Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Uppgifterna är för många visar aktuell adjunktenkät

En ny arbetsmiljöenkät visar att adjunkternas arbetssituation har stora brister. – Även om analysarbetet inte är avslutat blev jag förfärad av resultatet. Arbetssituation är mer pressad än vi kunnat ana, säger Iréne Johansson, ordförande i SUAF.

1 maj, 2008
Universitetsläraren

Bakgrunden till enkäten var en motion till SULF-kongressen i höstas från Sveriges Universitetsadjunkters Förening, SUAF, om att kartlägga adjunkternas arbetssituation.
– Vi hade fått tecken på en alltmer tilltagande arbetsbörda i kombination med minskade möjligheter till kompetensutveckling, säger Iréne Johansson, ordförande i SUAF och adjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan Väst.
I december skickades enkäten ut till de adjunkter som är medlemmar i SULF och besvarades av 1088 personer.
– Arbetssituationen är mera pressad än vi uppfattat. Resultaten vad gäller arbetsmiljö och arbetssituation inklusive kompetensutveckling är mycket nedslående, säger Iréne Johansson.
Andelen adjunkter som svarar att de ofta eller ganska ofta arbetar under oacceptabel tidspress var hela 57 procent.
Antalet kommentarer med exempel utöver kryssfrågorna är mycket stort.
Hela 936 personer har gett exempel på varför man ibland jobbar under oacceptabel tidspress.

Ojämn arbetsbelastning
Tidspressen anges bero på dålig planering och organisation från arbetsledningen samt resursbrist som leder till för lite tid och personal i förhållande till de uppgifter man ska sköta.
Adjunkterna pekar på ojämn arbetsbelastning, otillräcklig timtilldelning, kursansvar, examination, organisationsproblem och för många arbetsuppgifter.
– Man upplever sig som en alltiallo som får göra väldigt många saker. Några uppger att arbetet att vara lärare på universitetet och högskolor har blivit väldigt förändrat. Bland annat har det tillkommit många uppgifter, inte minst genom ny teknik som man hela tiden måste skaffa sig kunskap om.
Till exempel uppger 45 procent av adjunkterna att de även arbetar med distansundervisning och undervisar genom nätbaserade kurser med föreläsningar och undervisning via nätet.
– Det tycker jag är en väldigt hög siffra, för bara något år sedan var vi några få lärosäten som hade distansundervisning och undervisning via nätbaserade kurser. Det här är mycket intressant – det visar att utbildning via nätet nu är en vedertagen undervisningsform. Men hur är det med teknikens tillgänglighet och teknisk support för oss lärare?
Iréne Johansson upplever själv att det är ett stort problem att tekniken inte alltid fungerar.
– Jag får lägga ner oerhört mycket mera energi på en nätbaserad föreläsning där jag är beroende av att tekniken fungerar än på en vanlig föreläsning.
Adjunkter och andra lärare tvingas in i ett nytt sätt att arbeta.
� Detta kan gå bra så länge man har ett bra arbetsklimat och kan fråga kollegorna om hjälp, har man inte det så blir det svårt. Därför anser jag att det är mycket viktigt att värna ett bra arbetsklimat.

