Studien har genomförts vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping av professor Clas Wahlbin och ekonomie doktor Caroline Wigren. Nutek har stått för finansieringen.
30 av 31 tillfrågade högskolor har deltagit i studien (de konstnärliga högskolorna är inte med). Man har frågat om 33 olika samverkanstyper, som att svara på frågor om sitt ämnesområde, skriva populärvetenskapliga artiklar, starta företag och söka patent.
På de mindre lärosätena tillfrågades samtliga lärare, forskare och doktorander med minst 40 procents anställning, på de större gjordes ett slumpmässigt urval av 1 000 personer per lärosäte.
Nästan 10 000 personer svarade på enkäten vilket var 52 procent av de tillfrågade.
– Det är för en sådan här undersökning mycket hög svarsfrekvens, säger Clas Wahlbin.
De flesta tycker i princip att samverkan ger bättre forskning.
– Men då är det på en hög principiell nivå i attityden. Alla älskar samverkan, det är lite som världsfreden. 70 procent anser att samverkan är bra för lärosätet.
När man kommer ner på konkreta frågor är det mindre positivt. 54 procent anser att det finns för lite stöd för samverkan.
– Ju närmare det kommer dig desto besvärligare blir det att veta vad du kan göra, säger Caroline Wigren.
Var femte i radio/tv
Som det nu fungerar tycker många att samverkan tar tid från annat.
– Det är många som skulle vilja jobba med det, men ge dem då resurser att göra det effektivt, ge dem hjälpmedel att starta och komma igång. Det är min slutsats, säger Clas Wahlbin.
Undersökningen har gett många överraskande resultat.
– Det förvånar mig till exempel att nästan var femte forskare, 17 procent, har uppträtt i radio eller tv i anslutning till sitt ämne under 2006, säger han.
Skillnaden mellan olika lärosäten är stor, medverkan i radio och tv varierar från under 10 procent på något lärosäte upp till 36 procent på ett annat.
Engagera de yngre
De som flitigast samverkar med det omgivande samhället är professorer och andra seniora medarbetare.
– Det är ganska naturligt att ju seniorare du är desto mer samverkan gör du. En intressant fråga är hur vi engagerar de yngre i samverkanssystemen, säger Caroline Wigren.
Betydligt fler män än kvinnor samverkar.
– Skillnaden mellan män och kvinnor är i vissa fall stor men det är en återspegling av att det är färre kvinnor som är professorer och att det vid tekniska lärosäten är mycket fler män än kvinnor, säger Clas Wahlbin.
Den ofta anförda farhågan att populärvetenskaplig verksamhet motverkar den akademiska karriären verkar inte stämma.
– Om man ska uttrycka det kyligt statistiskt så finns det en positiv samvariation mellan att vara aktiv i populärvetenskap samt andra utåtriktade aktiviteter och att vara vetenskapligt framgångsrik. Det har man vetat sedan länge, men det glöms bort med jämna mellanrum. Detta motsäger delvis uppfattningen att samverkan tar tid från annat arbete, säger Clas Wahlbin.
Det finns alltså anledning att tro att är man framgångsrik i det ena är man det i det andra också.
– Grundförutsättningen är att du har förmågan att berätta vad du gör, kan du inte göra det så kan det inte komma till nytta någonstans heller. Idag lägger vi alldeles för lite kraft på att träna forskare och doktorander i att tillgängliggöra sin kunskap för allmänheten, säger Caroline Wigren.
Det handlar om att synas, tala om att man finns.
– Om din framtida karriär ska bli lyckad ska du inte förbise den aktiva dialogen utåt. För även om det inte påverkar din karriär direkt så har det en oerhört stor indirekt påverkan. Du måste räcka upp handen och säga det här kan jag, annars kommer du inte att bjudas in i dialogerna. Populärvetenskapliga artiklar och böcker är ett sätt att räcka upp handen, marknadsföra den kunskap man har, säger Caroline Wigren.
Att kommersialisera forskning är ett sätt att föra ut kunskaper från akademin.
39 procent har aldrig fått lön från annan än lärosätet, men 2006 fick 35 procent lön eller arvode från annan än lärosätet där man är anställd. Av dem är det 15 procent som får det via eget företag och 85 procent som ett anställningsförhållande.
– Över en tredjedel får lön från någon annanstans, det kan vara en sifferuppgift som förvånar många, säger Clas Wahlbin.
Många egna företag
Under 2006 drev 16 procent av alla svenska anställda akademiker verksamhet i eget företag. 2,4 procent startade eget företag. Alltså startades cirka 500 företag av svenska akademiker.
– En av sex driver ett eget företag vid sidan av sin akademiska gärning. Att driva företag är mycket vanligare än man tror, säger Clas Clas Wahlbin.
Företagen bildas av i snitt fyra personer tillsammans och i hälften av fallen är ett företag utanför den akademiska världen medgrundare.
Det är inte alls bara inom teknik och medicin som det startas företag.
– Vår undersökning visar att det görs mycket inom andra områden också, det snäva perspektivet att det är tekniker och medicinare som ska starta företag behöver breddas så att man också inkluderar de andra vetenskapliga områdena, säger Caroline Wigren.
Medan samhällsvetaren är ensam i sitt företag är teknologen ihop med andra. Samhällsvetarna startar huvudsakligen enskilda firmor, medan teknologerna startar aktiebolag.
– Det är olika typer av företag men vi vet ju inte vad det skulle leda till om man skulle satsa resurser på andra företag än teknikföretag. Hittills har vi satsat nästan enbart på teknik och medicin, vi vet inte vad en bredare satsning skulle innebära, säger Caroline Wigren.
Anmärkningsvärt är att så få använder de infrastrukturer som finns uppbyggda vid lärosätena för att överföra teknikkunskap. Bara 16 procent av dem som startar företag har gjort det via hjälp från lärosätet.
– En av de mest överraskande siffrorna är hur små andelar som vid företagsstarter och patent tar råd och hjälp av organisationer vid lärosätet inklusive holdingbolag. Det är helt nya siffror och det beror väl på att hittills har man inte frågat forskare och lärare hur de gör när de startar företag, säger Clas Wahlbin.
Ska man tolka det som att holdingbolagen är överflödiga?
– Vi kan inte dra den slutsatsen av vårt material. En positiv tolkning är att det finns vissa grupper som har så goda kontakter att de inte behöver hjälp att starta företag.
I början av hösten kommer undersökningen att presenteras i en rapport.
PER-OLOF ELIASSON
