Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

20 december, 2007
Universitetsläraren

Dan Brändströms utredning Resurser för kvalitet har höjts till skyarna, bland annat i denna tidning, och de negativa kommentarerna har varit fåtaliga. Det var därför med stort intresse som jag tog mig an den digra texten. De första intrycken var också goda. Högskolornas problem, och behovet av förändringar, beskrivs på ett insiktsfullt sätt och på en ganska njutbar prosa. Initialt upplevde jag också många av de föreslagna åtgärderna som bra. Dock ändrade jag successivt min uppfattning ju längre tid jag fått möjlighet att tänka efter. I själva verket finns det många märkligheter avseende de medel genom vilka de vällovliga syftena i Brändströms utredning är tänkta att uppnås. Då jag haft begränsad tid att läsa utredningen kan jag inte bortse från att jag missförstått något. Dock tycks det finnas ett antal förslag som är dåligt analyserade och som i vissa fall kan motverka sina syften. Några sådana förslag diskuteras nedan:

1. Ett viktigt syfte är minskad politisering av högskolan. Här kan jag inte annat än att hålla med. Dock kan de konkreta förslagen faktiskt leda till ökad politisering då större del av besluten förs över till styrelse och rektor (till exempel på bekostnad av fakultetsnämnderna). Här är det viktigt att ställa frågan vem som utser rektor respektive styrelse och vilka personer som ingår i den senare.

2. Idén att fakultetsnämnden ska fungera som kvalitetssäkrande organ men inte fördela interna medel för forskning och undervisning ter sig märkligt. Hur ska fakultetsnämnden stå för kvalitetssäkring i avsaknad av verktyg i form av ekonomiska styrmedel? Förslaget innebär också att lärarpersonalen ännu mer förlorar inflytande över högskolans utveckling. Istället kommer högskolans strategi att uppfattas som en skrivbordsprodukt pålagd uppifrån, något som givetvis hotar engagemang och kreativitet. Samtidigt inser jag vikten av profilering för att skapa starka miljöer. Brändströms förslag är dock fel väg.
I stället för åsidosättandet av nämnderna skulle jag vilja se en lösning där högskolestyrelse och nämnder samverkar vid framtagandet av strategin och där fakultetsnämnderna har kvar sin centrala roll vid fördelning av medel internt, inom ramar definierade av strategin.

3. Idén med överföring av anslag från forskning till grundutbildning är dåligt genomlyst och kan få oöverblickbara konsekvenser även om jag i grunden är positiv till forskningsanknytning av grundutbildningen. En klar orimlighet (men inte den enda) framkommer om man betraktar situationen att en högskola enbart skulle få en forskningsprofil på 20+5 miljoner kronor och samtidigt ha 6000 studenter i utbildning på grundläggande nivå. Det framgår inte att extra medel skulle skjutas till för forskningsanknytningen i ett sådant fall, vilket skulle innebära att de ekonomiska resurserna för hela profilen (+ lite till) skulle gå åt till att forskningsanknyta grundutbildningen?!

4. Ett allvarligt problem är att utredningen favoriserar andra områden än naturvetenskap och teknik på bekostnad av de senare. Jag är för en generell höjning av studentpengen. Inte minst måste den höjas kraftigt inom naturvetenskap och teknik som sannerligen inte varit befriade från resursurholkning. Istället innebär utredningens förslag sannolikt en generellt sänkt studentpeng inom naturvetenskap och teknik. En sådan förändring, i ett läge där det är mycket svårt att locka studenter, kan leda till akuta ekonomiska påfrestningar som får till följd att undervisningsområdet kollapsar. I stället behövs en kraftig resursförstärkning för att höja kvaliteten, till exempel på bekostnad av den, under senare år kraftiga tillväxten av administrativa aktiviteter inom högskolan. En kvalitetsförstärkning skulle både bidra till att förbättra studentrekryteringen och till att utbilda personer som är bättre rustade att angripa överlevnadsfrågor (klimatförändringen, utveckling av nya läkemedel för en åldrande befolkning).
Även överföringen av forskningsmedel till grundutbildningen kan förmodas favorisera andra ämnen än naturvetenskap och teknik och även här bör konsekvenserna av förslaget om forskningsanknytning genomlysas bättre.

SAMMANFATTNINGSVIS, anser jag att utredningen visar på goda intentioner. Tyvärr finns det emellertid ett antal förslag som motverkar sina syften och andra som verkar ofullständigt analyserade. Om dessa brister inte åtgärdas kan det föreslagna resurstilldelningssystemet få oöverblickbara, och potentiellt
katastrofala, konsekvenser.

ALF MÅNSSON
docent i biomedicinsk vetenskap och
universitetslektor i fysiologi vid Högskolan i Kalmar

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023