Folkrörelseutredningen föreslår att staten ska satsa på ett fåtal, koncentrerade centra för kunskapsutveckling om civilsamhället på några svenska universitet och högskolor efter sedvanlig konkurrensutsättning. Förslaget ger integrations- och jämställdhetsministern Nyamko Sabuni och forskningsministern Lars Leijonborg en historisk chans att stödja kunskapsutvecklingen om det svenska civilsamhälle som tillmäts en så stor roll för välfärd, demokrati och marknad här hemma såväl som globalt. Tillsammans utgör civilsamhället en specifik del av den svenska samhällsmodellen. Det finns en historia av ett starkt och självständigt organisationsliv. Det omfattar studiecirklar, stiftelser och självhjälpsgrupper men lika mycket politiska partier, folkrörelser, kooperativ, idéburna organisationer, transnationella nätverk liksom frivilligarbetet, det brokiga mellanrummet mellan stat och marknad. Det ligger av allt att döma bakom den internationella tätposition vi har när det gäller demokrati och social tillit – något som nu tilldrar sig en sådan internationell uppmärksamhet inom samhällsforskning och politik.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.
Debatt nummer 16-07
16 december, 2007
Universitetsläraren
Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Relaterad läsning:
Senaste artiklar:
Mest läst:
Tipsa oss! Du kan vara anonym.
Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se
Tidningsarkiv
Nummer 5, 2023
