Oeniga remissinstanser om fusk och oredlighet

Vetenskapsrådet och SUHF, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund, föreslår att Sverige ska inrätta en central myndighet för att ge möjlighet att överklaga ett ärende om forskningsfusk. Vidare bör varje lärosäte inrätta en oredlighetsnämnd och det bör finnas gemensamma kriterier för vad ska räknas som vetenskaplig oredlighet. Utbildningsdepartementet har skickat ut förslaget på remiss till samtliga lärosäten och andra berörda. Remisstiden gick ut 1 oktober. – De flesta har svarat och vi har också fått några spontana remissvar, så totalt har vi cirka 60 svar, säger Charlotte Hall, ämnesråd vid Utbildningsdepartementet. Sammanställningen av remissvaren pågår. – Ännu har vi ingen samlad bild men -i remissvaren finns inget klart ja eller nej till förslaget, säger Charlotte Hall. SULF tillhör de remissinstanser som är positiva och tillstyrker huvuddragen i skrivelsen. Skälig misstanke Men förbundet trycker på behovet av rättsäkerhet. Det kan förekomma okynnesanmälningar och därför anser SULF att en inledande bedömning bör ske med stor noggrannhet och att det måste finnas en skälig misstanke för att en fullständig utredning ska sättas igång. SULF påpekar också att lärosätena måste bevaka att en anmälare inte utsätts för påtryckningar eller trakasserier. Det kan vara ett etiskt och moraliskt dilemma att anmäla en kollega och det kan förekomma att anmälaren utsätts för kritik och åtgärder. Därför anser SULF att en anmälare måste få stöd från lärosätet. Men framförallt inriktar sig förbundet på vad som händer när utredningen inte visar att någon oredlighet förekommit. Hur ska den granskande forskarens heder återupprättas? Även om forskaren blivit friad kan anmälan få förödande konsekvenser för forskaren, enligt talesättet ”ingen rök utan eld”. Därför bör lärosätet ha skyldighet att rentvå den oskyldigt utpekade forskaren, till exempel genom information till berörda vetenskapliga institutioner, forskningsråd och andra finansiärer. Lärosätet bör också stödja den friade forskaren ekonomiskt. Troligen har granskningen gjort att forskaren inte kunnat fullgöra sina vanliga arbetsuppgifter, dels för att mycket tid och kraft går åt till att bemöta anklagelserna, dels genom den stora psykiska påfrestning som processen innebär. Forskaren bör därför få extra resurser för att komma ikapp med arbetet. Sågar förslaget Till skillnad mot SULF sågar Uppsala universitet förslaget rakt av, och avstyrker både utredningens förslag till definition av vetenskaplig oredlighet och förslaget till organisation och reglering. Universitet anser att skriften snarare är en diskussionspromemoria i ämnet vetenskapligt oredlighet än ett konkret förslag. Som definition av vetenskaplig oredlighet föreslår SUHF och Vetenskapsrådet följande formulering: ”Vetenskaplig oredlighet innefattar handlingar eller underlåtelser i samband med forskning, vilka leder till falska eller förvrängda forskningsresultat eller ger vilseledande uppgifter om en persons insats i forskningen.” Dessutom anser SUHF och Vetenskapsrådet att för ansvar krävs att den vetenskapliga oredligheten begåtts uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Uppsala universitet anser att den definitionen är alltför oprecis och vid. I stället borde man använda en ”allmänt accepterad internationell standard, kärnan i be- greppet oredlighet, i de så kallade FFP, fabrikation, förfalskning och plagiat”. Behov av en definition Att det finns ett stort behov av en definition av oredlighet och gemensamma riktlinjer håller Uppsala universitet med om. Universitetet hänvisar till en förfrågan som SUHF våren 2006 gjorde till samtliga sina 42 medlemmar om hur de hanterar vetenskaplig oredlighet. Enligt Uppsala universitet hade bara tre lärosäten riktlinjer som kunde uppfylla kraven på rättsäkerhet; Karolinska institutet och universiteten i Umeå och Uppsala. Inte heller förslaget till organisation anser Uppsala universitet vara acceptabelt. En fast nämnd vid varje lärosäte är inget att rekommendera. De olika ärendena är så skiftande att varje utredning kräver olika kompetens. Dessutom anser universitetet att först behöver ett regelverk skapas, sedan kan organisationen bildas. Utbildningsdepartementet blir kanske klar med remissammanställningen i mitten av november. – Sedan är det politikerna som ska ta ställning hur de ska gå vidare medfrågan, säger Charlotte Hall.