Doktoranderna har utvecklat samarbete med likasinnade

Vid SDF:s årsmöte 14 november omvaldes Rikard Lingström som ordförande. – Jag är nöjd med det gångna året och det känns spännande att få jobba ett år till med de här frågorna. Mycket kommer att hända det kommande året, säger han.

Under det förra verksamhetsåret har Sveriges Doktorandförening, SDF, utvecklat samarbetet med de andra organisationer som representerar forskarstuderande, Doktorandkommittén inom SFS och Sveriges Doktorander, SDok. – Vi har inlett ett trepartssamarbete som har utvecklats bra, säger Rikard Lingström som är doktorand inom pappers- och massateknologi vid KTH. Tidigt under förra verksamhetsåret bildades en arbetsgrupp som består av de tre organisationernas presidier som kontinuerligt stämmer av aktuella doktorandfrågor. – I stället för att driva en aktuell fråga i var och en av organisationerna driver vi den gemensamt. Då vi driver samma frågor, och har samma åsikter, är det en stor fördel att vi talar med en gemensam doktorandröst. Så har vi jobbat under hela det här året och det har gått väldigt bra, säger Rikard Lingström. Gemensamma arbetsgrupper Under hösten har de tre organisationerna bildat ett antal gemensamma arbetsgrupper som arbetar med olika områden som berör forskarstuderande. Den fråga som SDF ägnat mest uppmärksamhet under det gångna året är anställning för alla doktorander. – Vi har haft två tunga debattartiklar på temat, en tillsammans med de två andra doktorandorganisationerna, SACO:s studentråd och alla de politiska studentförbunden utom moderata studentförbundet. Vi hade också en debattartikel tillsammans med SACO:s ordförande Anna Ekström där vi argumenterar för att enprocentsmålet för forskning ska infrias, och att resurser då bör användas till att ge forskarstuderande bättre villkor. En annan fråga som SDF uppmärksammade under våren var villkoren för utländska doktorander som finansieras via stipendier. Framförallt riktades uppmärksamheten mot KTH och Uppsala universitet där man slutit avtal mellan universiteten och den kinesiska stipendiemyndigheten för att ta emot kinesiska doktorander med mycket dåliga villkor. Till KTH skulle det också komma pakistanska doktorander på likaså mycket dåliga villkor (Universitetsläraren 5/2007), något som nu ser ut att inte bli verklighet. – De skulle få mycket sämre villkor än svenska doktorander vilket skulle göra dem till en universitetens underklass. I båda de här fallen fick vi väldigt stor uppmärksamhet. Sveriges Radio gjorde till exempel två inslag där jag fick tillfälle att uttala mig. Så stor medial uppmärksamhet kring en fråga har vi inte haft på väldigt länge. Tema på seminarium SDF har också arbetat med att poängtera värdet av forskarutbildningen – vad den betyder på arbetsmarknaden. SULF hade också detta som tema på sitt seminarium i Almedalen i somras. – Vi vill trycka på att forskarutbildningen innebär mer än ämnesspecifika kunskaper, man lär sig också ett systematiskt arbetssätt, som man kan ha nytta av inom många yrkesområden. Gemensam skrivelse En sak som har stor betydelse för det fackliga arbetet är att de tre samverkande doktorandorganisationerna under våren gick in med en skrivelse till SUHF, med en argumentation kring att det måste finnas tydliga, nationellt enhetliga riktlinjer för förlängning av doktorandtjänsten på grund av förlorad studietid. – Det ser väldigt olika ut på olika lärosäten, vissa har relativt bra regler, andra har inga regler alls. Under hösten kom SUHF med ett svar och man ger rekommendationer om vilka intervall förlängningen ska handla om. Och detta innefattar även uppdrag inom SDF. –Det är viktigt för våra möjligheter att värva doktorander, att de får möjlighet till ersättning för den tid de lägger ned på sina nationella uppdrag. Vid Sveriges Doktorandföre- nings årsmöte antogs två policydokument: ett åsiktsdokument och en verksamhetsplan. Verksamhetsplanen tar upp de konkreta frågor som SDF kommer att prioritera det kommande året utifrån de åsikter som definieras i åsiktsdokumentet. –Att vi ska ha en sådan här konkret verksamhetsplan har jag drivit. Jag tycker det är viktigt att årsmötet har en möjlighet att tydligt vara med och tycka till om vilka specifika frågor som vi ska jobba med. Det är ett nytt sätt att arbeta på, som skapar en ökad tydlighet och ger en bättre demokratisk förankring. I verksamhetsplanen lyfter doktorandsektionen fram att den ska fortsätta utveckla samarbetet med de övriga doktorandorganisationerna. Men den stora frågan är forskningspropositionen som kommer på hösten nästa år. – Det är viktigt att det i propositionen skapas förutsättningar för bättre och tryggare villkor för landets doktorander. SDF har här redan nått en framgång, och det är tack vare samarbetet med de andra doktorandorganisationerna. – Vår förste vice ordförande Anna Gatti är doktorandrepresentant i regeringens forskningsberedning, efter nominering via SFS. Doktorander tillfrågade I verksamhetsplanen har Sveriges Doktorandförening också lyft fram att den kommer att reagera på Resursutredningen som presenterades för några veckor sedan och även Befattningsutredningen som kommer snart. En Doktorandspegel är på gång, Högskoleverket har under hösten gjort en ny undersökning bland landets forskarstuderande där cirka hälften av landets doktorander tillfrågats om sin studie- och arbetssituation. – Här hoppas vi få fram intressanta fakta som vi kan använda i vårt påverkansarbete. Driva rätt frågor SDF vill också utveckla den interna demokratin och kommunikationen med lokalföreningarna. – Det handlar om medlemsvärvning men det handlar också om att få upp de frågor som verkligen är viktiga ute på lärosätena, så att vi driver rätt frågor, säger Rikard Lingström. Förutom sin verksamhet inom SDF jobbar han lokalfackligt som vice ordförande i SACO:s lokalförening på KTH, och kommer då också i kontakt med frågor som inte direkt är doktorandrelaterade. – Jag tycker det är väldigt positivt att både ha det lokala och det nationella perspektivet. De är till nytta för varandra. Sedan i våras har jag också fått chansen att vara ordförande i KTH:s jämställdhets- och mångfaldskommitté, ett mycket intressant uppdrag. Trots allt sitt fackliga arbete tänker Rikard Lingström hålla tiden för sin avhandling, den är planerad att bli klar under våren 2008. Vad han ska göra sedan är ännu öppet. – Jag skulle gärna jobba med något relaterat till forskning, som forskningsfinansiering eller villkoren för forskning, på någon myndighet eller på något lärosäte. Något arbete där jag skulle kunna få nytta av såväl min forskarutbildning, som det jag lärt mig genom mina fackliga uppdrag. Men det skulle också vara spännande att ta ett jobb inom industrin, och kanske så småningom komma tillbaka till forskningen inom högskolan.


Kategorier: Arkiv