Högre utbildning är utsatt för ökande global konkurrens

Ett av huvudmålen i Bolognaprocessen är att stärka Europas konkurrenskraft i den högre utbildningen. EUA är den ledande intresseorganisationen, där universitet och högskolor från 46 stater är medlemmar. Organisationen har sitt huvudkontor i Bryssel. Som generalsekreterare har Lesley Wilson god inblick i det internationella arbetet. När intervjun genomförs har hon nyligen återvänt från en resa till Singapore, som försöker locka till sig allt fler studenter från grannländerna i Sydostasien. – Det finns ett stort intresse och en nyfikenhet i Amerika och Asien på Bolognaprocessen. De europeiska universiteten sluter sig inte bara samman inåt för att stärka det egna samarbetet. Bolognaprocessen vänder sig också utåt för att skapa en dialog med universitet runt om i världen. Enligt målsättningen ska Europa år 2010 ha ett gemensamt utbildningsom-råde, där kvalitetskontroller och jämförbara examensstrukturer är viktiga hjälpmedel. – Förändringen av den högre utbildningen har varit förknippad med smärta. Ändå har processen varit framgångsrik och europeiska lärosäten stärker sin ställning. Det blir en fortsättning för Bologna efter år 2010, säger hon. Tre procent till forskning Enligt den så kallade Lissabonstrategin, som antagits av EU, krävs en satsning på forskning och utveckling i Europa för att skapa fler jobb och för att modernisera näringslivet. Tre procent av BNP ska investeras i forskning och utveckling. Sedan slutet av 1990-talet har dock den ekonomiska satsningen stagnerat och är i dag cirka 1,8 procent. – Det är intressant att jämföra med Kina. Sedan början av 1990-talet har ekonomin i det väldiga landet varje år växt med nästan tio procent. Samtidigt har andelen som satsas på forskning fördubblats, från 07 procent 1998 till 1,4 procent 2004. Kina kanske förverkligar Lissabonstrategins mål före Europa, säger Lesley Wilson. Allt fler studenter reser i dag utanför det egna landets och den egna regionens gränser för att läsa vid andra universitet och högskolor. Europeiska, amerikanska och asiatiska universitet försöker attrahera utländska studenter, bland annat för att stärka den egna budgeten. Sedan lång tid tillbaka har europeiska och asiatiska studenter läst vid universitet i USA. Efter attentatet mot World Trade Center 11/9 2001 blev det ett hack i den stigande kurvan. Nu har dock utvecklingen åter vänt. Amerikanska myndigheter satsar målmedvetet på Kina. Sedan hösten 2006 har mer än 180 miljoner kinesiska tv-tittare sett en video som marknadsför amerikanska lärosäten. Budskapet tvärs över Stilla havet till unga kineser är mycket tydligt: Res till USA och studera! Samarbete Europa–Asien – Det finns många exempel på fördjupat samarbete mellan Europa och Asien. Universitetet i Liverpool startade hösten 2006 tillsammans med ett kinesiskt lärosäte ett nytt universitet utanför Shanghai, fortsätter hon. I gemensamma utbildningsprogram kan européer och kineser genomföra sin utbildning i två världsdelar. I Sverige har bland andra KTH tillsammans med Chalmers och Karolinska Institutet öppnat Sino-Swedish centres vid två av Kinas ledande universitet; Peking University och Fudan University i Shanghai. De lokala kontorens uppgift är att ge hjälp till svenska forskare som besöker Kina och att informera kinesiska studenter om verksamheten vid de svenska universiteten. – Många kineser återvänder hem efter att under flera år ha studerat i USA och Europa. På 1900-talet byggde japanska vetenskapsmän upp det egna landets högre utbildning och forskning efter att de studerat i väst. Nu utvecklas Kina på samma sätt. Chinese Academy of Sciences är en av landets mest framträdande vetenskapliga sammanslutningar med cirka 700 medlemmar inom en mängd olika områden. Drygt 80 procent av medlemmarna har tidigare studerat utanför det egna landets gränser. Bolagen investerar Sedan början av 1990-talet har alltså Kina satsat målmedvetet på forskning och utveckling, bland annat med hjälp av den globaliserade ekonomin. Amerikanska och europeiska bolag investerar i Kina och i företagen finns stora avdelningar för forskning och utveckling. Också inom den akademiska världen expanderar verksamheten. Från 1989 till 2003 har antalet doktorsexamina i Kina ökat från 1000 till 12200 per år. Publicering av vetenskapligt granskade artiklar i etablerade tidskrifter är ett av flera mätinstrument som används vid jämförelser mellan lärosäten, länder och världsdelar. Från slutet av 1980-talet till år 2003 ökade Asiens andel från elva till 19 procent av antalet publicerade artiklar i hela den vetenskapliga världen. I Asien har Japan fortfarande en ledande position, men avståndet till Kina har minskat. I Asien satsar man i första hand på ingenjörer och naturvetare. Den medicinska forskningen har en starkare ställning i Europa och USA. Debattera studieavgifter Hur klarar sig då Europa i den världsomspännande konkurrensen där Asien är på snabb frammarsch och där USA försöker behålla sin tätposition? Stödet från industrin och privata donatorer är litet vid europeiska universitet, jämfört med USA och Asien. Om studenterna betalar för undervisningen kan ekonomin stärkas vid euro-peiska universitetet och högskolor. – Vi måste ingående debattera om studieavgifter ska användas i den högre utbildningen. Det är en svår fråga. Om sådana införs är det nödvändigt att ge särskilt stöd till de studenter som inte själva har råd att betala. I Tyskland finns det en livlig diskussion om det berättigade i att införa avgifter för undervisningen, berättar Lesley Wilson. Från och med 2005 är det upp till varje delstat i Tyskland att besluta om den högre utbildningen ska vara fri. Flera delstater har infört studieavgifter, som är cirka 500 euro per termin. Debatten har varit hetsig och studenterna och deras organisationer protesterar. Lesley Wilson understryker att framtiden för den högre utbildningen i Europa inte bara handlar om pengar. – Vi måste skapa en kreativ miljö vid universiteten och högskolorna, men det är också nödvändigt att vidga perspektivet. Lärarnas och forskarnas barn ska ha tillgång till bra skolor, det måste finnas ett socialt skyddsnät med pensioner och sjukersättning och det är viktigt att satsa på kulturen. Finns det en risk att ungdomar flyttar från Europa när den högre utbildningen internationaliseras? – Jag är optimist. Det kommer alltid att finnas ett behov av grundexamina för ungdomar vid europeiska lärosäten. Frågan är hur det ska gå för forskningen. Män och kvinnor inom intelligentian söker sig till de miljöer där de trivs och känner att de kan utvecklas, säger Lesley Wilson. Universitetens status har stor betydelse när ungdomar reser över hela världen för att studera. Londontidningen Times Higher Education Supplement publicerar årligen ett internationellt respekterat rankingsystem. De amerikanska universiteten har fortfarande ett mycket högt anseende. Åtta av de tio främsta lärosätena ligger i USA. Oxford och Cambridge finns också med på topp tio. Peking University rankas som nummer 14. Sammanlagt finns lärosäten från ett 30-tal länder på listan över de tvåhundra främsta universiteten i världen.