Lyckad distansutbildning medför också extraarbete

Högskolan Dalarna har webbkurserna varit en räddningsplanka när främst studenterna på teknik- och ekonomutbildningar blivit färre vilket har orsakat ekonomiska problem. – Vi måste minska kostnaderna med åtskilliga miljoner. Det försöker vi göra genom att inte förlänga tidsbegränsade förordnanden och med naturlig avgång. Men i begränsad omfattning kommer det att bli uppsägningar också, säger Andrew Casson, chef för Utbildnings- och forskningskansliet och tjänstledig lektor i litteraturvetenskap. – Klart är att hade vi inte haft distansutbildningar hade vi haft långt större ekonomiska problem, fortsätter han. När Högskolan Dalarna för fem år sedan startade en lärarutbildning i projektet Fler män till skolan väcktes idén om en helt nätbaserad utbildning som har visat sig framgångsrik. – Mycket av kärnan är ett webbkonferenssystem, Marratech, som tillåter seminariegrupper att träffas i realtid med whiteboard, tillgång till dokument och allt man behöver. 40 procent fler studenter I Marratech ser och hör man sina medstudenter och lärare och man får en social miljö för inlärningen som saknats i traditionella distansutbildningar av brevskoletyp. – Det gör att många fler fullföljer utbildningarna än i traditionell distansutbildning. Under en tid hade vi färre avhopp i den webbaserade lärarutbildningen än vi hade i den campusbaserade. Men generellt är det sämre genomströmning vid distansutbildning. Marratech kompletteras av webblärplattformen Fronter där studenten kan utföra det mesta som hör till kursen som att hitta deltagarlista, kursplan, litteraturlista, skicka mail och hämta och lämna övningar. Högskolan har byggt ut antalet lärarutbildningar på webben och erbjuder också det andra stora utbildningsblocket, sjuksköterskeutbildningen, på distans. – Det tredje ämnesområdet som blivit en otippad succé är den webbaserade språkutbildningen, säger Andrew Casson. För fem år sedan stod högskolan inför valet att lägga ner alla språk utom engelska men bestämde sig för att satsa offensivt i stället. – Vi hade inte så många studenter på campus så vi beslöt att starta distansutbildningar, säger Agnès Sandin, adjunkt i franska. Nu ger högskolan webbkurser i franska, spanska och italienska, tyska, japanska och kinesiska samt engelska. – Sedan förra året har vi ökat studentantalet med 40 procent så nu har vi cirka 200 helårstudenter i språk. Distansutbildningen i engelska har ökat med 60 procent den här terminen. Totalt studerar 27 procent av högskolans helårstudenter på distans. Andelen distansstudenter är ännu mycket högre i språken, eftersom språken utom engelska har få campuskurser. Distansstudenterna är spridda geografiskt. – Vi i franska har studenter i hela landet och många studenter som bor utomlands, Nya Zeeland, Kina, Afrika, Europa. De arbetar eller studerar utomlands och vill ha kontakt med Sverige och få svenska universitetspoäng. Kräver mycket av läraren Distansundervisning kräver mycket kompetens av läraren. – Studenterna på distans behöver mer information, ord som struktur och tydlighet är därför nyckelord. Distanskurserna är också mer tidskrävande, säger Agnès Sandin men hon understryker samtidigt att dagens teknik erbjuder goda möjligheter att skapa bra undervisningsformer, till exempel seminarier i virtuella rum. Anna Götlind, professor i historia och SULF-ordförande vid Högskolan Dalarna och också suppleant i förbundsstyrelsen, påpekar att utvecklingen av webbaserade kurser reser en rad nya fackliga frågeställningar. – På många områden måste vi vara observanta på vad som händer med arbetssituationen med det här nya sättet att undervisa, säger hon. Hon anser att distansundervisningen innebär nya pedagogiska utmaningar och ett kreativt nytänkande som kan vara stimulerande för många lärare. Nätundervisning kräver till exempel mycket fler individuella studentkontakter än om man har en traditionell storföreläsning i en sal. – Baksidan är att arbetet tar mera tid och det är problem att få arbetsgivaren att förstå det. Och det är arbetsuppgifter som inte alltid syns i vårt arbetstidsavtal, det har inte hängt med i det nya arbetssättet. Så det blir mycket osynligt gratisjobb som lärarna får göra och det skapar stor frustration. Därför måste arbetstidsavtalen anpassas till den nya verkligheten. – Man måste vara stand by en stor del av tiden och det frestar på för många lärare att ha så kontinuerliga kontakter med studenterna. Vid nätbaserad undervisning sker kontakten med studenterna genom datorn och läraren sitter allt mer framför sin dataskärm. – När lärarna blir så pass bundna vid datorerna är det viktigt att vi med fysiska arbetsmiljöronder följer upp att det är en fungerande arbetsmiljö. Campus avfolkas En avigsida av distansundervisning är att campus riskerar att avfolkas på studenter. – Som jag ser det utarmas den akademiska miljön när studenterna inte kommer till campus. Jag tycker det är oroande, man måste vara observant på hur man får en levande akademisk miljö och ett givande akademiskt samtal på en högskola där studenterna sitter någon annanstans. Webbundervisning reser nya frågor om upphovsrätten. SACO-föreningen vid Högskolan Dalarna har redan haft ett antal ärenden där upphovsrätten varit föremål för diskussion. Ett exempel är en lärare som gick i pension och där prefekten ville fortsätta att använda hans inspelade föreläsningar och digitaliserade undervisningsmaterial och ville köpa loss det för en mindre summa. – Vi gick in och sa att den här läraren borde få ersättning enligt gällande arbetstidsavtal och det gick prefekten inte med på. Anna Götlind tror det kommer att bli fler och fler sådana här ärenden som måste diskuteras och nämner ett par andra exempel. – En kollega till mig fick en fråga häromdagen av en student som inte hade tillgång till bredband under hela kursen om hon kunde få föreläsningarna nedbrända på cd. Läraren visste inte hur han skulle ställa sig i det här fallet. – Många prefekter vill ge mindre och mindre ersättning för filmade föreläsningar som ges i repris. Hur ska vi se på det här att vi riskerar att ”rationalisera bort oss själva”? Och vad betyder det på sikt för kvaliteten i undervisningen? Hon anser det är viktigt att uppmärksamma de nya studie- och undervisningsformerna även vid lärosäten som idag har få webbkurser, eftersom man också vid undervisning på campus kommer att använda mer och mer digital teknik. – Vi har kört våra föreläsningar sedan medeltiden men nu står vi inför ett systemskifte när det gäller pedagogiken. Kommande generationer av studenter, för vilka den nya tekniken är en självklarhet, kommer att kräva det av oss. Facket måste kontinuerligt bevaka utvecklingen. – Det händer mycket och det händer fort med tekniken. Det är en uppgift för SULF att ta fram riktlinjer och rekommendationer till medlemmarna vad vi har för rättigheter och hur man bör agera när sådana här frågor kommer upp. Men risken för fackliga bakslag får inte skymma möjligheterna till professionell utveckling. – Vi bör också, i egenskap av universitetslärarnas professionella organisation, diskutera de pedagogiska möjligheter som det nya sättet att undervisa för med sig.