Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Dramat i Örebro på väg att klaras upp

Universitetslektor Fuat Deniz död har väckt bestörtning och sorg i vida kretsar. – Min medkänsla går till hans närmaste. Men det avskyvärda brottet reser också frågan om öppenhet och säkerhet vid universiteten, säger SULF:s ordförande Christoph Bargholtz. En man har häktats och är på sannolika skäl misstänkt för brottet..

1 januari, 2008
Universitetsläraren

Universitetslektor Fuat Deniz dödades 11 december vid sin arbetsplats på Örebro universitet. Det inträffade vid 15.30-tiden i Gymnastikhu-
set på Campus Örebro. Huset rymmer Hälsovetenskapliga institutionen, idrottshallar och föreläsningssal.
Enligt polisen angreps Fuat Deniz med ett ”stickvapen” och skadades i nacken. Han fördes till Universitetssjukhuset iÖrebro men läkarna kunde inte rädda hans liv.
Inga vittnen fanns till dådet men polisen säkrade ”vissa spår och vissa bevis”.
Med hjälp av uppgifter, bland annat från förhör, var spåren tillräckliga för att åklagare på förmiddagen onsdag den 16 januari beslutade att anhålla en 42-årig man i sin frånvaro. Mannen är svensk medborgare, bosatt i Göteborg och greps i Göteborg strax före klockan tolv på dagen.

Sannolika skäl
På fredag 18 januari häktades mannen av Örebro tingsrätt, på sannolika skäl misstänkt för mord, den högre graden av misstanke.
Fram till denna tidnings pressläggning var polis och åklagare förtegna om närmare omständigheter kring brottet. Större delen av häktningsförhandlingarna fördes bakom stängda dörrar.
– Den misstänktes advokat, Lena Blixt, sa vid häktningsförhandlingarna: "Min klient vitsordar att han åsamkat Fuat Deniz en skärskada med kniv. Men han bestrider ansvar för mord, han har saknat uppsåt att beröva Fuat Deniz livet".
Polisen säger att den häktade är släkt med Fuat Deniz.
– Han är en kusin, förklarar Torbjörn Carlson, informationschef vid polisen
i Örebro.
Efter att Fuat Deniz hade dödats spekulerades i pressen att politiska motiv skulle ligga bakom dådet.
Fuat Deniz var av assyrisk härkomst och född i Turkiet. Han forskade bland annat om övergreppen mot assyrier i Osmanska riket och om assyriska ungdomars liv i Sverige. Frågan om assyrierna utsattes för ett folkmord i Osmanska riket är fortfarande kontroversiell.
Forskarkollegor till Fuat Deniz har uttalat att de kände sig hotade.
– Men det fanns ingen hotbild mot Fuat Deniz innan mordet och vad jag vet har heller inte någon av hans kollegor polisanmält ett hot. De kanske beskriver en känsla av hot, men det är en annan sak, säger Torbjörn Carlson.
Efter framstegen i utredningen har polisen avskrivit hypotesen att det kunde vara ett politiskt mord.
– Utredningsarbetet går bra och framåt, säger Torbjörn Carlson.

Säpo informerades
Säpo informerades tidigt om ärendet men har enligt polisen inte deltagit aktivt i utredningen.
Efter årsskiftet arbetade Rikskriminalen med fallet, i genomsnitt jobbade enligt Torbjörn Carlson varje dag 12–15 poliser med ärendet.
– Fram till gripandet kontrollerade vi uppgifter, hörde alla vi ansåg nödvändigt och höll omförhör med en del människor som redan var hörda, säger han.

En rad manifestationer
Fuat Deniz död har väckt stor uppmärksamhet, bestörtning och sorg i assyriska kretsar, även internationellt.
Bland talarna vid en minnesstund på Örebro universitet fanns universitetets rektor Janerik Gidlund, landshövding Sören Gunnarsson och högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg. Fuat Deniz minne har också hedrats vid en rad manifestationer i universitets- och högskoleorter runt om i landet.
– Min första reaktion var bedrövelse och medkänsla med hans närmaste, säger SULF:s ordförande Christoph Bargholtz.
Brottet reser också en principiell fråga om öppenheten vid universitet och högskolor.
– Jag har själv alltid haft en idealbild av universitetet som en öppen institution där kunskap är tillgänglig för alla och där allmänheten kan träffa aktiva forskare.
– En sådan här tragisk händelse visar att det råder en konflikt mellan den idealbilden och det självklara kravet på trygghet på arbetsplatsen.
– Varje arbetsgivare måste kunna tillförsäkra sina anställda fysisk trygghet på arbetsplatsen, säger Christoph Bargholtz.
Han ser en utveckling där universiteten blir alltmer slutna och frågar:
– Hur försvarar vi det öppna universitet där studenter inte behöver legitimera sig för att komma in i lokalerna eller på området? Och kan vi ta det ansvaret?

PER OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023