Nya kårer ska ersätta gamla
Färre utbildningsplatser föreslås finansiera avskaffandet av kårobligatoriet.
Från 1 juli 2010 ska ingen student behöva vara medlem i en kår, som de fungerar idag. I stället ska den lokala högskolestyrelsen besluta vilken eller vilka sammanslutningar av studenter som kan bilda studentkår, normalt för en treårsperiod.
Denna studentkår ska även i fortsättningen ha rätt att utse studentrepresentanter i högskolornas beslutande och beredande organ, föreslår Erland Ringborg. I slutet av februari överlämnade han den så kallade Obligatorieutredningen till högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.
”Studentmedverkan i högskolorna är ett samhällsintresse som ska stödjas med statsbidrag över högskolebudgeten” sägs i ett pressmeddelande. ”Minst 310 konor per heltidsstudent ska utbetalas av högskolorna till studentkårerna på basis av antalet heltidsstudenter inom respektive kårs verksamhetsområde”. Om det hade gällt 2006 skulle det ha inneburit en kostnad på 95 miljoner kronor.
I utredningen föreslås även att högskolorna ska ta över den studiesociala verksamheten vid dagens kårer till exempel råd och stöd i juridiska frågor, mottagning av nya studenter och bostadsförmedling. Det handlar om en kostnad på cirka 30 miljoner kronor.
”Den kostnadsökning om minst 125 miljoner kronor som förslagen innebär ska finansieras genom att antalet utbildningsplatser minskas med cirka 1100”.
Reformen ska genomföras 1 juli 2010 under förutsättning att riksdagsbeslut fattas före utgången av 2008, att de ekonomiska förutsättningarna klargörs samtidigt och att författningar utfärdas senast i början av 2009, enligt pressmeddelandet.
Studenterna är i princip positiva till förslagen.
– För oss är kårobligatoriet inte någon principiell fråga utan en praktisk. Därför accepterar vi att kårobligatoriet avskaffas under förutsättning att studentinflytandet kan garanteras även framöver. Kårerna förbättrar utbildningskvaliteten och kvalitet kostar pengar, om det inte är studenterna själva som ska stå för notan måste staten budgetera pengar till kårerna, säger SFS-ordförande Elin Rosenberg i ett pressmeddelande.
Hon säger även att ” Stödet måste beslutas nationellt annars hamnar studenterna i knäet på den lokala högskolestyrelsen, dessutom ska det vara i form av öronmärkt resurstillskott, vi vill inte ställa studentinflytande mot lärarledd tid eller studieplatser”.
KVA-strategi i tio punkter
Kungl.Vetenskapsakademien har sammanfattat sin forskningsstrategi i tio punkter i sitt remissvar till regeringen om hur Sverige bör stärka sin forskning de kommande fyra åren, både nationellt och internationellt.
I ett pressmeddelande presenteras punkterna, där det bl a framhålls:
• Det är ytterst angeläget att den statliga satsningen på civil forskning stärks väsentligt. Den politiska målsättningen om minst en procent av Sveriges BNP bör därför skyndsamt realiseras, vilket skulle innebära ett tillskott på tio miljarder kronor i förhållande till forskningsbudgeten 2007.
• Resurserna till universitet och högskolor bör fördelas utifrån kvalitetskriterier.
• Fakultetsanslagen bör ökas. Universitet och högskolor kan då ta ett större ansvar för att upptäcka och uppmuntra forskartalanger samt stärka forskningsmiljöerna.
• Donationer och gåvor för forskning till godkända lärosäten och organisationer bör beviljas skatteavdrag, vilket redan sker i så gott som samtliga länder i Europa.
Ökat samarbete mellan lärosäten
Göteborgs universitet och Högskolan Väst har tagit beslut om ökat samarbete inom utbildning och forskning. Avsiktsförklaringen i början av februari ska ses som ett första steg mot ett fördjupat samarbete, förklarar lärosätena i ett pressmeddelande från Högskolan Väst.
Arbetet med att ta fram förslag på formerna för samarbetet och dess omfattning ska utföras av en arbetsgrupp bestående av fyra representanter från respektive lärosäte.
Det nya samverkansavtalet ska vara klart senast i oktober 2008.
20 miljoner kr till genstudier
Karolinska Institutet har fått 20 miljoner kronor till genstudier.
Det är Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse som beviljat medlen till KI Biobank och genomikplattformarna Bioinformatics and Expression Analysis Core Facility, BEA och Mutation Analysis Facility, MAF.
En viktig målsättning inom dagens medicinska forskning är att hitta gener och genprodukter som påverkar sjukdomars uppkomst, samt kartlägga dessa geners samverkan med livsstilsfaktorer när det gäller folksjukdomar som cancer, diabetes, hjärtinfarkt och astma, skriver KI i ett pressmeddelande.
Bidraget på 20 miljoner innebär att forskare kommer att få tillgång till en utökad och kvalitetssäkrad service för provhantering, genexpressionsanalys, gensekvensanalys och storskalig DNA-sekvensering. Satsningen tar sikte på att säkerställa fortsatt forskning genom nyinvesteringar i automatiserad provhantering vid KI Biobank samt automatisering och uppgradering av genomikplattformarna vid BEA och MAF.
Mer pengar från utlandet till forskning
Den ökande utlandsfinansieringen är den mest markanta förändringen i finansieringen av svensk forskning under de senaste åren, skriver Vetenskapsrådet i ett pressmeddelande.
Under åren 1999 till 2005 ökade utlandsfinansieringen från 2,6 miljarder till 8 miljarder kronor. Huvudparten av pengarna gick till företagen och av den tredjedel som gick till högskolesektorn kom merparten från EU.
Uppgifterna kommer från en ny rapport från VR om hur finansieringen av universitet och högskolor utvecklats sedan mitten av 1990-talet.
Under tioårsperioden har lärosätena ökat antalet grundutbildningsstudenter, antagit fler doktorander, anställt mer personal och fått högre lönekostnader. En av konsekvenserna är eftersatta eller uteblivna infrastruktursatsningar (utrustning, maskiner med mera).
I en kommentar säger VR:s generaldirektör Pär Omling att uppgifterna förklarar varför många forskare upplever att de har fått sämre ekonomiska resurser.
– Fler ska helt enkelt dela på resurserna.
Leijonborg förstår inte allvaret
Högskolorna måste bli bättre på att planera undervisningen för att kvaliteten ska höjas, förklarade högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg i ett inslag i Vetenskapsradion i början av februari, där han kommenterade uppgifter om allt färre undervisningstimmar i humaniora och samhällsvetenskap.
Men han får mothugg i ett pressmeddelande från SULF.
– Lars Leijonborg förstår uppenbarligen inte allvaret i de hot som riktas mot högskoleutbildningarna, säger Christoph Bargholtz, förbundsordförande i SULF.
– Vi har under en följd av år påpekat att resursurholkningen leder till alltför lite lärartid. Att då hänvisa till universitetens planering är inte att ta hoten på allvar.
Storleken på urholkningen var redan år 2001 drygt tre miljarder kronor, enligt förbundets beräkningar.
Enligt högskole- och forskningsministern behövs alltså, utom pengar, en bättre planering av undervisningen.
