Stiftelsen har avsatt 30 miljoner kronor för det här försöket att stimulera rörligheten mellan näringsliv och akademi. Forskare ska under högst ett år få tillfälle att byta arbetsplats från sitt lärosäte till näringslivet eller tvärtom.
– Det är en ny bidragsform, åtminstone för oss. Många pratar om det här men det är få som gör något åt det. Vi ser det som en testballong, det är ett spännande projekt, vi får se hur det avlöpt om två år, säger Joakim Amorim, forskningssekreterare vid Stiftelsen för strategisk forskning, SSF.
Bidraget vänder sig till ”väl förankrade” personer inom akademi eller näringsliv inom något av områdena naturvetenskap, teknik eller medicin. Syftet med programmet är inte att få akademiker att övergå till verksamhet inom näringslivet eller vice versa.
– Idén är inte att folk ska gå över till andra sidan utan det är fråga om kunskapsöverföring åt båda hållen, över barriären, säger Joakim Amorim.
Forskarna förväntas alltså återgå till sin ursprungliga tjänst efter att de varit utbytesforskare.
– Vi har inga krav på att forskarna ska vara disputerade men jag tror att alla beviljade i den här omgången är disputerade. Men vi kan tänka oss att bevilja bidrag till speciellt forskare från industrin som håller på med avancerad forskning och inte är disputerade, säger Joakim Amorim.
Tanken är att öka rörligheten och ge en korsbefruktning mellan akademi och näringsliv och också öka kunskaperna om akademins och näringslivets olika villkor.
Förebilden är i viss mån det system med sabbaticals som finns i USA.
Högsta möjliga bidrag är två miljoner kronor inklusive overheadkostnader. Utbytestiden är mellan fyra månader och ett år under 2008–2010, men det är möjligt att dela upp perioden i deltid på olika sätt. Bidraget ska täcka forskarens lön, men en mindre summa kan användas till omkostnader som exempelvis resor.
– Bidraget kan betalas ut på olika sätt, forskaren kan ta tjänstledigt eller ha ett arrangemang så att lönen betalas ut via arbetsgivaren. Det kan man avgöra från fall till fall, beroende på pensionsuppgörelser till exempel, säger Joakim Amorim.
Enbart 36 sökande
Programmet har haft ganska få sökande. Av 36 sökande fick 17 bidrag, nästan 50 procents beviljandegrad.
– Vi beviljade de ansökningar vi tyckte var bra och bedömde då inte i första hand själva projektet utan valde bra avsiktsförklaringar av avsändande och mottagande miljö.
Av de sökande var endast två kvinnor och mindre än hälften ville röra sig från näringslivet till högskolan. Av de beviljade är bara en kvinna och enbart tre av forskarna kommer från näringslivet för att tillbringa en tid vid ett universitet.
– Vi var noga med att annonsera och utlysa via våra vanliga kanaler genom universiteten och så vidare. Vi hade också lång utlysningsperiod från maj till oktober i fjol.
Ändå var det bara 36 sökande.
– En orsak till varför det var så få sökande är att meriteringssystemen är så annorlunda i akademi och näringsliv. Man håller till i olika världar med en hög tröskel mellan, säger Joakim Amorim.
Eftersom antalet sökande var så litet har Stiftelsen för strategisk forskning bara använt hälften av de anslagna 30 miljonerna. Resten kommer att fördelas i en ny utlysning under 2008.
En av de tre forskare som byter sida från näringsliv till akademi är Anders Höök på Saab Microwave Systems i Göteborg.
Han är senior specialist i antennteknik och också docent i elektromagnetisk fältteori vid Chalmers tekniska högskola.
– På Saab Microwave Systems gör vi antenner till radarsystem och kommunikationssystem, man kan säga antenner till allt utom till mobiltelefoner, säger han.
Han ska byta miljö till Institutionen för Elektro- och Informationsvetenskap vid Lunds tekniska högskola.
