dokument och uttalanden bilda sig en uppfattning om vilka förändringar som skulle komma och de började genast ändra inriktningen i texterna. Regeringskansliet är en flexibel, snabb och lojal organisation, konstaterar Ann-Caroline Nordström.
För att arbeta inom Regeringskansliet måste man alltså ha vissa kameleonttalanger och vara mycket lyhörd för den politiska ledningens intentioner.
– Trivs man inte med att i första hand fokusera på sakfrågorna utan är mer värderingsdriven kan det vara svårt att arbeta här. För de flesta är det andra drivkrafter som gör arbetet här intressant – den politiska ledningen ger de stora dragen och inriktningen, men tjänstemännen utformar förslagen i detalj, bedömer konsekvenser, är en del i beredningen, i den stora analysen inför varje regeringsbeslut. Vi strävar hela tiden efter att vara sakliga och objektiva.
Det är naturligtvis också spännande att vara mitt i händelsernas centrum och se politik skapas och utformas. Och att arbeta i Regeringskansliet ger förstås ett visst inflytande.
– Bra förslag kan vinna gehör – alla förslag har ju inte en politisk valör. Ett bra förslag kan vara ett bra förslag oavsett regering, säger hon och ser förtjust ut över formuleringen.

Började som forskare
Ann-Caroline Nordström har tidigare un-der två år arbetat som ämnessakkunnig på UH-enheten. Innan hon kom tillbaka som chef basade hon under fem år för Högskoleverkets avdelning för statistik och analys. Hon har också varit utbildningsledare vid Stockholms universitet, men hon började som forskare i växtfysiologi. Hon konstaterar att hon idag har nytta av sin breda bakgrund inom sektorn.
På Utbildningsdepartementet arbetar cirka 200 personer, de allra flesta är opolitiska tjänstemän som alltså jobbar kvar även om ministern eller hela regeringen byts ut. 26–27 av departementets anställda arbetar på UH-enheten för högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.
Enhetens ansvarsområden spänner över bland annat tillträdesfrågor, utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå, examensfrågor, forskning, anställningar, resurser, förvaltningsärenden och internationella frågor. Just nu är Sverige ordförandeland för Nordiska ministerrådet och samtidigt förbereds Sveriges ordförandeskap i EU under 2009.
– Vi deltar också i beredningen av ärenden från samtliga övriga departement. Då kan det handla om att mota undan förslag – det är många som vill lägga uppdrag på högskolan.

Förbereder regeringsbeslut
Det är mycket arbete, men det är roliga och spännande frågor, säger hon och understryker att det är en hög nivå på enhetens medarbetare. Departementet arbetar med en mycket stor sektor och besluten berör många människor. Inom det 50-tal myndigheter som ligger under UH-enheten finns 25 procent av alla statligt anställda: 60000 personer. Dessutom finns cirka 300000 studerande och 20000 forskarstuderande.
– Det är vi som handlägger och förbereder fördelningen av anslagen inom sektorn i den årliga budgetpropositionen. Vi förbereder alla regeringsbeslut som gäller universitet och högskolor. När regeringen tar initiativ till åtgärder och reformer på olika områden ska vi fånga upp vad regeringen vill, skriva kommittédirektiv, sätta samman kommittéer och tillsätta utredare. Sedan tar vi emot utredningen och ser till att den remissbehandlas. Vi sammanställer remisserna och utformar sedan de förslag som regeringen vill lägga fram för riksdagen i propositioner.
Departementet skriver också myndigheternas regleringsbrev och sköter formaliteterna kring utnämningar, till exempel av rektorer, universitetskansler och en del styrelseordförande.
–Vi ska serva den politiska ledningen, men vi ska också föra en dialog med alla våra myndigheter. Vi ska ha följa upp hela sektorn, både i ett nationellt och ett internationellt perspektiv – där har vi mycket hjälp av Högskoleverkets analyser, statistik och kvalitetsutvärderingar.
Varje medarbetare på enheten är kontaktperson för ett eller flera lärosäten. Den ansvariga handlägger ärenden som rör lärosätet, sätter sig in i årsredovisningen, besöker lärosätet och bjuder in till departementet, samt följer mediedebatten lokalt genom att läsa lokala tidningar på nätet.
En viktig uppgift för enheten är konsekvensanalyser av regeringens förslag – och på så sätt påverkar naturligtvis enheten hur politiken formas:
– Vi studerar vad olika förslag innebär för sektorn nationellt och på lång sikt. Vi ska se till att ministern får reda på allt som är viktigt, den politiska ledningen ska inte överraskas av argument mot ett förslag – det ska vi redan ha tänkt på. Det innebär att det måste vara högt i tak inom regeringskansliet.
Alla frågor som ska läggas fram för ministern eller statssekreteraren Peter Honeth passerar Ann-Caroline Nordström.
– Jag träffar ministern på beredningen en gång i veckan. Statssekreteraren träffar jag oftare. Det är statssekreteraren som är min chef och som driver processerna inom departementet. De flesta ärenden tas upp flera gånger med honom innan de presenteras för ministern. Vi kallar det PH-tid, Peter Honeth-tid, säger hon.
Ministrars utspel och myndigheternas förvaltning granskas och diskuteras i media, det inre arbetet på de olika departementen är lite mer anonymt.
– Det är resultaten som ska synas och det är regeringsbesluten som är resultaten. Det som är viktigt för oss är att ha bra kontakt med sektorn, att förstå verkligheten och hur politiska beslut landar och fungerar.

Tre utredningar på remiss
Aktuella frågor är de effekter tre utredningar som just nu är ute på remiss kommer att få: Resursutredningen, Befattningsutredningen och utredningen om hur kår- och nationsobligatoriet ska avskaffas. Daniel Tarschys pågående utredning Ökad frihet för universitet och högskolor kommer sannolikt också att påverka systemet. I höst ska en forskningspolitisk proposition läggas fram och även om den till största delen är den forskningspolitiska enhetens ansvar kommer UH-frågor att ingå. En stor fråga för Folkpartiet är lärarutbildningen och f d högskolekanslern Sigbrit Franke arbetar just nu med en utredning om hur en ny lärarutbildning skulle kunna se ut.
– Vi har alltså flera stora och tunga systemfrågor på gång. Det ska bli mycket spännande och intressant att lotsa dem vidare, konstaterar Ann-Caroline Nordström.

ANKI WOOD

Utbildningsdepartementet

Enheter under högskole- och forskningsministern:
* Universitets- och högskoleenheten
* Forskningspolitiska enheten
* Enheten för studiefinansiering och vuxenutbildning
* Globaliseringsrådet

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2023