Uppsala utvärderat; Experter konstaterar mycket oavlönad forskning

Undervisningsbördan bland svenska forskare verkar vara bland den högsta i världen, ibland upp till 80 procent. Att forskningsproduktionen samtidigt är hög innebär att många jobbar gratis. – Målet med utvärderingen var att identifiera starka områden och framgångsrika grupperingar och att underlätta förnyelse genom att upptäcka spirande och möjliga nya forskningsinriktningar, säger rektor Anders Hallberg.

Det konstateras i en stor utvärdering av Uppsala universitets forskning, där paneler bestående av 170 internationella experter avger omdömen, institution för institution.
Men panelerna ägnade sig inte bara åt Uppsala, utan också åt de svenska strukturerna för högre utbildning och forskning, ett system som man finner ”besynnerligt”. Ett system som också står i vägen för den kvalitetshöjning som varje universitetsledning talar om och där utvärderingar blivit ett av verktygen.
I Uppsala fann de externa experterna femtio forskningsmiljöer som höll högsta möjliga kvalitet, detta fördelat på tjugo institutioner. Men förväntningarna på en utvärdering är knappast att den ska konstatera att den befintliga verksamheten duger som den är. Snarare vill ledningen för Uppsala universitet ha hjälp med att, som man uttryckt det
i anvisningarna, ”hitta guldklimparna”.
– Målet med utvärderingen var att identifiera starka områden och framgångsrika grupperingar och att underlätta förnyelse genom att upptäcka spirande och möjliga nya forskningsinriktningar, säger rektor Anders Hallberg.
– Men också att identifiera strategiskt viktiga områden där vi är svaga.

Beakta innehållet

Hur kan då ett universitet som Uppsala mer konkret använda resultatet av utvärderingen?
Anders Hallberg säger att prefekter, institutionsstyrelser, liksom dekaner och fakultetsnämnder ”förväntas beakta” innehållet i utvärderingen och göra ”de förändringar det finns fog för”.
Det kan röra sig om organisatoriska förändringar eller rekryteringar, av unga forskare och/eller utländska toppforskare.
– Självklart gör vi inte prioriteringar enbart utifrån utsagor i en utvärdering, vi använder våra egna hjärnor och källor också. Behoven är olika inom olika områden, det kan röra sig om fler doktorandtjänster, om nyrekryteringar av toppforskare utifrån, ibland fler forskarassistenttjänster, ibland ”mellantjänster”, som är en bristvara vid UU, ibland infrastrukturstöd, som databaser eller uppbyggnad av helt nya forskningsområden som bedöms ha en stor framtidspotential.

Grupper av solostjärnor
I jakten på guldklimparna hittade utvärderingspanelerna, inte oväntat, också sådant som fungerar mindre bra: Forskargrupper som inte fungerar som grupp utan som snarare består av solostjärnor. Forskargrupper som agerar mer opportunistiskt än strategiskt. Doktorander som är oroliga för sina karriärmöjligheter på sikt, en oro som delas av experter.
De ”besynnerliga förutsättningarna” är också, enligt utvärderingen, förklaringen till förekomsten av sådant som ”kortsiktigt trendtänkande som bättre passar finansiärerna än själva forskningen” och ”en besatt upptagenhet av hur besluten påverkar budget och perverterande eller konserverande strategier som utvecklas i ambitionen att behålla sin budget”.
Man varnar också för att ”bristen på konkurrens i kombination med brist på rörlighet i längden kan innebära risk för medelmåttighet”.
Flera gånger återkommer olika paneler till ”de dubbla karriärspåren” gällande forskning respektive undervisning. Undervisningsbördan anses alldeles för tung, man drar slutsatsen att en hel del forskning därför måste ske oavlönat.

Kan då lärare och forskare räkna med bättre villkor i framtiden, utifrån att flera påpekar den orimliga undervisningsbördan?
Anders Hallberg är försiktig med konkreta utfästelser men talar gärna om att undervisning måste uppvärderas.
– Optimalt är en professor både excellent forskare och pedagog, men det finns en tendens att oftare titta mera på forskningskompetensen än på pedagogiska meriter.
”Gratisjobbandet” kan i vissa fall förklaras med hängivenhet säger Anders Hallberg.
Och det är om forskning som utvärderingen, enligt rektor, ”ger bättre träffsäkerhet i våra prioriteringar”.
Prioriteringar innebär förstås i förlängningen också (penning)medel, bland annat finns något som kan kallas ”rektors medel”: Under 2008 allokeras totalt cirka 95 miljoner och för perioden 2008–1010 kan ekonomiska resurser i storleksordningen 300 miljoner förväntas, till insatsområden ”av strategisk vikt”. Anders Hallberg betonar att det var viktigt att utvärdera hela universitetet.
– Detta ger en helhetsbild, vilket är en stor fördel när vi i universitetsledningen eller bland dekaner diskuterar prioriteringar av de statliga medlen till forskning, till vilka enheter inom UU dessa medel skall föras och vad de ska användas till inom strategiskt viktiga områden, det vi talar om som ”golden nuggets”.

