Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare

18 december, 2007
Universitetsläraren

Efter att avtalet slutits är det dags att summera och gå vidare. Flera av SULF:s krav har tillgodosetts, men när det gäller arbetstiden är frågan fortfarande öppen – vårt avtal har förlängts i avvaktan på ett nytt, vilket vi hoppas förhandla fram med kommande förändringar inom sektorn som grund. Vi är övertygade om att läget aldrig varit så gott som det är idag för att åstadkomma rimliga förhållanden för landets universitetslärare, både när det gäller tillräcklig tid för undervisningen och möjligheten att bedriva kvalificerad forskning (se också artikel "Arbetstidsavtalet kommer att gälla i ytterligare två år").

SOM KÄNT BÖRJADE avtalsrörelsen med att parterna stod långt ifrån varandra. Med fokus på resursbrist och årsredovisningarna ville universitet och högskolor åstadkomma ett läge där de kunde ”slippa” lägga pengar på lärarnas forskning och helst också få ut mer undervisning per tidsenhet av lärarna. Hänsynen till ekonomin kom att bli ett hot mot den högre utbildningens kvalitet och möjligheten att bedriva den på vetenskaplig grund.
Den vetenskapliga grunden kan förverkligas bara om lärarna själva är aktiva forskare. Härvidlag ställer högskolelagen stora krav på lärarna. Att forska kräver koncentration och uthållighet och de lättköpta segrarna är få. Likväl menar vi att det är ett krav Sverige måste ställa på sina universitetslärare för att de ska uppfylla sin roll väl. Men det förutsätter naturligtvis att den nuvarande konstgjorda tudelningen mellan forskning och undervisning löses upp också när det gäller resurstilldelningen. Och det förutsätter att landets universitetsledningar tillsammans med oss driver frågan.

ATT AKADEMISK UTBILDNING sker på vetenskaplig grund är nödvändigt för dess kvalitet, men denna kvalitetsaspekt gäller naturligtvis inte bara under själva utbildningen utan också för att de vi utbildar ska kunna bidra väl till Sveriges framtid. Oavsett yrkesval eller arbetsområde behöver de en utbildning som gör det möjligt för dem att i sitt arbete ta till sig ny kunskap och forskning och omsätta den, vare sig denna kunskap är producerad i Sverige eller någon annanstans. Då krävs att de under utbildningen inte en gång utan kontinuerligt möter både forskarens förhållningssätt och den senaste kunskapen inom varje givet område, även de där vi inte själva ligger i den internationella forskningsfronten. Det är ansvarslöst av universiteten om de hävdar att detta kan ske utan forskande lärare. Universitetslärarens värv är inte lätt, men centralt för utvecklingen.

DET VORE RIMLIGT att samtliga aktörer – politiker, näringsliv, högskoleledningar, väljare – inser att vi har ett gemensamt intresse av att samtliga universitetslärare är vetenskapligt aktiva. För hållbar utveckling och fortsatt tillväxt: för Sverige som kunskapsnation.

GIT CLAESSON PIPPING
Förbundsdirektör i SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023