Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

1 februari, 2008
Universitetsläraren

En viktig uppgift för landets lärosäten är att öka det omgivande samhällets kunskap om de generella kompetenser en forskarutbildad person har. En nyligen genomförd enkätundersökning visar dock att landets lärosäten tydligt brister i detta arbete. Lika så brister lärosätena i sitt arbete med doktorandernas karriärplanering.
Enkätundersökningen, som gemensamt genomfördes av våra tre organisationer, var riktad till doktorandföreträdare vid alla lärosäten med examinationsrätt för forskarutbildning och hade en svarsfrekvensen på 67 procent. Resultatet visade att majoriteten av lärosätena inte vidtar några åtgärder för att underlätta karriärutvecklingen för doktoranderna. På frågan om det på lärosätet regelbundet förekommer någon form av karriärrådgivning eller liknande svarade hela 86 procent nej. Enkäten visade också att 71 procent av lärosätena inte genomför några marknadsföringsåtgärder som är riktade mot det omgivande samhället angående doktoranders kompetens. Merparten av de svarande lärosätena saknade också mentorssystem för doktorander.

FORSKARUTBILDNINGEN genererar doktorer med hög kompetens inom många områden. Förutom djupa ämneskunskaper inom det egna forskningsområdet, har doktoranden också utvecklat generella färdigheter inom bland annat projektledning och att utifrån ett vetenskapligt perspektiv analysera och lösa avancerade problem, både självständigt och i samarbete med andra forskare. Forskarutbildningen utvecklar också doktorandens kommunikativa förmåga. Att kommunicera och presentera sin forskning, via akademiska tidskrifter och internationella vetenskapliga konferenser, utgör viktiga delar av forskarutbildningen. Den undervisning doktoranden utför under sin forskarutbildning bidrar också till god pedagogisk skicklighet. Personer med dessa färdigheter är en resurs som idag till stor del är outnyttjad, eftersom nydisputerade i allt för stor utsträckning går ut i arbetslöshet efter avslutad doktorsexamen.
Statistik som SULF låtit ta fram visar att arbetslösheten i november 2007, trots att den totalt sett minskat det senaste året, andelsmässigt är högre bland de forskarutbildade än för befolkningen i stort. Av de forskarutbildade som var öppet arbetslösa i november 2007 var 39 procent långtidsarbetslösa. Detta slöseri med kunskaper kostar samhället åtskilliga summor varje år. Vi uppmanar därför lärosätena och staten att ta ansvar för investeringen i forskarutbildade människor.

UNIVERSITETEN HAR TRE uppgifter; forskning, utbildning och samverkan . Den sistnämnda uppgiften bör återspegla sig i forskarutbildningen i större omfattning än vad den gör idag. Lärosätena måste se till att doktoranderna redan under sin studietid får kontakt med näringsliv och samhälle. Doktoranderna måste förberedas för en karriär efter disputationen både inom akademin, men också utanför universitetsvärlden. Karriärplanering i form av karriärrådgivning, karriärseminarier, arbetsmarknadsdagar och mentorssystem under forskarutbildningen är exempel på sådana åtgärder. Kontakten med näringslivet och den offentliga sektorn kan ökas genom att införa organiserade utbyten för doktorander med aktörer utanför akademin, exempelvis i form av gemensamma projekt, forskarpraktik eller mentorskap. Lärosätena måste också bli bättre på att följa upp vad som händer med de disputerade via alumnundersökningar.

EN YTTERLIGARE VIKTIG del i arbetet med att förbereda doktorander för en vidare karriär är att öppna upp möjligheten för doktoranden att bredda sin kunskap utanför det specifika avhandlingsämnet. Kunskaper och färdigheter inom entreprenörskap, ekonomi, projektstyrning, företagande är inriktningar som bör erbjudas doktorander i större utsträckning än vad som görs idag.
Att öka disputerades anställningsbarhet gynnar inte bara den disputerade, utan gör också forskarutbildningen till ett mer attraktivt karriärval. Om anställningsbarheten efter forskarutbildning är högre leder detta till att fler personer söker sig till forskarutbildning och konkurrensen om utbildningsplatserna blir större, vilket gynnar kvaliteten.
Dessa lovande akademiker ska inte lämna universiteten för en oviss framtid i arbetslöshet, utan deras kompetens måste tas tillvara. Utvecklingen mot ett kunskapssamhälle kräver att näringslivet kan ta del av de forskarutbildades kunskaper. Detta ger dessutom ett ökat värde i produkter och tjänster som dessa företag bidrar med. För att förhindra att fler välutbildade personers kompetens förblir outnyttjad måste karriärplanering introduceras som en del i forskarutbildningen. Vi uppmanar därför lärosätena att ta sitt ansvar i denna fråga och aktivt förbereda doktorander också för en karriär utanför akademin.

ANTON FORSBERG
ordförande, Sveriges Doktorander (SDok)

RICKARD LINGSTRÖM
ordförande, Sveriges Doktorandförening (SDF)

MATTIAS WIGGBERG
ordförande, Sveriges förenade studentkårers
Doktorandkommitté (SFS-dk)

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023