Kampanjen ”Genombrott för livet” ska pågå i fem år fram till 2010 och tillföra Karolinska institutet en miljard kronor. Hittills har kampanjen inbringat 580 miljoner kronor. Den största enskilda donationen kommer från Familjen Erling-Perssons stiftelse, 350 miljoner kronor till uppförandet av en aula vid Karolinska institutets campus i Solna.
KI är inte ensamt om att aktivt arbeta för att få fler donationer. I det löst sammansatta nätverket för fundraisers vid svenska lärosäten ingår också exempelvis Handelshögskolan i Stockholm, Lunds universitet och Linköpings universitet. Flera av de deltagande lärosätena har också varit framgångsrika i arbetet att få donationer.
Nytt i Sverige
Fundraising är ett ganska nytt fenomen i Sverige, men Chalmers var tidigt ute och började sin fundraisingverksamhet redan 1996 medan KI startade 2005 och Uppsala universitet för bara cirka ett år sedan.
Trenden för fundraising är klart stigande.
– Vi tror att tiden är mogen i Sverige för en större filantropitradition, säger Mikael Horal, chef för KI:s fundraisingkontor, eller som det officiellt heter Development Office.
Mikael Horal verkar ha en ideal bakgrund för en fundraiser för Karolinska institutet. Han är barnläkare och har arbetat tio år det yrket, därefter jobbade han tio år i finansbranschen.
Om filantropi är en trend i samhället så matchas det av ett outsinligt behov vid lärosätena av tillskott i kassan.
– Fundraising kommer att fortsätta vid lärosätena. Det är för KI:s del inte bara den här kampanjen utan vår fundraising kommer att fortgå i framtiden, säger Mikael Horal.
Liten del av budgeten
Han påpekar att tillskottet från fundraising bara är en liten del av ett lärosätes budget.
– Även om de enskilda bidrag som vi nu presenterat är stora så ska man komma ihåg att KI:s miljardkampanj pågår under fem år.
Det blir 200 miljoner kronor per år, vilket är fem procent av KI:s årsbudget på cirka fyra miljarder.
– En rimlig förväntan är att fundraising ska bidra med fem procent av vår budget. 95 procent kommer alltså från annat håll, säger Mikael Horal.
En anledning till att många universitet satsar på att bygga upp relationer till donatorer är också lärosätenas begränsade möjligheter att själva bestämma över tilldelade medel.
Så även om pengarna som erhålls genom fundraising är en liten del av den totala budgeten så kan de vara en stor del av de medel universitetsledningen fritt kan besluta om.
– Vi står och faller inte med bidragen från fundraising men de gör att vi kan göra lite extra, vågar satsa mer, ge större frihet till vissa av våra forskare.
Långsiktigt projekt
Mikael Horal understryker att fundraising är ett långsiktigt projekt.
– Karolinska institutet valde att börja med ett analysarbete med frågor som: Kan vi göra det, bör vi göra det, hur ska vi genomföra det, hur ska vi bemanna organisationen? Vilka behov ska vi lyfta fram? Hur ska vi kommunicera inåt och externt?
Han anser ett sådant förarbete är nödvändigt.
– Först när det arbetet är klart och efter att du har organisationen med dig är det dags för det utåtriktade arbetet.
Som en triangel
Han beskriver KI:s organisation för fundraising som en triangel med de tre spetsarna fundraisingkontoret, rektor och kampanjkommittén.
– Fundraisingkontoret står för det operativa arbetet men det måste till ett samarbete mellan de här tre.
Rektor är nödvändig som KI:s portalfigur och kampanjkommittén ger trådar ut i samhället.
– Kampanjkommittén består av representanter för samhälle och näringsliv som delar KI:s vision och som bjuder på sina nätverk och sin kunskap.
Flera i kampanjkommittén är också stora donatorer. I kampanjkommittén ingår bland andra Stefan Persson, ordförande för H&M och ordförande i Familjen Erling-Perssons stiftelse, Robert af Jochnick, grundare av Oriflame Cosme- tics som via Jochnick Foundation donerat 50 miljoner kronor till ”Den friska hjärnans åldrande” och Torgny Wännström, vd för AFA Försäkring som donerat 50 miljoner kronor till LifeGene. Dessutom ingår Barbro Osher, Sveriges generalkonsul i San Francisco och tillsammans med sin man Bernard Osher en av de största enskilda donatorerna i USA. De har bland annat donerat 50 miljoner kronor till Osher centrum för integrativ medicin vid KI och har nyligen skänkt en miljon dollar för att forskare från Chalmers ska kunna besöka kaliforniska universitet.
Mikael Horal säger att det är nödvändigt att ha intressanta projekt för donatorerna att bli delaktiga i, det fungerar inte att bara be om pengar i största allmänhet.
I kampanjen Genombrott för livet söker KI medel till tio områden som bedöms som väsentliga för universitetets utveckling. Åtta av dem är forskningsområden där man befinner sig nära ett forskningsgenombrott, bland dem cellterapi, nya vacciner, cancer, kärlsjukdomar och den långsiktiga medicinska befolkningsstudien LifeGene.
De två övriga områdena är högteknologisk utbildning – en satsning på avancerad simulatorträning, och den aula som institutet just fått 350 miljoner till.
Olika kategorier
Fundraisingkontoret arbetar med olika kategorier av givare.
– Gemensamt är att vi erbjuder dem att bli delaktiga i betydelsefulla medicinska genombrott. Vi vill bygga en långsiktig relation och exempelvis fortlöpande uppdatera donatorerna med vad vi gjort med pengarna. Vad som gick bra, vad som gick mindre bra och vilka erfarenheter vi gjort.
Givarna kan vara privatpersoner, stiftelser och organisationer eller företag.
– Det finns idag privatpersoner med stor donationsbenägenhet som vill göra en insats men som inte hittat rätt område, inte hittat rätt institution att kroka arm med.
– Med stiftelser och organisationer har vi en dialog, de kanske är villiga att göra större riktade insatser än de gjort hittills.
– Företag kan ha olika bevekelsegrunder att bidra, men vi gör överenskommelser som är till ömsesidig nytta för Karolinska institutet och företaget.
Bidragen till verksamheten delar Mikael Horal in i tre nivåer som hanteras på olika sätt.
– Vid uppdragsforskning forskar vi på uppdrag från ett företag med ett marknadsmässigt avtal som bas.
– Vid sponsring upprättar vi någon form av avtal som reglerar hur man ska hantera den medicinska kunskap som projektet resulterar i. Förhållandet mellan sponsor och KI är lösare än vid uppdragsforskning.
– Vid donation är det enda som givaren kan styra över inom vilket område pengarna ska användas. Exempelvis vid en donationsprofessur bestämmer donatorn området, men inte vem som får professuren.
Mikael Horal vill rikta en uppmaning till de universitet och högskolor som tänker börja med fundraising.
– En sak är viktig: Rektor och forskare är centralfigurer. För att jobbet med fundraising ska bli framgångsrikt måste rektor vara med i arbetet, vara med i processen. Arbetet med fundraising måste vara förankrat högst upp i organisationen och rektor måste avsätta en viss tid för fundraising, det går inte att bara hyra in en fundraiser och tro att denne sköter det hela.
PER-OLOF ELIASSON
