Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Allt fler avhandlingar skrivs på engelska

I medicin och teknik skrivs i dag nästan inga avhandlingar på svenska vid de svenska universiteten. Engelskan stärker också sin ställning som avhandlingsspråk inom humaniora.

1 februari, 2008
Universitetsläraren

Den engelska dominansen har blivit allt större de senaste decennierna. Redan i mitten på 1900-talet förlorade dock svenskan sin ledande ställning.
I den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS finns sammanlagt cirka sex miljoner titlar. Och 300 biblioteksenheter är knutna till systemet. Christer Larsson är förste bibliotekarie vid Kungliga biblioteket, som leder och administrerar verksamheten.
– De forskningsbibliotek som finns vid våra universitet och högskolor är med i LIBRIS. Därför registreras licentiat- och doktorsavhandlingar, förklarar han.
Från och med 1976 har den svenska bokutgivningen och mängder med tidskrifter systematiskt katalogiserats. I LIBRIS noteras bland annat utgivningen av avhandlingar, ämne, lärosäte och det språk som doktors- och licentiatavhandlingarna skrivs på.
– Vi har också gått bakåt i tiden och registrerat bokutgivningen före 1970-talet. Det är möjligt att fånga in trenderna i utgivningen under hela 1900-talet.
Under mellankrigstiden dominerade tyska och svenska som avhandlingsspråk vid de svenska universiteten. På 1940-talet tog dock engelskan över tätpositionen.
Därefter har den anglosaxiska dominansen accentuerats från decennium till decennium. Samtidigt har antalet tyskspråkiga avhandlingar blivit allt färre.
Tyskland har flest innevånare i EU och är en av Sveriges största handelspartners. År 2006 skrevs dock bara två promille av de avhandlingar som lades fram vid svenska lärosäten på tyska.
I dag bor flera hundra tusen finsktalande personer i Sverige och finskan har status som minoritetsspråk. En enda avhandling har skrivits på finska under 2000-talet.
I dag skrivs mer än 99 procent av alla avhandlingar vid svenska universitet på engelska eller svenska.

Ingen tysk litteratur
Björn Melander är professor i svenska vid Uppsala universitet och var huvudsekreterare i den statliga utredningen Mål i mun, som analyserade språkpolitiska frågor.
– Jag kan inte ge en bok på tyska till mina studenter som kurslitteratur. Det finns en stor frihet för elever på grundskolan och i gymnasiet när de ska välja andraspråk. Deras val spretar åt alla möjliga håll och det är svårt att samla en större grupp studenter till undervisning i tal och skrift på några andra språk än engelska eller svenska. Om man vill stärka tyskans och kanske franskans ställning vid universiteten krävs bland annat en starkare styrning av språkundervisningen på högstadiet och gymnasiet, menar Björn Melander.
Cirka 87,5 procent av de avhandlingar som lades fram vid svenska lärosäten år 2006 var på engelska och knappt 12 procent av alstren skrevs på svenska.
Skillnaden är stor mellan olika forskningsområden.
I medicin har engelskan dominerat det senaste halvseklet. År 2006 skrevs bara en handfull av cirka 250 avhandlingar vid Karolinska Institutet på svenska. I teknik är andelen engelska avhandlingar lika stor. På Kungliga Tekniska Högskolan och Chalmers var 94 respektive 98 procent av texterna författade på engelska.
De senaste decennierna har globalisering varit ett flitigt utnyttjat begrepp i samhällsdebatten. Termen syftar ofta på det ökade ekonomiska utbytet över nationsgränser och mellan världsdelar.
Från 1976 till 2006 ökade andelen engelskspråkiga avhandlingar i ekonomi från 34 till 80 procent.

