Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Notiser

1 december, 2007
Universitetsläraren

AEA sänker medlemsavgiften
AEA sänker medlemsavgiften med 15 kronor per månad från 1 september. Månadsavgiften blir då 225 kr i stället för 240 kr. Anledningen är framför allt det goda arbetsmarknadsläget vilket medfört minskade kostnader för AEA.
– AEA:s ekonomi är helt beroende av dels hur många som är medlemmar, dels hur många som är arbetslösa. Om medlemstalet eller arbetslösheten ökar eller sjunker, så kommer det att resultera i höjda eller sänkta avgifter framöver, säger Tomas Eriksson, AEA:s tillförordnade kassaföreståndare i ett pressmeddelande.

Peggy Bruzelius ny HSV-ordförande
Peggy Bruzelius är ny ordförande i Högskoleverkets styrelse. Hon leder sitt första styrelsemöte 25 september. Hennes förordnande gäller till sista december 2008.
Peggy Bruzelius är civilekonom från Handelshögskolan i Stockholm och också hedersdoktor där. Hon har många styrelseuppdrag bland annat i Electrolux, Scania och Näringslivets börskommitté, skriver Utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande och tillägger att hon tidigare varit vd för ABB Financial Services och vice vd för SEB samt att hon tidigare också varit ledamot av Ingenjörsvetenskapskademien

Konferens i Malmö om lärande
Drygt 600 forskare från 43 länder samlades på Malmö högskola 21–25 augusti (efter denna tidnings pressläggning) för att diskutera vad man kan göra för att öka ungdomars intresse för naturvetenskap.
– Hela västvärlden brottas med det här problemet så det är verkligen angeläget att vi kan lära av varandra, säger Margareta Ekborg, ordförande för den så kallade ESRA-konferensen, i ett pressmeddelande från Malmö högskola.
ESRA, European Science Education Research Association, är en internationell organisation för forskare verksamma inom området naturvetenskaplig didaktik, det vill säga läran om undervisning och inlärning. Vartannat år håller organisationen sin stora forskningskonferens – senast var det i Barcelona 2005.
Deltagarna kom från alla världsdelar utom Antarktis, enligt Margareta Ekborg, som till vardags är forskare och universitetslektor vid Malmö högskola.
Programmet hade aspekter på allt från läroplansforskning till forskning kring ungdomars inställning till naturvetenskap.
– Hela västvärlden har en liknande utveckling. I utvecklingsländerna är intresset för naturvetenskap däremot fortfarande stort bland ungdomar. Där ses det som ett steg framåt i utvecklingen att studera naturvetenskapliga ämnen.
Konferensens huvudtalare kom från lärosäten i Storbritannien, Kanada, Australien, Danmark och USA.
Konferensen var ett samarrangemang mellan Malmö högskola, Göteborgs universitet, Högskolan i Kristianstad och Danmarks pedagogiska Universitet.

Finansiering ska utvärderas
Dagens organisation för forskningsfinansiering ska utvärderas, tycker regeringen. I slutet av juni utsågs Madeleine Sandström att utreda frågan. Uppdraget ska slutredovisas 28 mars 2008.
Madeleine Sandström är generaldirektör för Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Hon har tidigare varit vice generaldirektör vid Vinnova, samt kanslichef för dåvarande medicinska forskningsrådet, MFR, vars verksamhet togs över av Vetenskapsrådet när det bildades 2001.
Utredaren ska överväga om systemet för forskningsfinansiering bör förändras och i så fall föreslå på vilket sätt, enligt ett pressmeddelande från regeringen.
– Regeringen vill säkerställa en statlig forskningsfinansiering med tydliga aktörer, som stödjer hela kedjan från grundforskning till innovationer. Vi vill uppnå ett klimat för fri forskning av högsta kvalitet. I globaliseringens tid är det avgörande för svensk konkurrenskraft, säger forskningsminister Lars Leijonborg

Många unga forskare får jobb i Lund
Sammanlagt 35 nya anställningar för unga forskare utlyses vid Lunds universitet i år inom ramen för en särskild satsning, meddelar universitetet i ett pressmeddelande.
I en första omgång får 19 postdoktoranställningar och senare i höst ytterligare 16, då som biträdande lektor eller forskarassistent.
Under de närmaste drygt fyra åren avsätter universitetet drygt 300 miljoner kr för anställningar av unga forskare.
Universitetet vill signalera att det slår vakt om de unga forskarna och lärarna, förklarar prorektor Ann Numhauser-Henning.
Postdoktoranställningarna löper på två år.
Behöriga är de som tagit doktorsexamen för högst tre år sedan. Elva tjänster som biträdande lektor och fem som forskarassistent tillsätts senare under hösten.