Hälften känner arbetsglädje
Endast drygt hälften av adjunkterna har svarat att de känner arbetsglädje och var femte känner sig ensam på jobbet. Drygt varannan adjunkt har under året övervägt att byta arbetsplats.
41 procent säger att arbetsplatsen präglas av revirtänkande.
– Det senare är inte så förvånande, kommenterar Iréne Johansson, eftersom man får undervisa på fler kurser på grund av minskade resurser vilket kan leda till konkurrens- och konfliktsituationer.
55 procent säger att chefen tar sig tid att lyssna.
– Sammantaget har man en så pressad situation att många fler adjunkter nog skulle behöva någon man kunde gå in och diskutera med. Jag tycker inte det är tillfredställande att det enbart är 55 procent som har en chef som tar sig tid att lyssna.
60 procent av adjunkterna har ingen kompetensutvecklingsplan fastän det finns avtalat sedan flera år att man ska ha en sådan.
– Många ansåg att de inte kan utnyttja möjligheterna till kompetensutveckling. Tiden för kompetensutveckling finns nästan inte och den krymper.
En enkätfråga var om man upplevde att
man hade blivit utsatt för mobbning eller trakasserier på grund av sin befattning.
Cirka tio procent svarar ja på denna fråga.
– Det trodde jag inte att det förekom så mycket. Det är alarmerande att så många säger att de blivit utsatta på grund av att de är adjunkter. Trakasserierna förekommer på flera sätt, det påpekas att de har låg status, de anses som ett ständigt B-lag, att de inte har fulla demokratiska rättigheter och att de medvetet glöms bort.
Var tionde adjunkt har blivit utsatt för hot från studenter. Det förekommer framförallt när läraren gör någon form av bedömning, betygssättning eller examination av studenters prestation men också i samband med att studenter avslöjas med fusk eller vid kursutvärderingar. Hoten kan vara om fysiskt våld eller våld mot egendom som tillhör läraren eller olika mer eller mindre förtäckta verbala hot.
– Den bild av adjunkternas arbetssituation som hittills växt fram visar på en bild som är både skrämmande och illavarslande. Den påvisar omfattande problem.
Iréne Johansson anser att en del av orsakerna till den dåliga arbetssituationen ligger i resursbrist, vilket SULF har påpekat länge
– Vi i SULF har långt tillbaka varnat för att problem kommer att uppstå med de minskade resurserna till universitet och högskolor.

En ledningsfråga
Den dåliga arbetssituationen är också en ledningsfråga.
– Av enkätsvaren framkommer att orsaken till en del problem är dålig organisering av arbetet vilket medför alldeles för många brandkårsutryckningar med för kort framförhållning och för kort planeringstid. Ofta har man många parallella uppdrag med deadline samtidigt.
Tjänstgöringen fastställs allt oftare bara någon vecka innan en ny termin vilket innebär att man tvingas ta till helgerna för att förbereda undervisningen.
Det mest positiva i undersökningen är att 90 procent av adjunkterna har tillsvidareanställning och de flesta har heltidstjänst, 83 procent har svarat att de har en heltidstjänst med tillsvidareförordnande.
– Det är tillfredställande att adjunkterna i princip har tillsvidareanställning. Reservationen är att det här gäller de adjunkter som är med i SULF och som svarat på enkäten.
Enkäten gick till ut de medlemmar som uppgett sin e-postadress, och besvarades på webben.
Av SUAF:s 3413 medlemmar hade 92 procent uppgett e-postadresser.
– Svarsfrekvensen är ungefär 41 procent, och det anser jag vi får vara nöjda med. I praktiken var svarsfrekvensen tro-
ligen något högre bland annat beroende på att inte alla e-postadresser var aktuella.
Analysen av enkätresultaten är inte riktigt klar ännu.
– En sak vi inte vet är om arbetsförhållandena skiljer sig åt mellan olika högskolor.
Iréne Johansson ser enkäten som ett verktyg för det fortsatta fackliga arbetet.
– När man summerar den här undersökningen hittills är det uppenbart att den akademiska organisationen befinner sig på ett lutande plan. Det här är något vi vill slå larm om, säger hon.

PER-OLOF ELIASSON

Nästan samma bild 2003

HSV:s undersökning Adjunkter vid universitet och högskolor 2003, gav en liknande bild av adjunkternas situation.

Några punkter ur HSV:s undersökning:

• En stor majoritet av adjunkterna är tillsvidareanställda med trekvartstids-
eller heltidstjänster.
• Adjunkternas bedömning av arbetets innehåll är övervägande positiv.
• Tre fjärdedelar av adjunkterna anger att de i hög grad eller mycket hög grad är utsatta för för stor arbetsbörda och stress. Detta kan ses i perspektiv av att behovet av mindre stress också ofta påtalades i de öppna frågorna till adjunkterna.
• Var tredje adjunkt upplever ”brist på stöd från överordnade” och var fjärde adjunkt ”brist på uppskattning från omgivningen”. Samtidigt har nära två tredjedelar ett positivt kamratstöd.
• Arbetssituationen upplevs negativt också på grund av bristande resurser, bristande anställningstrygghet och orättvisa löne- och ersättningsnivåer av mellan en femtedel och drygt hälften av adjunkterna.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023