Sammanfattning på svenska
Svenskan dominerar inte längre lika påtagligt inom humaniora, där modersmålet tidigare hade en självklar rangplats.
Detta gäller exempelvis avhandlingar inom ämnesområdena teater, film, musik och konst. Från 1970-talet till början av 2000-talet har andelen engelskspråkiga doktors- och licentiatavhandlingar ökat från 19 till 32 procent.
– Målsättningen måste vara att svenska forskare inom alla vetenskapsområden ska kunna uttrycka sig i tal och skrift både på engelska och svenska. Det är inte realistiskt att doktorander inom medicin, teknik och naturvetenskap skriver på svenska. Däremot bör det alltid finnas en sammanfattning på svenska och spikbladet borde vara tvåspråkigt, med engelska på ena sidan och svenska på den andra, kommenterar Björn Melander.
Han understryker att det finns olika traditioner för publicering av doktorsavhandlingar.
– I naturvetenskap, teknik och medicin skriver doktoranderna sammanläggningsavhandlingar, där de olika delarna trycks i internationella tidskrifter. I humaniora publiceras avhandlingen vanligen som en monografi med en längre, sammanhängande text på svenska. Nu finns dock krafter som verkar för att också humanisterna ska publicera sina avhandlingar i engelskspråkiga tidskrifter på samma sätt som naturvetarna, teknikerna och medicinarna.

Utvecklingen kan inte hejdas
Björn Melander anser att flera skäl talar för att svenskan ska användas i forskarutbildningen.
– Forskare och lärare har som uppgift att kommunicera med det omgivande samhället. Det blir mycket besvärligt om de inte behärskar en svensk terminologi. Det är lättare att formulera tankegångar och att vara kreativ på modersmålet. Svenskan måste också leva vidare i undervisningen i den entusiasmerande dialogen mellan lärare och studenter.
Wolfgang Mackiewicz har en central position i den europeiska universitetsvärlden. Han är president i European Language Council, som arbetar för att sprida kunskaper om språkfrågor inom EU, och är verksam vid Freie Universität i Berlin.
– Det finns inte någon statistik om avhandlingsspråk vid europeiska lärosäten. Mina intryck grundar sig i första hand på personliga kontakter. Jag är övertygad om att engelskan stärkt sin ställning och att denna utveckling inte kan hejdas. I humaniora har dock ännu modersmålet en stark position, säger Wolfgang Mackiewicz.
Han berättar om resor i Sverige och sina positiva erfarenheter av att kommunicera på engelska med svenskar.
– Det är dock stor skillnad mellan att tala och att skriva en längre text. Ungdomarna lär sig engelska i dag genom att titta på tv och att skriva korta meddelanden med sms och mejl. Studenterna är mycket sämre på att skriva sammanhängande texter än att uttrycka sig muntligt.
Han poängterar att han inte har några värderande synpunkter på val av språk.
– Det kan dock finnas vissa risker om engelskan ersätter modersmålet när forskarstuderande skriver sina avhandlingar. Terminologin på det inhemska språket kan försvinna i vissa ämnen. Dessutom finns naturligtvis ett krav på kvalitet. Studenter, forskare och lärare ska alltid förmedla sina tankar klart och koncist.

Trend i Norden
I European University Association, EUA, är Alexandra Bitusikova ansvarig för aktiviteter knutna till utvecklingen av doktorandutbildningen.
– Det finns ingen undersökning om vilket avhandlingsspråk som används i Europa. Jag är dock övertygad om att den engelska trenden främst är stark i Norden. Att skriva en avhandling är en process med flera aktörer. Lärare och handledare i Skandinavien behärskar engelska bättre än kolleger i många andra länder i Europa, tror hon.
Också Alexandra Bituskova betonar skillnaden mellan olika forskningsdiscipliner. – Engelskan används mest i medicin och naturvetenskap. I humaniora och samhällsvetenskap är det sällsynt att avhandlingen inte är skriven på modersmålet. Här analyseras problem av nationell karaktär och man anser att det inte är nödvändigt att nå ut till en internationell läsekrets.
Hon berättar att det inom forskarutbildningen nu finns gränsöverskridande program där flera universitet från olika länder deltar.
– Doktorsavhandlingen måste här skrivas både på engelska och modersmålet. De europeiska programmen är exempelvis populära vid italienska universitet, som startar och administrerar gemensamma utbildningar.

CURT ISAKSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023