Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare

1 februari, 2008
Universitetsläraren

Som vi kan rapportera i detta nummer tycks vårt intryck från olika förhandlingar vara korrekt: de personalneddragningar som görs bland universitetslärarna drabbar i allt större utsträckning adjunkter. Vi ser också att lärosäten tar principbeslut att adjunkter inte får tillsvidareanställas – men de får anställas tidsbegränsat, och inte sällan år efter år benämnas ”gästlärare”!
Ur arbetsrättslig synvinkel är båda förhållandena naturligtvis djupt problematiska. Även adjunkter omfattas av arbetsrättslig lagstiftning! Men det är inte de arbetsrättsliga frågorna som står i fokus här, utan hur man tänker kring utbildningens kvalitet.

ADJUNKTER ÄR I REGEL inte forskarutbildade, och har vanligen undervisning som huvudsaklig syssla. Skälen till att icke vetenskapligt utbildade undervisar trots kravet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund kan vara flera. I vissa ämnen och utbildningar är det helt klart fråga om ”second best”, för det finns inte disputerade lärare att tillgå i tillräcklig omfattning. Men långt oftare handlar det om att det finns starka behov av att praktiker på olika sätt yrkesanknyter utbildningen. Det finns utbildningar som innehåller inslag där praktiker är oundgängliga.

OAVSETT SKÄLET TILL att man har en adjunkt anställd måste arbetsgivaren inse att adjunkter inte är andra klassens människor, än mindre andra klassens lärare. I pedagogisk kompetens saknar de sällan något. Och det är inte deras, utan lärosätenas, fel att de inte får möjlighet att forskarutbilda sig eller, i förekommande fall, möjlighet att utveckla ett kvalificerat vetenskapligt förhållningssätt till den praxiskunskap för vilken de anställts.

MEN NU SÄGS ALLTSÅ adjunkter upp, inte sällan med motivationen att ”vi måste ju värna den vetenskapliga kvaliteten”. Det låter kanske rimligt om man inte tänker efter, men frågan är om det är sant. Om en disputerad lärare verkar utan forskning i tjänsten, utan möjlighet att praktisera den vetenskapliga skolning forskarutbildning gav eller ens hålla sig ajour med forskningen – hur länge är då den lektorns forskarutbildning en garanti för grundutbildningens vetenskapliga anknytning?

PRAXISKUNNIGA ADJUNKTER som får möjlighet att utveckla sig vetenskapligt behövs på många utbildningar. Och på utbildningar där disputerade är en bristvara behövs att man ger adjunkterna möjlighet till forskarutbildning. Vid uppsägningar måste man ta hänsyn till helheten, så att hela verksamheten långsiktigt säkerställs. Det är inte i sig kvalitetsdrivande att säga upp adjunkter, men det är kvalitetsdrivande att forskarutbilda dem. Det ingår naturligt i en strategi som syftar till att ge alla lärare möjlighet att upprätthålla och vidareutveckla sin vetenskapliga kompetens – för utbildningskvaliteten skull.

GIT CLAESSON PIPPING
Ordförande i SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023