En rättvis bild?
Anders Hallberg har egen erfarenhet av att själv göra utvärderingar, som beredningsgruppsordförande i Vetenskapsrådet och han ansvarade dessutom för en utvärdering av all kemiteknik i Sverige för några år sedan.

Kan en aldrig så gedigen och omfattande utvärdering sägas ge en rättvis bild av ett helt universitet?
– Det finns subjektiva inslag i alla utvärderingar som baseras på utlåtande av experter, säger Anders Hallberg.
Den gjorda utvärderingen bestod av två delar, en baserad på expertutlåtanden och en bibliometrisk, främst baserad på citeringar av vetenskapliga publikationer under de senaste fem åren.
Anders Hallberg tillägger att den bibliometriska analysen är av värde inom naturvetenskap, teknik, farmaci och medicin, men måste användas ”med stor försiktighet” inom humaniora och inom stora delar av samhällsvetenskapen där publiceringstraditionerna är annorlunda.
I utvärderingen, som har resulterat i en nästan 600 sidor tjock bok, är individer anonymiserade, men för den som är anställd vid Uppsala universitet är det knappast någon svårighet att lista ut vilka som har fått goda omdömen eller vilka som får negativ kritik.
Anders Hallberg tror dock inte att risken är så stor att lärare och forskare känner sig orättvist bedömda.
– Jag tror också att de flesta uppskattar att få ta del av externa kollegers uppfattning och synpunkter och förslag till förbättringar.
– Utvärderingen är ett led i vårt kvalitetsarbete och ska ses som något positivt.

Mer kreativt tänkande
Några av panelerna nöjde sig alltså inte med att granska forskningen vid Uppsala universitet, utan tog också tillfället i akt att ”utvärdera” hela systemet för forskningsfinansiering. Man anser inte bara att det behövs mer av ”kreativt tänkande” av ledningen för Uppsala universitet, utan också förändringar i det svenska systemet.
Med tanke på de dubbla karriärspåren, den alltför tunga undervisningsbördan och ”inavel”, beroende på låg rörlighet, menar utvärderarna att systemförändringarna brådskar. Kommande pensionsavgångar bör, enligt utvärderarna, vara ett utmärkt tillfälle att göra förändringar, vid Uppsala universitet i synnerhet och vid svenska lärosäten i allmänhet.
Panelens ovannämnda synpunkter på struktur och organisation var, enligt Anders Hallberg, både efterfrågade och önskvärda, men han är lite förvånad
över att det i några paneler var ”lite väl mycket uppmärksamhet på strukturer”.
Däremot är han inte förvånad över vad synpunkterna gick ut på.
– Det var inget direkt nytt, varken för lite forskningstid för lektorer eller underkritiska miljöer.
Detta är också strukturfrågor som han själv brukar ta upp när han möter högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg eller statssekreteraren Peter Honeth, frågor som Anders Hallberg formulerar i tre punkter. 1) högre forskningsanslag direkt till universiteten, som har förmåga att prioritera, 2) forskningsanslag direkt kopplade till väl accepterade kvalitetsparametrar och 3) högre ersättning per student.
– Sverige måste också i framtiden ha råd att ha stora, breda universitet.

Prislappen 6,5 miljoner
Man kan tillägga att det är de stora universiteten som har råd med så omfattande utvärderingar av verksamheten som skett i Uppsala. Lunds universitet ligger i startgroparna för en utvärdering men i något mindre storleksordning.
6,5 miljoner blev prislappen för Uppsala, det som kostar är bland annat resor och en veckas uppehälle för experterna.
Anders Hallberg är övertygad om att Uppsala universitet får valuta för miljonerna.
– Det är mycket pengar, men forskningsutvärderingar leder till kvalitetsförstärkningar och beaktande den totala forskningsbudgeten för ett stort lärosäte och att utvärderingar som den här kanske lämpligen kan göras högst vart femte år blir det inte så kostsamt.
– Jag tror att själva processen lett till en viss kvalitetshöjning av universitetets forskning.
– Min uppfattning är att en peerreview/bibliometribaserad forskningsutvärdering av samtliga landets lärosäten skulle kunna utföras för cirka 50 miljoner. En blygsam kostnad i förhållande till det statliga forskningsanslag som går direkt till lärosätena på cirka tolv miljarder kronor.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Fotnot
Utvärderingen heter: Quality and renewal 2007, An overall evaluation of research at Uppsala University 2006/2007.


Kategorier: Arkiv