Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Budgeten en besvikelse

Regeringens budgetproposition är mager för akademin. Inga nya medel till forskningen, snål satsning på kvaliteten och nedläggning av NSHU. Läkarutbildningen byggs däremot ut. – Vår främsta synpunkt på budgetpropositionen är det som inte finns i den, säger SULFs chefsutredare Ann Fritzell.

14 december, 2007
Universitetsläraren

I förhållande till de förväntningar som har väckts av alliansregeringen om stora satsningar på både utbildning och forskning har vi inte sett mycket än som gör oss glada, säger SULF:s chefsutredare Ann Fritzell. Väsentliga delar av budgetens innehåll läckte ut i förväg och kommenterades av många från universitet och högskolor. Och den genomgående uppfattningen var att budgeten är snål. – Vår främsta synpunkt på budgetpropositionen är det som inte finns i den, säger Ann Fritzell. Regeringens budgetpropositionen innehåller inga nya forskningsmedel utöver de som utlovades i den förra budgeten. – Det allvarliga är att det nu inte blir några nya forskningspengar utan man hänvisar till 2008 års forskningsproposition. Medan man väntar på forskningspropositionen så minskar forskningens andel av BNP, eftersom BNP ökar. Men med ökande BNP borde det finnas utrymme att satsa på forskningen, säger Ann Fritzell. Hon befarar att vallöftet i alliansens valmanifest om att offentliga medel motsvarande en procent av BNP ska satsas på civil forskning inte kommer att infrias. Statens anslag till civil forskning har fallit från 0,84 procent 2003 till 0,78 procent i år. – Risken är att svensk forskning hamnar på efterkälken. Som en jämförelse kan man nämna att i Finland har enprocentmålet redan uppnåtts, säger Ann Fritzell. Satsar på kvalitet Regeringen har gått ut med att den i budgetpropositionen satsar på kvalitet i högskoleutbildningen. 200 miljoner kronor kommer att tas bort från vissa lärosätens anslag till grundutbildning. (Några lärosäten kommer alltså att få ett lägre så kallat takbelopp, vilket innebär att de kan erbjuda färre studieplatser, men i skrivande stund är det oklart vilka de är.) I stället lägger regeringen 240 miljoner kronor på att höja studentpengen inom vissa områden. Inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och teologi blir ökningen per student och år 1300 kronor. För naturvetenskap och teknik blir ökningen cirka 1000 kronor per student och år. Det här är summor, som en enig högskolevärld, som det förefaller, menar inte räcker långt. I ett pressmeddelande från Malmö högskola redogörs för hur den påverkas av regeringens budgetproposition. Högskolan kommer att få cirka 7,2 miljoner kronor extra. – Men eftersom vi inte kompenseras för löne- och prishöjningar blir resultatet ändå att vi får minskade resurser till merparten av våra utbildningar, säger förvaltningschef Kjell Gunnarsson. Problemet är att den utlovade kvalitetsförstärkningen äts upp av ett större minuskonto. – Som vi har förstått det kommer vi att få en löne- och prisomräkning i den kommande budgeten som ligger på runt 0,8 procent för 2008. Samtidigt räknar man med att högskolans faktiska kostnader kommer att öka med 3,5 procent under nästa år. – Detta innebär en reell minskning av resurserna för grundutbildningen med 19 miljoner kronor. Med regeringens besked blir minskningen i stället 12 miljoner. Det är klart att det är bättre, men det blir inte mycket till kvalitetsförstärkning, säger Kjell Gunnarsson. Staten äter upp Göran Bexell, rektor vid Lunds universitet uttalade sig i Ekot i P1: – Om vi ser det från den totala universitetssynpunkten så blir det att staten äter upp på ett håll och så får vi bidrag ungefär för att täcka vad man äter upp. – Kostnadsökningarna är ungefär vad vi får, 25 miljoner. Totalt sett så blir det inte så mycket kvalitetsökning. Skulle man göra ett lyft för alltihopa så skulle det behövas åtminstone ett par, tre, fyra gånger så mycket som detta, säger Göran Bexell. Andra som uttalat sig är Kåre Bremer, rektor vid Stockholms universitet, som kallar förslaget ”utomordentligt snålt” och Agneta Stark, vice ordförande i Sveriges universitets- och högskoleförbund och rektor vid Högskolan Dalarna, som anser det är ”väldigt lite pengar”. SFS-ordförande Elin Rosenberg är inte heller nöjd. – Det går inte att fiffla med kvaliteten. Det är långsiktighet som krävs, inte kreativ bokföring. Om Lars Leijonborg tog kvaliteten på det allvar han påstår skulle han lägga fram en treårsplan där alla studenter i slutändan har minst 15 undervisningstimmar i veckan, säger hon i ett pressmeddelande. Eftersom antalet studenter minskat de två senaste åren så har kostnaderna sjunkit för lärosätena. På grund av att många studieplatser inte utnyttjas finns det på flera lärosäten outnyttjade medel inom takbeloppet, sammanlagt uppgick dessa outnyttjade medel till 1,2 miljarder under 2006. Motsvarande prognos görs i delårsrapporterna för 2007, enligt en färsk analys av Högskoleverket. Men regeringen drar bara in outnyttjade studieplatser för 200 milj av de dryga två miljarderna. Det finns alltså mycket att ta av, pengar som kunde tas från tomma studieplatser och i stället användas för att höja ersättningen per student. – Man borde ha tagit chansen att verkligen ersätta kvantitet med kvalitet. Nu har man bara tillfälligt bromsat upp den fortlöpande urholkningen av anslagen. De här satsningarna gör inte att studenterna kommer att få fler lärare och mer undervisning. De kommer knappt att täcka rimliga löneförhöjningar för lärare, säger Ann Fritzell. Andra punkter i propositionen Ett antal andra punkter som berör lärosätena finns också i budgetpropositionen. • Läkarutbildningen byggs ut med 60 platser nästa år. Umeå universitet får 20 av nybörjarplatserna, medan det blir åtta platser vardera vid Karolinska institutet och universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg och Linköping. Totalt blir det 330 fler helårsstudieplatser när utbildningarna är fullt utbyggda om fem år. • När det här skrivs finns det inga uppgifter om det blir några resursförstärkningar när Lärarhögskolan i Stockholm vid årsskiftet går samman med Stockholms universitet. • Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning (NSHU) läggs ned, vilket innebär att 14 personer kommer att mista sina arbeten i Härnösand. – Det är alltid olyckligt med uppsägningar, det är oerhört hårt för de individer som drabbas, säger Ann Fritzell. Vad det får för betydelse för distanskursernas utveckling är en öppen fråga. – Det är möjligt att nätkurser etablerats så att nedläggningen inte kommer att påverka utbudet av sådana kurser. Nätuniversitetets samordnade information om distansundervisning har varit mycket värdefull för studenter, men det går kanske att lösa på annat sätt, säger Ann Fritzell. • Om tidpunkten för forskningspropositionen verkar stå fast till 2008 så är tidpunkten för den aviserade högskolepropositionen mera oklar. Eventuellt kommer man att avvakta resultatet av den särskilda utredningen om lärosätenas rättsliga ställning, alltså om lärosätena inte längre ska vara statliga myndigheter utan ska ha större självständighet från staten. Det innebär i så fall en försening av förslagen på grund av Befattningsutredningen och Resursutredningen. – Frågan om att lärosätena inte ska vara myndigheter har diskuterats de senaste 10–15 åren, men nu är tillsättningen av en särskild utredning om lärosätenas rättsliga ställning aktuell, säger Ann Fritzell. Men exakt när utredningen kommer att tillsättas är i skrivande stund oklart.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023