Universitetskansler Anders Flodström talar om Högskoleverkets utmärkelser för ”framstående utbildningsmiljö” som nu har delats ut för första gången. Han ser den nya satsningen som något som inte är till fördel bara för ”vinnarna”, utan också för Högskoleverkets egen verksamhet.
HSV:s satsning initierades före Anders Flodströms tid som universitetskansler, då han fortfarande var rektor för KTH och där understödde tre anmälningar till Framstående utbildningsmiljö 2007.
Anders Flodström ser en bred nytta, för lärosäten och alltså för Högskoleverkets utvärderingskompetens, med förbättrade modeller för att utse vilka som är allra bäst, exempelvis när det gäller utbildning. Det är, enligt Flodströms övertygelse, något som i olika former kommer att efterfrågas i en snar utbildningspolitisk framtid, då också kopplat till tilldelning av resurser.
Fem miljöer vid fyra ställen
Men än så länge är det ”bara” en utmärkelse, som går till fem miljöer vid fyra lärosäten. Vid en ceremoni den 24 januari blir vinnarna officiellt gratulerade:
Farkostteknikprogrammet, KTH,
Tandläkarutbildningen, Malmö Högskola,
Institutionen för historiska studier, Umeå universitet
samt
Studierektorsområdet reglersystem och Läkarutbildningen,
de två sistnämnda bägge vid Linköpings universitet.
Vad som belönas är, enligt HSV:s kriterier, starka lärandemiljöer med hög kvalitet och vetenskaplig förankring, att man arbetar systematiskt med kvalitetssäkring, konkret studentinflytande och att man kan visa att lärarna medvetet stöder sina nya kolleger.
Även om Anders Flodström associerar till ”Idol” och pressmeddelandet inleds med ett ”grattis” talar Högskoleverket helst inte om ”pris” eller ”vinnare”. Projektansvarige Magnus Johansson vid HSV betonar att detta inte är någon tävling, ”snarare en morot”.
26 miljöer från 12 lärosäten
Antalet anmälda var 26 utbildningsmiljöer från tolv lärosäten och det var flera än HSV hade förväntat. Av dessa valdes nio miljöer ut till en andra kvalomgång, vilket innebar en utvärdering genomförd av internationella experter, från Finland, Portugal, Storbritannien och Tyskland, som gjorde besök hos de nio finalisterna.
De som utvärderas och jämförs är alltså långt ifrån samtliga svenska lärosätens utbildningsmiljöer, utan enbart de som gått vidare efter att ha lämnat en intresseanmälan.
Från Högskoleverkets sida är man positivt överraskad över att antalet deltagare blev fler än förväntat, samtidigt som det finns gränser för hur många deltagare HSV kan hantera.
Bara när det gäller ingenjörsutbildningar finns ju 100-tals, påpekar Anders Flodström.
Frivillig granskning
Det nya inslaget i Högskoleverkets verksamhet, där man annars kontrollerar miniminivåer, på eget initiativ, innebär att man i stället tar ställning till de som så att säga frivilligt utsätter sig för granskning.
– Vi har tidigare inte haft någon möjlighet att uppmuntra dem som redan är bra, det är viktigt att få bekräftelse på sådant arbete, det kan fungera som incitament att bli ännu bättre, säger projektledaren Magnus Johansson.
Den slutgiltiga bedömningen och beslut om de fem främsta fattades av Anders Flodström, tillsammans med Magnus Johansson och projektledaren Charlotte Elam.
Magnus Johansson säger att det är ”helheten” som bedömdes för att avgöra exempelvis sådant som att Institutionen för historiska studier i Umeå är mer framstående än historiska institutionen vid Stockholms universitet, som klarade sig till den andra kvalomgången.
