Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

20 december, 2007
Universitetsläraren

Det har visat sig gång på gång i många undersökningar att samverkan – högskolans tredje uppgift – också uppfattas som en uppgift utöver de två andra, utbildning och forskning. Därmed lämnar man över ansvaret till eldsjälar att uppfylla ett grundläggande krav för högskolans existensberättigande. I dagarna publicerade den efterlängtade Befattningsutredningen (U 2006:08) sitt betänkande. Sveriges förenade studentkårer, SFS, hoppas att betänkandet presenterar realistiska vägar för att uppnå en mer verklighetsförankrad högskola.
Många studenter har ingen aning om vilka framtidsutsikter de har när de kliver in i högskolan. Kopplingen mellan utbildning och arbetsliv är helt enkelt för svag. I tider då allt fler väljer bort högre utbildning är det dags att börja visa på nyttan av en akademisk utbildning. Ett bra ställe att börja är hos de personer som studenterna möter i sin akademiska vardag – lärarna.

LÄRARE ÄR VIKTIGA förebilder inom akademin och därför är det viktigt att lärarkåren är representativ och speglar den mångfald och den kompetens som finns i samhället. Det måste bli lättare att röra sig mellan en karriär i näringslivet och i akademin, och det ska inte ses som en nackdel, att någon gång lämnat akademin för att uppleva världen utanför.

DET ÄR VIKTIGT ATT människor utanför akademin verkar och syns inom högskolan i högre utsträckning än idag. Gästföreläsare kan vara ett enkelt steg för att ge studenterna aktuella förebilder. Vid Köpenhamns universitet är det inte ovanligt att personer från näringsliv och offentlig sektor kommer in och håller hela kurser på avancerad nivå. Tänk vilken kick för studenten att se en framgångsrik, yrkesverksam akademiker som återvänder till högskolemiljö för att ge sitt perspektiv på ämnet!
Sedan 1997 har högskolan haft ett uppdrag att samverka med det omgivande samhället. Efter de tio år som gått har diskussionerna om vad samverkan är och hur det ska genomföras äntligen fått fäste. Många lärosäten arbetar idag aktivt med samverkan, men få har lyckats integrera det i sin verksamhet, och det kvarstår som den tredje uppgiften, som görs om det finns resurser över.
Vad är det då som gör det så svårt för många att samverka? Det ligger ju trots allt i högskolans uppdrag, och borde vara svårt att bortse ifrån. Handlar det enbart om resurser i form av tid och pengar, eller finns det inbyggda strukturer om vad en ”akademi” är och framförallt – vad den inte är? Sveriges förenade studentkårer tror att den stora utmaningen ligger i att bryta de traditioner som länge funnits inom högskolan. För oss finns det ingen motsats mellan bildning och anställningsbarhet, det ena utesluter inte det andra. Den goda entreprenören och den goda akademikern delar flera förmågor, den mest grundläggande är att kritiskt granska sin omvärld och finna nya vägar och lösningar på problem.

I OKTOBER PRESENTERADE NUTEK rapporten ”Samverkan i det akademiska vardagslivet”, som visar att många lärare inom högskolan är positiva till att samverka med det omgivande samhället. Tyvärr anser de flesta lärare att stödet för samverkan vid lärosätet är svagt, och att det inte ges ekonomiska möjligheter att genomföra det på ett bra sätt. Samverkan blir en tidstjuv som tar energi och tid från andra uppgifter. Inte heller är det meriterande för karriären. Undersökningen tar också upp hotet mot den fria akademin. Hälften av de tillfrågade lärarna anser att samverkan ökar den akademiska friheten, och hälften anser att den minskar.
När nu samverkan blir en alltmer högprioriterad uppgift för högskolorna, får man inte glömma bort att det kan behövas stödfunktioner för att informera och avlasta de involverade. Det är orimligt att tro att detta uppdrag kan integreras i lärarnas dagliga verksamhet utan att också erbjuda stöd för det. Därmed inte sagt att det är någon annan än lärarna som ska utföra själva uppdraget.
Det är ingen som påstår att det är lätt att samverka, och det finns många möjliga vägar för att stärka arbetet. Det som krävs är inte övertalning av motsträviga lärare, utan konkret och handfast stöd från lärosätet. För lärarnas del gäller det att bygga nätverk och hitta kontakter för samverkan, ingen annan kommer att göra det åt dig. Men det viktigaste av allt är ändå att tydliggöra meritvärdet av samverkan, så att det inte blir ett fåtal eldsjälar som ansvarar för att bära hela bördan!

ELIN ROSENBERG
ordförande, Sveriges förenade studentkårer, SFS

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023