Det senaste i raden av förslag för att öka intresset kommer från regeringens Globaliseringsråd som i en ny rapport varnar för en kommande brist på ingenjörer, vilket på sikt kan hota tillväxt och välfärd.
Och en projektgrupp vid Lunds tekniska högskola drog i höstas igång vad som kan bli ett nationellt initiativ för att få upp intresset för teknik och naturvetenskap. Teknikföretagen ska förhoppningsvis stå för en stor del av de dryga 100 miljoner som projekten väntas kosta, och galjonsfigur vid presentationen var Michael Treschow, styrelseordförande i Ericsson.
– Många människor ser det som att problemet är rekryteringen till högre utbildningar inom teknik och naturvetenskap. Men vi ser det som ett samhälleligt problem med attityder, säger projektledaren Elisabeth Nilsson, lektor vid Fysiska institutionen, Lunds universitet.
– Så många vuxna har negativa attityder till teknik och naturvetenskap att vi påverkar våra barn- och ungdomar inte bara till att välja bort högre utbildningar utan också att inte odla sitt teknikintresse.
Det här är ett internationellt problem.
– Vi ser denna attityd i hela västvärlden. Alla utvecklade industriländer visar tecken på att ungdomarna är ointresserade av att se sig själva som utvecklare av teknik. När man ställer frågan: kan du se dig själv arbeta med teknik så säger i-ländernas 15-åringar att det i stort sett är uteslutet. Det är skrämmande.
Vad beror det på?
– I vårt land är vi väldigt dåliga på att bejaka att teknik är något vi lever av i form av högteknologiska industrier. Och de fungerar inte om man inte har människor som är teknikutvecklare.
Varför har det blivit så här?
– Jag tror att ett svar är att ungdomarna har för få förebilder bland annat eftersom vi har dålig koppling mellan industri och utbildningsväsende. Vi är av tradition skeptiska till att släppa in för mycket näringsliv i skol- och universitetsvärlden.
Det är en attitydfråga
Elisabeth Nilsson tror också att det handlar om en grundläggande attitydfråga.
– Teknik är lite fult, lite farligt, kopplas gärna till krigsindustri, exploaterade naturresurser och annat. Man har en tendens att inte se det positiva i teknikutveckling utan bara det negativa.
Det finns alltså inte bara en orsak utan flera.
– De är nära förknippande med varandra, men de måste lösas var och en för sig. Jag tror absolut inte att det finns ett universalrecept för att lösa det här.
I rapporten från Globaliseringsrådet räknar man upp ett antal av alla de projekt av olika slag vilkas syfte varit att öka intresset för teknik och naturvetenskap.
• Naturvetenskap och teknik, NOT-projektet, startade med en första etapp 1993 och den andra och sista etappen avslutades 2003. Projektet riktade sig till såväl lärare och lärarutbildare som elever.
• Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, riktar sig till skolklasser från
förskolan till och med sjätte året. Projektet är inne på sitt tionde år och varje år deltar cirka 68000 elever ledda av 4000 lärare.
• Myndigheten för skolutveckling utarbetade 2005 en handlingsplan med en uppsjö förslag till åtgärder.
• IVA:s initiativ Morgondagens ingenjörer löpte mellan 2002 och 2004.
• Teknikföretagen arrangerar projektet Teknikspanarna som riktar sig till lärare och elever i klass 4, 5 och 6. Detta läsår deltar 60000 elever i projektet.
• Rapporten nämner också initiativ som Snilleblixtarna, Finn Upp, First Lego League och Nordväxt Intressenter.
Få projekt utvärderas
Föreningen Vetenskap och allmänhet har analyserat 26 av de projekt och tävlingar som genomförts. Resultatet presenteras i skriften Projekt utan effekt? – utvärderingar av N&T-initiativ under luppen.
Det visar sig att man inte kan veta hur effektiva alla de här projekten är. Få projekt utvärderas på ett någorlunda vetenskapligt sätt.
Två av tre projekt utvärderas visserligen, men endast några få mäter verkligen effekterna av projektet. Det är också få som mäter både före och efter att aktiviteten genomförts. Flera utvärderingar innehåller resonemang om att projektet verkar ge goda förutsättningar för att nå uppsatta mål. Men en sådan ”känsla” av att nå positiva resultat är inte tillräcklig för att kunna fatta kloka beslut om framtida satsningar, konstaterar Vetenskap och allmänhet.
Studien som föreningen gjort lyfter också fram positiva erfarenheter och pekar på tre faktorer som viktiga för att nå en önskad effekt:
• Det behövs ledare och mentorer som kan vara förebilder och skapa intresse och förståelse hos eleverna.
• Man måste börja redan med små barn. Resultaten tyder på att barns intresse för teknik och naturvetenskap behöver stimuleras tidigt. Under tonåren är det troligtvis för sent.
• Kunskapen behöver sättas i ett sammanhang och göras begriplig för dem som deltar.
Fler åtgärder föreslås
Globaliseringsrådet vill nu starta ett nytt projekt och föreslår att Sverige inspireras av en landsomfattande kampanj som den danska regeringen dragit igång tillsammans med Dansk Industri och Ingenjörsföreningen i Danmark och som lär ha haft effekt.
I en kommentar till Globaliseringsrådets rapport välkomnar fackförbundet Sveriges ingenjörer regeringens engagemang, men menar att det inte räcker med en kampanj och föreslår fler åtgärder:
• Teknikprofilklasser redan i grundskolan.
• Bättre utbildade lärare i matematik och naturvetenskap.
• Fler undervisande ingenjörer i grundskolan och på gymnasiet.
Undvika fällor
Mest vidsträckta visioner har gruppen i Lund.
Men vad är det som får er att tro att ert projekt ska ge bättre resultat än många av de kampanjer som drivits genom åren?
– Vi har studerat tidigare erfarenheter noga och vi är många som har en lång erfarenhet av utåtriktad verksamhet. Vi tror att vi vet vilka fällor vi ska undvika att gå i, säger Elisabeth Nilsson.
– Och vi är ett hundratal lärare vid tekniska högskolan och naturvetenskapliga fakulteten som har diskuterat det här, så planen har bred förankring. Men vår projektplan är mer en vision, en idé om vad vi skulle kunna göra om vi fick helt fria händer. Vi tror inte att lösningarna bara ligger i skolan – detta är hela samhällets angelägenhet!
Här är några exempel på förslag från Lundagruppen:
• Tv-serie med action.
– Läkare och advokater finns det såpor kring, men inga om ingenjörer. Varför finns det aldrig någon, någonstans, som framställer en ingenjör som något annat än en introvert nörd i vit rock? Jag skulle vilja ha en tv-serie om en framgångsrik ingenjör som löser spännande problem och utvecklar ny teknik tillsammans med andra kreativa människor i grupp, säger Elisabeth Nilsson.
• ”Teknikhörna” som inrättas på det som idag är familjernas mötesplatser – till exempel köpcenter eller varför inte på företag av typen Ikea. Låt teknikleken komplettera bollhaven!
• ”Upplevelsecenter” med bredare förankring och fler tilläggsvärden än traditionella science center. Låt upplevelsecentret bli en mötesplats för lärarfortbildning, för kontakter mellan näringsliv och utbildning, för föräldrar, för barn och studenter.
• Globala datorspel med tilläggsvärden som exponerar datorspelsintresserade ungdomar för tekniska uppfinningar och naturvetenskapliga landvinningar i problemlösningsform.
PER-OLOF ELIASSON
Fotnot:
Den som vill ha kontakt med Lundagruppen är välkommen att maila elisabeth.nilsson@ftf.lth.se
