Låt oss börja helt konkret. SULF-medlemmar som arbetar i Norge får automatiskt det som kallas gästmedlemskap i Forskerforbundet. De kan därmed få hjälp och stöd av den norska organisationen. Motsvarande gäller för medlemmar i Forskerforbundet som vistas i Sverige. Systemet infördes 2001 och är ett av uttrycken för den långvariga kontakten mellan de två förbunden.
Sigrid Lem, biträdande generalsek-reterare i Forskerforbundet, är en av dem som vet mest om samarbetet. Hon började i Forskerforbundet 1987, då som avdelningschef.
– Då hade det redan etablerats kontakt med SULF i två sammanhang. För det första genom nordiska möten där även Dansk Magisterforening och finska organisationer var med. För det andra genom den dåvarande internationella universitetslärarorganisationen ICUTO.
Och frågorna den gången?
– Mycket av detsamma som i dag. Tid och resurser för forskning, forsknings- och utbildningspolitik.
Kontakter på många plan
Kontakten mellan SULF och Forskerforbundet har varit omfattande genom dessa 20 år och har tagit sig många uttryck. Representanter för förbunden träffas fortfarande på nordiska möten och i större internationella sammanhang, främst inom den världsomfattande Education International och ETUCE, sammanslutning för de flesta lärarorganisationerna i EU och EES-länderna. Vidare har ordföranden och generalsekreteraren i de två förbunden besökt varandra relativt ofta. Tröskeln for att ta kontakt har varit låg, något som Sigrid Lem ser som en stor fördel.
– Man lär känna varandra väl och kan bli vänner efter hand. Därmed blir det lätt att lyfta på luren eller mejla.
– Sekretariaten har också besökt varandra. Tidigt på 1990-talet hälsade Forskerforbundet på sin svenska systerorganisation, minns hon. I fjol besökte SULF-kansliet Forskerforbundet i Oslo och i september är det dags för återbesök i Stockholm.
Fångar upp trender
Det politiska värdet av kontakterna illustrerar Sigrid Lem med ett exempel från Danmark:
– Tidigt på 2000-talet ändrades ledningsstrukturen vid universiteten där, bland annat så att majoriteten i styrelserna kom att utgöras av externt rekryterade ledamöter. Ett liknande förslag lades fram i Norge. Magisterforeningen i Danmark varnade oss för en sådan omläggning, och det bidrog till att vi var förberedda. I Danmark hade omläggningen gått så fort att Magisterforeningen inte hann göra motstånd, men i Norge stoppades förslaget.
Hon ger även två andra exempel.
– Norge var tidigt ute i Bolognaprocessen, och därmed kunde andra länder hos oss se vad som var positiva och negativa erfarenheter. Sverige å sin sida var tidigt ute när det gällde lönebildning på lokal nivå och vi kunde lära av det.
Är möjligheten att på så sätt vara tidigt ute i sig en motivation for samarbete?
– Ja, forskningspolitiken blir ständigt mer internationell. Institutionerna blir ständigt mer lika och samma trender visar sig överallt. I dag får EU-direktiv stor inverkan även i Norge på grund av EES-samarbetet. Genom kontakt med EU-medlemmar som Sverige, kan vi tidigt fånga upp signaler.
Finns stora likheter
Varför är särskilt norsktsvenskt samarbete viktigt?
– Det finns stora likheter i sättet att organisera den högre utbildningen. Båda länderna har stora statliga institutioner – universitet och högskolor. Deras ansvar och arbetsuppgifter är någorlunda likartat definierade med grundforskning vid universiteten och tillämpad forskning vid högskolorna, säger hon, som anser att SULF är den nordiska organisation som mest liknar Forskerforbundet.
– Vi organiserar huvudsakligen samma kategorier som SULF vid universitet och högskolor, men dessutom har vi medlemmar vid forskningsinstitutioner och museer.
Har du exempel på frågor där SULF och Forskerforbundet haft olika uppfattningar?
– Vi har haft olika syn på hur lokala löneförhandlingar ska genomföras. I Sverige bestämmer den lokala arbetsgivaren mera. Ett annat exempel var den ursprungliga synen på ett europeiskt forskningsråd. Första gången vi hörde talas om det var samtliga nordiska organisationer negativa, med undantag för SULF. Nu har vi accepterat att det kommer, även om det är svårt att överblicka alla konsekvenser.
Hjälp i snårskogen
Vilka konkreta resultat har samarbetet mellan systerorganisationerna avsatt?
– Gästmedlemskapet har redan nämnts. Det började som ett samarbete mellan Norge, Sverige och Finland. Sedan har avtalet utvidgats till att omfatta även Danmark och Storbritannien. Norge har dessutom ett eget avtal med USA och Canada.
– Sociala rättigheter och system för lönebildning varierar från land till land och det kan vara svårt att hitta rätt i snårskogen av bestämmelser. Då är det bra att kunna vända sig till en organisation som har koll på detta, säger hon. Gästmedlemskapet gäller i upp till två år. Vistas man längre i landet får man bli medlem i den nationella organisationen.
En gemensam nordisk lönestatistik är ett annat resultat av samarbetet. Den utarbetas varje år i samband med de nor-diska mötena. Värdskapet, som går runt mellan länderna, har huvudansvaret för sammanställningen av uppgifterna från de olika länderna.
– Statistiken kan ge oss argument inför löneförhandlingarna om vi ligger efter. Men bland annat skattenivå och valutaskillnader gör det svårt att göra jämförelser, säger Sigrid Lem, som skulle önska sig mer tillförlitlig statistik.
Ökat utbyte?
SULF och Forskerforbundet har fortfarande många gemensamma frågor att kämpa för. Tillgång på resurser, akademisk frihet och tid för forskning är några nyckelbegrepp.
– Det är en utmaning att minska den höga andelen tidsbegränsade anställningar inom sektorn och detta är en gemensam fråga, säger hon. Av lärare och forskare vid universitet och högskolor i Norge har kring 20 procent tidsbegränsade anställningar. Forskerforbundet kräver – av flera skäl – en rejäl utökning av antalet fasta anställningar i sektorn.
– Vi behöver 1000 nya fasta anställningar, där både forskning och undervisning ingår, fram till 2010.
Hon hänvisar till en rapport om resurstillgång och forskarrekrytering som forskningsinstitutet NIFU STEP nyligen lade fram. Norge är långt från att nå det politiska målet att tre procent av BNP ska gå till forskning. Ska det målet uppnås måste Norge utbilda flera forskare och inrätta fler fasta anställningar.
– En tredjedel av forskarna i Norge måste ersättas till följd av pensionsavgångar under loppet av de tio kommande åren, säger hon.
Forskarutbytet mellan Norge och Sverige har ökat de senaste åren, och hon tror att trenden kommer att fortsätta, inte minst att svenska forskare kommer till Norge:
– Sverige har fler doktorander inom områden som naturvetenskap och teknologi. Samtidigt har Norge underskott på doktorander på dessa områden.
Därmed kanske fler får nytta av systemet med gästmedlemskap?
KJETIL BROTTVEIT
Forskerforbundet – norsk motsvarighet till SULF
Forskerforbundet har över 15 000 medlemmar, och är Norges största och ledande fackförbund samt intresseorganisation för anställda inom forskning, högre utbildning och kulturminnesområdet.
Forskerforbundets föregångare bildades 1955. Namnet den gången var Fellesrådet for vitenskapelige tjenestemenn, men ändrades till Norsk Forskerforbund 1974. Från 2006 är namnet Forskerforbundet.
