Notiser

Ex-minister Mundebo har disputerat i Stockholm
Ingemar Mundebo, välkänd budgetminister på 1970-talet, har nu – vid nästan 78 års ålder – disputerat vid Stockholms universitet.
Han försvarade sin avhandling Hur styrs staten? Resultat av resultatstyrning på skottdagen 29 februari. ”Hans slutsats är att mål och resultat, uppföljning och utvärdering bör vara viktiga inslag i all styrning. Men regeringens styrning bör inte avse alla detaljer. Det finns ett värde med myndigheter som fullgör politiskt beslutade verksamheter under betydande frihet och ansvar”, skriver Stockholms universitet i ett pressmeddelande.
Ingemar Mundebo tog socionomexamen vid Stockholms universitet år 1954 och blev filosofie licentiat 1964. Han anställdes på universitetet 1964 och blev byråchef 1976. Riksdagsledamot (fp) 1965–1980, budgetminister 1976–1980 och landshövding i Uppsala 1980–1986 samt generaldirektör för Riksrevisionsverket 1986–1993.
I höst, närmare bestämt oktober, fyller han 78 år.

Lärosätena ska kunna konkurrera
Självständiga och konkurrensutsatta universitet och högskolor är en viktig förutsättning för framtiden.
Det skriver Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA, och Vinnova i ett gemensamt pressmeddelande om sitt projekt Forsknings- och Innovationsframsyn.
– Vi föreslår att lärosätenas organisationsform ändras från myndighet till stiftelse.
Formen skulle göra de enskilda universiteten och högskolorna mer konkurrensutsatta samtidigt som de själva får full kontroll över resurserna, säger Jan-Eric Sundgren, ordförande för projektet och senior vice president AB Volvo.
Självständiga lärosäten behöver eget kapital, sammanfattas i pressmeddelandet :
”Detta kan delvis ske genom att en del av Akademiska Hus balansräkning överförs till respektive högskola. En del av intäkterna från försäljningen av de statliga bolagen skulle också kunna sättas av för detta ändamål”.

AEA-avgiften är 150 kr i maj
Från 1 maj sänker AEA avgiften för arbetslöshetsförsäkringen från 170 kronor till 150 kronor i månaden. Det är tredje gången under det senaste året som avgiften sänks.
– Men man måste räkna med att avgiften kommer att öka när arbetslösheten går upp igen, och det kommer den att göra förr eller senare. Om jag tyder tecknen i ekonomin rätt, så kommer arbetslösheten att stiga ganska snart, säger Anna Ekström, ordförande i AEA.

Det är kvinnorna som tar examen
”Under förra året minskade antalet examina för första gången sedan mitten av 90-talet”, skriver Högskoleverket i ett pressmeddelande. ”Minskningen är totalt sett liten, men större inom vissa områden. Antalet civilingenjörs- och högskoleingenjörsexamina minskade med 12 procent.”
Samtidigt ökade dock antalet examina från vissa utbildningar, till exempel ökade antalet examinerade specialistsjuksköterskor med 20 procent och från juridikutbildningarna utfärdades 9 procent fler examina än läsåret 2005/06.
Läsåret 2006/07 fick den svenska arbetsmarknaden ett tillskott på nästan 43000 nya akademiker. Det innebär att i genomsnitt 40 procent av en årskull avlägger en examen.
Två tredjedelar av alla examina tas ut av kvinnor. Och utvecklingen går mot större könsskillnader i stället för mindre.
– Det är en bekymmersam utveckling. Vi har idag en könsuppdelad arbetsmarknad. För att bryta detta behöver vi få mindre könsskillnader i den högre utbildningen. Utan ett aktivt agerande finns det risk för att utvecklingen fortsätter i fel riktning, säger universitetskansler Anders Flodström.

Bra ekonomi på lärosätena
Många lärosäten visar goda ekonomiska resultat trots att antalet studenter fortsatte minska under förra året. Totalt redovisas ett överskott på nära en halv miljard kronor under 2007.
Bland universiteten är det bara Luleå tekniska universitet och Växjö universitet som redovisar ett underskott, skriver Högskoleverket i ett pressmeddelande. Bland högskolorna är det flera som visar underskott, men de täcks av överskott från tidigare år med undantag för Högskolan Dalarna.
Resultaten räddas i många fall genom forskningsverksamheten – det är där överskotten finns, skriver Högskoleverket.
När det gäller antalet studenter var de 2 procent färre än 2006.

43 000 skriver högskoleprovet
I år har cirka 43000 anmält sig till vårens högskoleprov 5 april. Det är en minskning med 1,5 procent jämfört med förra våren. Men samtidigt ökar intresset för högskoleprovet på flera håll, efter några år med sjunkande antal anmälningar, konstaterar Högskoleverket i ett pressmeddelande.
I Stockholm har intresset ökat mest – med 12 procent, vilket motsvarar nästan 1250 fler anmälningar än i fjol. I Mälardalsregionen är ökningen 10 procent eller 179 personer.
I Göteborgsregionen är minskningen 426 färre anmälningar än förra året, räknat i antal personer. Men den procentuellt största minskningen är i Trollhättan/Uddevalla med minus 21,8 procent eller knappt 250 personer. Också i Skövde är minskningen i antalet anmälningar påtaglig, cirka 20 procent.

Rekrytering är i fokus på KTH
KTH satsar hårt på rekrytering av studenter. Professor Eva Malmström Jonsson har därför blivit utsedd av rektor Peter Gudmundson till vicerektor för studentrekrytering. Hon tillträdde 1 mars och hon vill att det ska bli lika attraktivt för ungdomar att bli ingenjör som att bli mediestjärna. Hon tror att arbetet med att öka teknikintresset måste ske på flera nivåer och
gärna i samarbete med industrin.
Eva Malmström Jonsson är själv civilingenjör i kemiteknik vid KTH och disputerade 1996 med en avhandling om syntes av polyestrar. Hon fortsätter att på halvtid leda sin forskargrupp med inriktning på tekniker för att bygga polymerkedjor – plaster – på biofibrer.

Framtiden ljus för arkitekter
Högskoleingenjörer, förskollärare och arkitekter har en ljus framtid på arbetsmarknaden, medan det ser mörkare ut för till exempel journalister och gymnasielärare.
Det visar Högskoleverkets senaste prognos om hur arbetsmarknaden kommer att se ut för dem som börjar studera i höst.
Under lång tid har exempelvis arkitekter haft det svårt att slå sig fram på arbetsmarknaden, men nu har det vänt, tror Högskoleverket, som räknar med ”tämligen god balans” mellan utbildade och arbetsmarknad.
”Även för jurister, psykologer och grundskollärare i skolans tidigare år är antalet examinerade i balans. Veterinärer efterfrågas i allt högre grad och under de senaste åren har balansen när det gäller nyutexaminerade förbättrats något”, skriver verket i ett pressmeddelande.
Vidare understryks att utbildningsplatser för läkare borde utökas med 50 procent.

Ex-rektor blir Dramatenchef
Marie-Louise Ekman, avgående rektor på Konsthögskolan, blir ny chef
på Dramaten från 1 juli 2009.
– Det är med stor ödmjukhet jag går in i detta. Ledarskapet på Dramaten ser jag som mitt nya skapande konstnärliga arbete, säger hon i ett pressmeddelande från Dramaten.
Marie-Louise Ekman, född i Stockholm 1944, blev den första kvinnliga professorn på Konsthögskolan år 1985. Hon blev dess rektor år 1999 och förordnandet går ut i juni 2008.


Kategorier: Arkiv