Obligatorisk a-kassa utreds
Frågan om en obligatorisk a-kassa ska utredas och därefter redovisas 31 januari 2008.
Utredare är Sören Öman, föreståndare vid Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitets juridiska institution.
Sören Öman har varit domare och arbetat med flera utredningar. Han ska nu utreda hur nuvarande arbetslöshetsförsäkring ska omformas till en obligatorisk försäkring.
– Regeringen vill säkerställa att alla som förvärvsarbetar har rätt till en inkomstrelaterad ersättning vid arbetslöshet. Arbetslöshetsförsäkringen är en grundläggande och viktig del i det svenska välfärdssystemet. Behovet av ett gott ekonomiskt skydd vid arbetslöshet gäller alla på arbetsmarknaden, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin i ett pressmeddelande från regeringen.
Enligt regeringens kommittédirektiv ska utredaren utgå från att dagens organisation med fristående a-kassor ska bestå. Ett sätt kan vara att komplettera med ett offentligt organ för dem som står utanför kassorna, tycker regeringen.
Utredaren ska också överväga vilka villkor som ska gälla för försäkringen, exempelvis inträdesvillkor och medlemsvillkor. Vidare ska han överväga vilken skyldighet a-kassorna ska ha att betala förhöjd avgift till staten för medlemmar som arbetar heltid, deltid eller inte alls till exempel för att de är tjänstlediga för studier.

Forskningsfusk bör hanteras lika vid alla lärosäten
Det behövs en ny organisation för att utreda misstänkt forskningsfusk anser VR, Vetenskapsrådet och SUHF, Sveriges Universitets- och Högskoleförbund.
De föreslår att regeringen ska definiera begreppet ”oredlighet” och se till att alla anmälda fall behandlas på samma sätt vid landets lärosäten. Lärosätena ska också inrätta oredlighetsnämnder med både vetenskaplig och juridisk kompetens.
VR och SUHF överlämnade förslaget till regeringen i mitten av juni för att öka rättsäkerheten och förtroendet för forskarna.
I korthet innebär förslaget att vem som helst kan lämna en anmälan till högskolan som utreder och beslutar i oredlighetsärenden, skriver de i ett gemensamt pressmeddelande, där de också föreslår att en ny och fristående myndighet bildas för att pröva utredningarna.

Examenspremie ska utredas i höst
Frågan om examenspremie ska utredas och ingå i den studiesociala utredning som regeringen planerar att tillsätta i höst.
Det var i Marstrand i början av augusti, som utbildningsminister Lars Leijonborg lanserade förslaget om examenspremie. Det går ut på att studenterna ska premieras när de fullföljer studierna inom stipulerad tid. Premien kommer att stimulera till ökad studietakt, trodde han.
Men utbildningsministern vill inte diskutera summor, enligt en artikel i Dagens Nyheter. Till tidningen säger han:
– För staten kommer det egentligen inte att kosta något, vi får igen pengarna genom att unga snabbare kommer i jobb och därmed följande skatteinkomster.
Christohp Bargholtz, ordförande i SULF, säger i en kommentar:
– Jag kan tänka mig en examenspremie knuten till studieresultatet, men inte till studietiden. Ingen har glädje av att studenten väljer enkla kurser eller undviker kurser som är svåra för honom eller henne för att snabbt kunna ta examen. Det kan till och med leda till en urholkning av kvaliteten. En examenspremie där tiden är avgörande är heller ingen stimulans för till exempel dem som arbetar deltid, men också vill studera.
– Men en examenspremie utan hänsyn till studietid utgör alltid en morot att fullfölja studierna och är alltså kvalitetsfrämjande för alla.