– Den här ansökan till SSF handlar om fördjupad forskning inom vissa antennsystem. Forskargruppen Elektrovetenskap vid institutionen är väldigt kompetent. Den är unik i Sverige genom att bedriva solid grundforskning samtidigt som den är duktig på att blicka utåt och knyta kontakter med industrin.
Saab Microwave Systems har haft goda erfarenheter av samverkan med Lunds tekniska högskola sedan en tid tillbaka. – Nyttan är dubbelriktad; vi är beroende av aktiv forskningsverksamhet inom området och vi hjälper dem med initiativ till nya forskningsuppslag och nyttoaspekter.
Anders Höök har sökt bidrag för ett år.
– Jag tror i och för sig att vi kan få mer nytta om jag är där längre tid, men vi tar en avstämning och utvärdering efter ett år. Faller det väl ut så vänder vi oss till SSF med en ny ansökan.
– Förutsättningen för att ett sådant här utbyte ska fungera är att man är bekanta från början. Viktigast är att ha regelbundna kontakter. Vi kunde till exempel ha plockat över en forskare från Lund till Saab Microwave Systems, resultatet skulle sannolikt blivit likartat, säger han.
Birgitta Bergvall-Kåreborn, lektor i informatik vid Luleå tekniska universitet, kommer på ungefär 70 procent av arbetstiden att forska vid Ericson i Luleå under cirka 1,5 år.
– Mitt fokus i forskningen är metoder och verktyg för användarcentrerad IT-design säger hon. Användarcentrerad betyder att vi har ett nära samarbete med användarna genom hela designprocessen och att vi fokuserar på att förstå användarna och det aktuella sammanhanget för att utifrån detta generera designförslag tillsammans med användarna.
– Framförallt är jag intresserad av innovativa tjänster och hur man arbetar med design av it-tjänster.
Hos Ericsson kommer Birgitta Bergvall-Kåreborn att arbeta med att vidareutveckla deras
Service Provider Research (SPR)-testbed, något som är nära relaterat till den forskning som hon bedriver vid universitetet.
– Genom att jobba tillsammans kan vi skapa en korsbefruktning mellan mer teoretisk forskning och mer tillämpad forskning. Samarbetet är inte nytt, utan Informatik har ett nära samarbete med Ericson genom ett antal olika forskningsprojekt och forskningssamarbeten.
Birgitta Bergvall-Kåreborn lyfter också in denna typ av forskning i ett större samhällsperspektiv.
– Frågan är hur man kan skapa förutsättningar för att få en bra utveckling i Sverige. Vill Sverige ha en bra marknad så behöver vi nya innovationer, förbättra befintliga produkter kan andra göra billigare, säger hon.
Många från Chalmers
Staffan Toll, professor vid Institutionen för tillämpad mekanik, avdelningen material- och beräkningsmekanik vid Chalmers tekniska högskola ska vara gästforskare vid forskningsinstitutet Swerea IVF AB.
– Jag ska försöka introducera modern beräkningsteknik och modellering inom komfortteknik, det handlar om säten till bilar, sängar och så vidare. Vi ska utveckla metoderna, det har inte gjorts så mycket tillämpningar inom området. Det här är en ganska svår problematik, jag ska se vad vi kan göra som intresserar branschen.
Staffan Toll planerar vara sammanlagt tolv månader vid forskningsinstitutet, närmare bestämt vid den del som tidigare hette IFP, Institutet För Fiber- och Polymerteknologi i Mölndal.
En påfallande stor andel av de ansökningar som blivit beviljade av SSF kommer från Västsverige, varav inte mindre än sju från Chalmers.
Varför kommer så många av de forskare som fått bidrag i projektet från Chalmers?
– Redan vid ansökningarna påpekade SSF att det var många sökande från Västsverige. Det kan vara att Göteborg är en industristad och att vi har bra kontakter med industrin här, säger Staffan Toll.
PER-OLOF ELIASSON