Förändras nästa gång
Både Magnus Johansson och Anders Flodström är övertygade om att utmärkelsen kan vara till nytta också för andra lärosäten och utbildningsmiljöer. De ser ingen risk för avundsjuka eller ifrågasättanden av urvalet, utan tror att utmärkelserna kan fungera som inspiration, att andra blir nyfikna och vill veta mera om hur de fem vinnarna arbetar.
Efter 2007 års premiäromgång kan HSV konstatera att det finns sådant som bör och kan förändras inför nästa omgång. Som utformningen av själva ansökningarna, förändringar som åtminstone till en del skulle kunna ändra på vad HSV konstaterat, att det ”i förvånansvärt många ansökningar fanns brister vad gäller förmågan att kunna beskriva och analysera sina styrkor och svagheter”.
För att gå vidare måste man nämligen vara bra på att ”beskriva och analysera sina framgångsfaktorer för Högskoleverkets bedömargrupp”. Man måste lägga möda, lika med tid och resurser, på själva anmälan, att skriva en ”bra” ansökan.
– Vi som tvingas söka mycket pengar är vana vid att beskriva oss och vara konkreta med det vi är bra på, de andras ansökningar kanske skrevs på för hög nivå, här var det jag och studierektorn som tog oss den tiden, säger Lena Eskilsson, prefekt vid institutionen för historiska studier vid Umeå universitet, en institution som efter årsskiftet har bytt namn och nu ingår i institutionen för idé- och samhällsstudier.
Stor vikt vid utbildning
Lena Eskilsson talar också om att man länge har lagt väldigt stor vikt vid utbildningsdelen, ”det finns en självkänsla kring att vi är bra på det”. Att flera av lärarna i andra sammanhang har tilldelats priser för sin pedagogik har också bidragit till denna självkänsla.
– Det är roligt att vi som är en traditionell akademisk utbildningsmiljö belönas, vi tar det intellektuella samtalet på allvar, här finns en lärdomsrespekt som genomsyrar verksamheten.
Hon tycker också allmänt att humanister måste bli bättre på att ”sälja”, inte bara tala om att man känner sig missförstådd.
Precis som Högskoleverkets företrädare tror Lena Eskilsson att den här sortens bedömningar kommer att bli allt vanligare och helt enkelt ofrånkomliga med tanke på den framtida högskole- och forskningspolitiken. Att anmäla sig till Högskoleverkets bedömning av utbildningen innebar en chans till utvärdering.
Kan väcka avundsjuka
Hon tror dock, till skillnad från HSV, att utmärkelser kan väcka avundsjuka och ifrågasättanden. I vilken mån utmärkelsen kan ha någon inspirationseffekt är, enligt Lena Eskilsson, för tidigt att säga, men lite av detta har redan märkts av internt.
– Andra institutioner här i Umeå, som medicinarna, har redan hört av sig och inte bara gratulerat, utan också frågat hur vi arbetar.
En annan av de utmärkta utbildningsmiljöerna, tandläkarutbildningen vid Malmö Högskola, har redan viss vana vid att agera förebild berättar professor och dekanus Lars Matsson:
Den så kallade Malmömodellen är redan internationellt känd, vi var först i världen inom vårt område med problembaserat lärande, vilket för övrigt är samma metod som läkarutbildningen i Linköping använder som ju också fick utmärkelsen.
Lars Matsson uppskattar Högskoleverkets satsning som ”ett tillfälle till självvärdering av utbildningen”, att dessutom bli prövad av internationella experter anser han vara väl värt den tid och de arbetsinsatser som krävdes för anmälan.
Och om man är trygg i sin pedagogik kan man också beskriva den.
I sex år får de fem vinnarna behålla titeln och HSV räknar med betydligt fler ansökningar inför nästa omgång.
– Ja, jag tror att det blir betydligt flera. Trots att det inte finns några anslagspengar att hämta. Men man ska inte underskatta behovet av att få ett kvitto på att det man gör verkligen är bra, inte heller att många tar chansen till en gratis utvärdering, säger Anders Flodström.
MARIELOUISE SAMUELSSON
