Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Krönika

1 februari, 2008
Universitetsläraren

Käre Daniel

Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring … diktade Thomas Simonsson redan 1439. Och nu har du fått uppdraget att inom ramen för den så kallade Frihetsutredningen (Universitetsläraren 20/2007) lämna förslag på nya verksamhetsformer med syftet att öka lärosätenas självbestämmande och minska den politiska styrningen.
Söka skall du tydligen göra främst i våra nordiska grannländer och i Storbritannien bland erfarenheter av reformer som syftar till att anpassa verksamheten ”till de nya förutsättningar och villkor som den globala utvecklingen för med sig”.

JAG ÖNSKAR DIG lycka till. Den nuvarande myndighetsformen innebär som du vet en tvångströja för lärosätena som till exempel inte kan ha utländska ledamöter i sina styrelser och heller inte kan utfärda gemensamma examina med utländska lärosäten (joint degrees).
Erfarenheterna från den snabba studentexpansionen på 90-talet visar ju också på vikten av att stärka lärosätenas position gentemot den politiska makten. Lärosätena förmådde inte stå upp till försvar för en bibehållen kvalitet i grundutbildningen när det politiska trycket ökade på dem att snabbt svälja en allt större andel av ungdomskullen, så snabbt att det inte gick att upprätthålla en rimlig lärartäthet. Det var en tid när rektorer kunde kallas till Utbildningsdepartementet för en uppläxning direkt av ministern. Och det både före och efter senaste valet ständigt upprepade mantrat om profilering och samverkan – vad är det annat än ett försök till politisk styrning? Självständiga lärosäten gör som de själva finner lämpligast, eller hur?
I direktiven sägs att i en allt mer globaliserad värld måste villkoren för de svenska lärosätena bli likvärdiga med deras utländska motsvarigheter. Är det månne en signal om kraftigt ökade anslag till forskning så att det ekonomiska gapet till de namnkunniga forskningsuniversiteten med vilka vi så gärna vill jämföra våra svenska lärosäten något minskar? Låt oss hoppas det.
Men det ligger i farans riktning att så inte är fallet för det talas ju också om drivkrafter för att kommersialisera forskningsresultat och att kommersialisering är en viktig del av universitetens och högskolornas samverkansuppgift. Det kan låta som om strävan är att befria staten från en del av finansieringsansvaret. Men fattiga universitet är svaga och då uppstår ju risken att forskningens och den högre utbildningens integritet reas ut för en kommersiell grynvälling. De danska erfarenheterna av att lagstiftningsvägen frånta forskaren kontrollen över resultaten och överlåta den till universiteten manar inte till efterföljd!

ÖMSOM VIN OCH ömsom vatten således. Det kanske viktigaste som framhålls i direktiven är att forskningens frihet inte ska äventyras och att avvägningar därför behöver göras mellan behovet av en kraftfull ledning på olika nivåer å ena sidan och ett mer decentraliserat, kollegialt inflytande å den andra. Och, Daniel, verkliga garantier värda namnet förutsätter en central reglering som skyddar den enskilda forskarens frihet. Hur skiljer vi annars på profilering av verksamheten och tystandet av obekväma individer?
De tendenser vi kan se på enskilda lärosäten idag oroar. För när regeringen i direktiven säger att en grundläggande uppgift för universitet och högskolor är att vara en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället, då vet både du och jag att det inte är lärosäten som kritiserar och reflekterar utan enskilda universitetslärare och doktorander.

Med vänliga hälsningar
Christoph

CHRISTOPH BARGHOLTZ
Ordförande i SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023