Fil dr Magnus Petersson framför i ett debattinlägg i Universitetsläraren 16/07 allvarlig kritik mot Försvarshögskolan, FHS. Det är särskilt två förhållanden som uppmärksammas. Det ena är bristande lärarkompetens och det andra är FHS organisationsform. Syftet med detta inlägg är att kort kommentera den framförda kritiken.
När det gäller frågan om lärarkompetens så är beskrivningen ofullständig på en viktig punkt och felaktig på en annan. Det är i och för sig riktigt att tillgången på disputerad personal inom ämnet krigsvetenskap är begränsad. Men, det är naturligt mot bakgrund av att krigsvetenskap är nytt som akademiskt ämne i Sverige. Det tar tid att bygga upp en egen bas med kvalificerade lärare. Initialt behöver disputerad personal från närliggande ämnen lånas in, liksom utländska professorer i krigsvetenskap. Samma förhållande gäller för andra nystartade ämnen i högskolevärlden. Ett jämförbart exempel är ämnet omvårdnad. Initialt hämtades kompetens från andra vetenskapliga discipliner och nu, tre decennier senare, finns det över 30 professorer och 600 disputerade med sjuksköterskebakgrund.
Högskoleverket har i sin granskningsrapport, presenterad den 8 november, påpekat bristerna på framförallt disputerad personal vid Officersprogrammet. Men, samtidigt föreslog man dels inrättandet av en ny yrkesexamen, officersexamen 180 hp, dels att FHS ges examensrätt för denna nya examen. Regeringen följde Högskoleverkets förslag och från den 1 januari ges Försvarshögskolan inte bara denna examensrätt utan också generell examensrätt på grundnivå och magisterexamensrätt inom områdena krigsvetenskap respektive statsvetenskap.
VAD SOM HELLER INTE framkommer i Peterssons inlägg är att den till stor del utifrån kommande gruppen med kvalificerade akademiker kompletteras med ett antal officerare som har magisterkompetens. Denna grupp kommer dessutom att öka drastiskt under de närmaste åren, då den högre officersutbildningen inte bara kommer att leverera skickliga officerare utan och ge dem en magisterexamen som formellt bevis på också den vetenskapliga nivån utbildningen bedrivs på.
Vad gäller Peterssons kritik av att FHS ”fortfarande är organiserad som ett regemente i stället för som en högskola” och att FHS har ”enorma OH-kostnader” måste några påpekanden göras. FHS är redan nu organiserat i enlighet med högskolelag och högskoleförordning. Ett uttryck för detta är att endast mycket små förändringar av den nuvarande organisationen krävs med anledning av att myndigheten FHS den 1 januari inrättas som statlig högskola. Vi har redan gjort hemläxan.
PETTERSSON HÄVDAR vidare att våra overhead-kostnader ligger på ”omkring hundra procent”. Det är en missuppfattning .Verkligheten är att vi har ett 35 procentigt overhead-påslag på våra timkostnader. Petersson har emellertid rätt i att höga OH-kostnader är riskfyllda och konkurrensförsvårande. Hittills har dock ett antal ledande forskare vid FHS varit framgångsrika såväl vad avser att erhålla forskningsuppdrag i konkurrens som att få sina alster publicerade i internationella tidskrifter och bokförlag.
Givet den höga kompetensprofil som i dagsläget finns på FHS – 18 professorer, 42 disputerade (varav fem docenter) och 42 doktorander i en personalgrupp på 320, är det vår förhoppning att dessa framgångar kommer att fortsätta. Det goda betyg som erhållits av HSV stärker oss i denna förhoppning.
HENRIK LANDERHOLM
rektor för Försvarshögskolan
GERRY LARSSON
professor och prorektor
LARS BERGSTRÖM
överste 1. gr och vicerektor