Nio lärosäten utbildar speciallärare
Nio lärosäten ska bedriva den nya speciallärarutbildningen.
Det är universiteten i Göteborg, Umeå, Linköping, Karlstad, Växjö, Örebro, Malmö, Kristianstad och Lärarhögskolan, som från årsskiftet blir en del av Stockholms universitet.
Dessa nio får inledningsvis en miljon kronor var för att börja utveckla utbildningen och de första studenterna ska kunna antas till 2008, skriver regeringen i ett pressmeddelande.
–Att lägga ner speciallärarutbildningen, som socialdemokraterna gjorde för 17 år sedan, var ett stort misstag och ett svek mot de elever som behöver hjälp allra mest, säger utbildningsminister Lars Leijonborg i en kommentar.
Specialpedagogutbildningen kommer att vara kvar vid sidan av utbildningen till speciallärare. Specialpedagogerna utgör ett bra stöd till skolledningen och övriga lärare, sägs i pressmeddelandet, medan speciallärarutbildningen ska rikta sig in på det direkta arbetet med eleverna.

Vårdforskning får 50 miljoner
50 miljoner kronor fördelas på nio forskningsprojekt för att öka möjligheterna att omsätta teori till praktik inom vården. Pengarna kommer från Vinnova och Vårdalstiftelsen i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting.
Stora summor satsas idag på forskningsstöd till vården men långt ifrån alla resultat kommer patienterna till del. Genom denna nya satsning är förhoppningen att de nio projekten tillsammans ska kunna skapa en kraftfull utveckling i vården som kan komma patienterna till nytta, skriver Vinnova i ett pressmeddelande.
Ewa Ställdal, vd i Vårdalstiftelsen kommenterar:
– Genom samverkan mellan Vårdalstiftelsen och Vinnova har nya möjligheter till tvärdisciplinärt forskningsstöd kunnat ges till områden inom vård och omsorg som annars ofta hamnar mellan stolarna hos forskningsfinansiärerna.
Projekten löper över flera år och ska redovisa sina resultat efter hand. Bland projekten finns ”Kunskap, styrning och värdeskapande i geriatrisk vård”, ”Kronisk hälsa – ett nationellt innovationssystem för bättre hälsa vid kronisk sjukdom” och ”Ökad delaktighet i och tillgång till samhället för personer med långvarigt psykiskt funktionshinder”

Skåne satsar på hållbar utveckling
FN-universitetet i Japan har utsett Skåne till den första regionen i Norden i ett globalt nätverk för lärande för hållbar utveckling. Det finns idag 35 sådana regioner i världen.
Utmärkelsen överlämnades vid en ceremoni i Malmö i juni av Carl Lindberg, rådgivare åt svenska Unesco, till Harriet Axelsson, prorektor vid Malmö högskola och Björn Wittenmark, prorektor vid Lunds universitet.
Syftet med en RCE-region är att regionens lärosäten tillsammans med det omgivande samhället arbetar för att sprida lärande för hållbar utveckling.
Alla RCE-regioner bildar tillsammans nätverket Global Learning Space for Sustainable Development. Idén med RCE-regioner kommer från FN-universitetet i Japan, som är mer av en think-tank än ett traditionellt universitet, skriver Malmö högskola i sitt pressmeddelande.

Doktoranderna tar sin examen i allt snabbare takt
Efter några år av minskning ligger nu tillströmningen av nya doktorander på en stabil nivå. Det visar en analys från Högskoleverket och SCB, som publicerades i slutet av juni.
Den visar också att genomströmningen ökar – det vill säga att doktoranderna genomför sina studier och examineras i allt snabbare takt, enligt ett pressmeddelande från Högskoleverket.
Antalet nybörjare i forskarutbildning har minskat under flera år, men nu har tillströmningen stabiliserats runt 2 800 och ligger på en nivå motsvarande för två år sedan.
Lunds universitet och Karolinska institutet antar flest nya doktorander. Därefter följer Göteborgs och Uppsala universitet.
Av dem som antas till forskarutbildningen avlägger 80 procent doktorsexamen – för tio år sedan var andelen betydligt färre. Av dem som påbörjade forskarstudier år 2000 har omkring 60 procent tagit ut sin examen inom sex år, bland 1980 års nybörjare var andelen 25 procent.
En fjärdedel av alla som börjar på forskarutbildning kommer från andra länder än Sverige och det är en andel som ökat stadigt de senaste tio åren. De finns framförallt inom ämnesområdena teknikvetenskap, medicin och naturvetenskap.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023