Fusion mellan två lärosäten kommer att utvidgas till tre?

Många lärosäten försöker förbättra sin konkurrenskraft genom samarbeten och fusioner. – Det är en enorm konkurrens om studenter och forskningsmedel. Vi behöver stärka oss – få bättre forskningsanknytning och högre kvalitet, säger Agneta Bladh, rektor vid Högskolan i Kalmar. Högskolan i Kalmar är ett tudelat lärosäte, den har ett vetenskapsområde enbart inom naturvetenskap. – Men resten av högskolan har inte rättighet att utbilda doktorer. Då blir det som två lärosäten i ett, säger hon. Redan i början på 2000-talet ville styrelsen att högskolan skulle ansöka om att bli universitet. – Men vi har inte gjort det för chanserna är inte stora, i stället har vi valt att samarbeta med Växjö universitet och Blekinge tekniska högskola. Samarbetet har pågått under ett antal år och i oktober 2005 samlades de tre lärosätenas styrelser och bildade den strategiska allians som kallas Akademi Sydost. Den är treårig och går nu in i det tredje året. – Många hundra medarbetare har varit engagerade i delprojekt, de tre största handlade om ekonomutbildning, teknisk utbildning och lärarutbildning, säger Agneta Bladh. Enligt rapporterna från delprojekten vill ekonomerna vid de tre lärosätena ha en gemensam institution och en gemensam fakultet. Men teknikerna vill bara ha en gemensam fakultet. Lärarutbildningarnas projektgrupp ansåg att om lärosätena ska ha en gemensam lärarutbildning måste de gå samman i en fusion, eftersom utbildning av lärare är komplicerad. Det går inte att klara av med ett enkelt samarbete. Dessa projektgrupper följdes av en andra uppsättning projektgrupper med en grupp om vision och strategi samt en om organisation. Denna fas i processen avslutades med styrelsemöten 30 november 2007 där också alla tre styrelserna träffades tillsammans. – Styrelserna för Växjö universitet och Högskolan i Kalmar tog då principbeslut om fusion. Vi ska förbereda en ansökan till regeringen innan sommaren, säger hon. Måste göra något radikalt Organisationsgruppens förslag är att fusionen ska ske den 1 januari 2010. Varför en fusion? – Framförallt är det konkurrensen. Kvalitet, attraktionskraft, utvecklingspotential – med de tre orden har du skälen. Vill man fortsätta utvecklas och det inte finns några utsikter till forskningsmedel i större omfattning, måste man göra något mera radikalt, säger Agneta Bladh. Finns det några nackdelar? – Det blir ett flercampusuniversitet, och det är inte alltid så enkelt. Och organisationsförändringar är alltid jobbiga. Blir det rationaliseringar bland utbildningarna? – Vissa ämnen inom exempelvis lärarutbildningar kan behöva koncentreras men annars inte. Vi har geografisk stabilitet som bas, utbildningarna kommer att vara kvar där de är. Men vi har redan flyttat lite mellan oss, när det inte är ekonomiskt lönsamt. De tre lärosätenas ämnesområden kompletterar i huvudsak varandra inom forskning, forskarutbildning och även i utbildningen på avancerad nivå. Blekinge tekniska högskola har inriktning på teknik, Högskolan i Kalmar naturvetenskap och Växjö universitet har fokus på humaniora och samhällsvetenskap. Växjö har också en del teknisk forskning, men inte densamma som BTH. På grundnivå har lärosätena däremot utbildningar som överlappar varandra, det gäller ekonomer och sjuksköterskor. För Kalmar och Växjö gäller det även socionomer, design och lärarutbildning. Öka konkurrenskraften Bland de tre lärosätena är Växjö det enda universitetet. Varför denna fusion? – Vi är tre ganska små lärosäten, som har hygglig profilering när det gäller forskning. När det gäller utbildning har vi en hel del överlappning och där ser vi en potential att utnyttja de samlade resurserna för att höja kvaliteten och öka konkurrenskraften, säger Johan Sterte, rektor vid Växjö universitet. Han bedömer att om lärosätena ska kunna vara med och konkurrera framöver behövs en viss storlek. – På många punkter är vi för svaga för att verka på den globala arenan och vi behöver bli starkare när det gäller att konkurrera om externa forskningsmedel. En genomgående tanke är att skapa möjlighet till starkare profilering av de profiler som redan finns. Vilka är nackdelarna? – Att genomföra en sådan här process där tre olika verksamhetskulturer ska jobba tillsammans innebär en ansträngning och en kostnad. Man får också ett lärosäte med flera campus med ett avstånd på elva mil mellan, säger han. Blekinge tekniska högskola har till skillnad från de två andra lärosätena inte ännu fattat något beslut om en eventuell fusion. Högskolans styrelse kommer att ta ställning vid sitt februarisammanträde. – Vi behöver lite mera tid för att titta på det. Vår styrelse har bara varit igång sedan juni och jag är också nytillträdd sedan i somras, säger Ursula Hass, rektor vid Blekinge tekniska högskola. Hon vill inte torgföra någon åsikt i frågan innan styrelsemötet 15 februari. – Vi diskuterar fördelar och nackdelar med en fusion och olika scenarios för framtiden och vad de kan leda till. Andra möjligheter För Blekinge tekniska högskola finns det också andra möjligheter till allianser. – Vi tittar på hur vi på bästa sätt ska kunna göra det optimala, det bästa för Sverige inom de områden där vi kan bidra. En av de former vi kommer att arbeta inom är givetvis olika typer av samarbeten nationellt och internationellt. Ursula Hass anser att regeringen borde ställa kompetens till förfogande vid samarbeten och fusionsplaner mellan lärosäten. Akademi Sydost har gjort en gemensam studieresa till Skottland som visade på de stora skillnaderna i hur man driver fusionsfrågor i olika länder. – I analogi med deras sätt att hantera frågan skulle till exempel Högskoleverket ha en avdelning för ”Fusioner och samarbeten”. På den avdelningen skulle det finnas folk som har mycket erfarenhet av detta och som skulle kunna vägleda hur processen ska gå till och vara kravställare på underlaget till beslut. Någon sådan funktion finns inte i Sverige, säger Ursula Hass. – Det finns en politisk vilja till samarbeten och fusioner men det finns inte en kvalitetsgranskning av hur processen ska se ut. Det skulle man önska sig för att få bättre resultat, fortsätter hon. Även på andra håll i landet finns planer på samgående och samarbete mellan olika lärosäten. Bland andra initiativ märks nätverket Pentaplus där Karlstads universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola och Örebro universitet ingår. Inom Pentaplus finns planer på en union mellan olika lärosäten, ett federativt universitet. Enligt Högskolan Dalarnas hemsida ska rektorerna för de lärosäten som ingår i nätverket Pentaplus skriva till Daniel Tarschys som utreder högskolans myndighetsform. Rektorerna vill att utredningen tar upp möjligheten till federativa universitet med nämnder och andra organ gemensamma för flera lärosäten.