Debatt nummer 16-07

Riksdagen beslutade i juni detta år att Försvarshögskolan, FHS, ska inrättas som högskola den 1 januari 2008. Det arbete som har bedrivits och som fortfarande bedrivs för att öka högskolemässigheten i officersutbildningen är omfattande, men fortfarande återstår mycket arbete och flera strukturella problem tycks inte tas på allvar av de ansvariga. Den bräckliga högskolemiljön, med bland annat allvarliga brister rörande lärarkompetens och incitament för att utveckla en bra forskningsmiljö, gör det svårt att bedriva kvalitativ högskoleutbildning av officerare. För några veckor sedan började de första studerande det nyskapade treåriga Officersprogrammet, OP. Programmet kommer att leda till en ny högskoleexamen på grundnivå, Officersexamen, och eventuellt till kandidatexamen i ett av den svenska akademins nyaste ämnen; krigsvetenskap. De militära lärarna vid denna högskoleutbildning har en gedigen yrkeserfarenhet och det är utomordentligt centralt, vill jag understryka, att officerare med relevant yrkeserfarenhet säkerställer att den militära verkligheten får genomslag i utbildningen. Men det är en ryggrad av disputerade lärare som måste garantera den högskolemässiga kvaliteten i utbildningen, och vid Militärhögskolan, MHS, som i praktiken genomför utbildningen på OP, finns inte en enda disputerad lärare. Vid FHS, som förväntas kvalitetssäkra utbildningen, finns förvisso ett flertal disputerade lärare och professorer, men i det mest centrala ämnet för officersutbildningen – krigsvetenskap – finns endast en handfull. Och av dessa, som ska ta hand om cirka 750 studerande, är inte en enda prövad mot ett lektorat i krigsvetenskap.