Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

SULF i Almedalen: Vem anställer en doktor?

Det finns en missmatch mellan högskolans nyutbildade doktorer och näringslivet. Den ena gruppen vill ha jobb den andra tvekar att anställa. Men där finns ingen motsättning. Det handlar mer om brist på kunskap och kommunikation och möjligen ekonomiska resurser. Stämningen var överväldigande positiv när SULF, under Almedalsveckan i Visby, debatterade de forskarutbildades situation på arbetsmarknaden.

1 december, 2007
Universitetsläraren

Självklart är de nykläckta doktorerna anställningsbara och två tredjedelar av de med forskarstudier finns redan inom näringslivet, påpekade Svenskt Näringslivs ordförande Signhild Arnegård-Hansen. Näringslivets framtid hänger på ökad kompetens i företagen. Men också nydisputerade doktorer måste kunna anpassa sig till företagens och näringslivets villkor. Och den kontakten behövs redan från grundutbildningen.
Men en anpassning på goda villkor förutsätter att den nydisputerade som ska ut i arbetslivet är medveten om att han eller hon har något att erbjuda, vilka kunskaper och egenskaper som är attraktiva för en blivande arbetsgivare. Där syndas det mycket inom högskolan, menade SULF:s ordförande Christoph Bargholtz.
– Doktorandutbildningen ger så mycket mer än ämneskunskaper, men vi är dåliga på att tala om för våra forskarstuderande att de även har dessa kunskaper, sade Kerstin Sahlin, prorektor och professor vid Uppsala universitet.
– Men samtidigt är det ju så att många av dem redan idag efter disputationen går till jobb i näringslivet. Bara 32 procent stannar inom högskola och universitet, fortsatte hon.

Kompetensen behövs
Den vetenskapliga kompetensen behövs, inte minst inom näringslivet, om vi ska klara den växande globala konkurrensen. Därför måste det vara attraktivt att doktorera, menade doktorandsektionens ordförande Rikard Lingström. Det gäller inte minst villkoren under doktorandutbildningen. Här finns det mycket att göra för politikerna.
– Både ämneskunskaperna och den generella kompetensen är viktiga, men också att man har en relation till näringslivet. Många av våra framgångsrika företagsledare har också varit doktorer. Det är viktigt att ni i marknadsföringen mot era egna forskarstuderanden kan få fram det betydelsefulla i att forskarkompetensen ska kunna skapa mervärden även utanför högskolan, betonade, Signhild Arnegård-Hansen.
Det finns en kulturskillnad mellan näringslivets FoU och den akademiska forskningen, menade Christoph Bargholtz.
– Vetenskapens framsteg de senaste århundradena består inte av stora plötsliga kliv utan av att vi sällan gör fel. Det stadiga, säkra framåtskridandet har varit det viktiga. Visst tar den enskilde individen ibland en risk. Men det är en dödssynd som akademisk forskare att göra fel, där lever näringslivets FoU-verksamhet under helt andra villkor. Och jag tror att den akademiska forskningen måste bibehålla sina grundläggande värderingar om sanning och att öppet redovisa andras bidrag till de egna framgångarna, sade han.
– Självklart finns det grundforskning, som inte kan ”konsumeras” direkt. Forskningen finns där resurserna är. Åttio procent av näringslivets FoU bedrivs i våra fyra största internationella företag, replikerade Svenskt Näringslivs ordförande. Nya, mindre företag kan ha svårt att ta in forskare och i synnerhet nyblivna doktorer. Det är viktigt att det blir mer meriterande för forskare att gå mellan den akademiska världen och näringslivet.
Kerstin Sahlin efterlyste öppnare tjänstestrukturer och mer av adjungerade professorer från näringslivet, som också kan verka som förebilder.
– Men i sanningens namn har vi redan idag många doktorerade som går ut i näringslivet. Och många som går mellan högskola och näringsliv.
Adjungering är viktigt, men man kunde också tänka sig kombinerade tjänster, som skulle ge ömsesidigt utbyte för högskolan och näringslivet, menade Lennart Hedqvist, moderat ordförande i riksdagens skatteutskott. Han underströk också vikten av att doktorander som vill, redan under utbildningstiden får möjlighet att förbereda sig för en karriär inom näringslivet.
– Vi verkar ju eniga om det mesta, tyckte Rikard Lingström. Han pekade dock på att forskning inom näringslivet idag inte ger ”några pluspoäng” inom den akademiska forskningens meritvärderingssystem.
Antalet disputerade har ökat kraftigt, liksom arbetslösheten Har vi för många disputerade eller vilket är problemet?, undrade debattledaren Erik Blix.
– Jag hör ofta att de nyblivna doktorerna är för gamla, att de blivit äldre. Det är ett problem särskilt om de aldrig haft kontakt med näringslivet.
Det finns ingen större åldersskillnad nu jämfört med tidigare, replikerade Rikard Lingström. Genomsnittsålder för disputerade är idag 29–34 år, något lägre för teknologie doktorer.

Inte för många
Christoph Bargholtz höll inte med om tesen att det generellt skulle utbildas för många doktorer.
– Vi vet att arbetslösheten är hög inom vissa sektorer. Men inte om det beror på att vi utbildat för många eller att efterfrågan inte hängt med.
Arbetslösheten är koncentrerad till vissa områden, betonade Kerstin Sahlin. Samtidigt välkomnade hon diskussionen om kvalitet i stället för kvantitet.
– Vi säger håll igen! Vi måste få de bästa att satsa på forskning. Då måste också de framtida karriärmöjligheterna vara därefter.

GÖRAN STEN

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023