Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Engagerade åhörare på debatt om bildning

Går bildning att bygga in i den högre utbildningen eller är den ett individuellt projekt som inte går att formalisera? Frågan diskuterades vid en välbesökt paneldebatt under bokmässan i Göteborg.

16 december, 2007
Universitetsläraren

Att publiken var anhängare till bildning var tydligt, när modern obildning häcklades mumlade publiken instämmande, skrattade och applåderade. Speciellt Leif Alsheimer, ledarskapskonsult och författare till boken Bildningsresan, drog ned jubel med exempelvis historien om studenten som i en uppgift skrivit att ”Picasso var en sur realist”, eller när han apropå 30-åriga kriget tyckte att ”idag får man vara glad om studenterna vet hur länge det varade”. Panelen var helt överens om att bildning är värdefullt. Men sedan gick åsikterna isär. Gunnar Wetterberg, chef för SACO:s samhällspolitiska avdelning, hade inledningsvis en invändning mot den gängse beskrivningen att bildningsnivån är låg i Sverige jämfört med andra länder. – Vi överskattar vad de kan i andra Europeiska länder, sa han. Men han fick strax mothugg från Leif Alsheimer: – Det är ett allmänt fall i bildningsnivå, men relativt andra länder faller vi lite snabbare. Han exemplifierade med enfalden i mångfalden tv-kanaler och företeelser som Naken-Janne och Robinson-Emma och det gick ett instämmande sorl genom publiken. Bättre förr Peter Luthersson, förlagschef på Bokförlaget Atlantis och docent i litteraturvetenskap, spädde på med att det var bättre förr, bildning handlar om en attityd som har motarbetats och kallats elitism. Gunnar Wetterberg trodde att på 20 års sikt kommer bildningsbegreppet att vidgas mot naturvetenskap och teknik. Peter Luthersson höll inte med utan ansåg att kunskaper hämtade från naturvetenskap och teknik mer är att räkna som allmänbildning. – Det är naturligt att förlägga bildning till humaniora, sa han. Men Gunnar Wetterberg vidhöll att det finns något i naturvetenskapen som har med bildning att göra, med förståelsen av världen. Brist på bildning Panelen var tämligen överens om att frånvaron av bildning kan leda käpprätt åt skogen. – Utan en föreställning och kunskap om hur rättssamhället vuxit fram kan vi inte försvara det. Att den kunskapen saknas är grunden till rättsstatens förfall idag, sade Leif Alsheimer. Brist på bildning leder också till att specialkunskaper inte kan utnyttjas fullt ut. – I en artikel i Pentagons tidskrift Armed Forces Journal hävdar författaren att en orsak till att världens starkaste krigsmakt misslyckats i både Vietnam och Irak är att generalerna saknar bildning och inte kan sätta in sitt agerande i ett större sammanhang, fortsatte han. Panelen diskuterade i vilken mån förmedling av bildning går att systematisera. Peter Luthersson efterlyste fler imponerande lärdomsgestalter. Han såg bildning som något som ligger hos individen, en inskolning i en attityd. – Att bygga in det i universitetssystemet blir för byråkratiskt, sa han. Inte heller Leif Alsheimer ansåg att det finns någon strukturerad väg till bildning. Men Ingela Josefsson, rektor vid Södertörns högskola, hävdade att det visst kan ligga i utbildningssystemet att ta fram sådana förmedlare, genom till exempel utbildning i högskolepedagogik. Bildning tar tid Men också hon var oroad över den högre utbildningen. – Jag är bekymrad över Bolognaprocessens indelning i grundnivå och avancerad nivå, tre plus två år, och den målinriktning som krävs för att få ut examen innan studiemedlen tar slut. Bologna riskerar att gå ut över bildningen, för bildning tar tid, sa hon. – Det som också oroar mig är inriktningen på excellenta forskningsmiljöer och vikten av att profilera excellenta universitet och spetsforskning, men man talar inte om behovet av unga kritiska människor. Leif Alsheimer ansåg att likformigheten och ytligheten är för stor inom dagens akademi. Rev ned applåder – Vi utbildar vattenlöpare som bara rör sig på ytan, sa han och rev ned applåder. Ingela Josefsson reagerade: – Man får inte se så pessimistiskt på möjligheten till bildning. Många inom utbildningsväsendet jobbar för att utveckla studenterna, sa hon. PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023