Låg resurstilldelning drabbar småspråken

Lärosätena försöker lösa småspråkens problem på olika sätt. Södertörns högskola har lagt ned alla språk utom engelska, medan Lunds universitet samlat språken i en storinstitution. I grunden beror småspråkens kris på att språkens tilldelning av resurser är alltför liten. – Det blev fel redan från början när prislapparna för de olika utbildningsområdena bestämdes vid införandet av det nuvarande resurstilldelningssystemet den 1 juli 1993. Det var en felbedömning som gjordes redan 1992 i den så kallade Grundbultens slutbetänkande, i och med att det humanistiska utbildningsområdet där föreslogs få den lägsta tilldelningen, säger Ann Fritzell, chefsutredare på SULF. Hon anser att för språkutbildningarna är det ännu mer angeläget än för alla andra utbildningar att de får mer resurser per student. Språk tar tid att lära sig, språkinlärningen kräver mycket mera undervisningstid än vad resurserna idag medger. – Det är inte rimligt att bedriva språkutbildning med den låga prislappen som är idag. Därför har det visat sig att nästan alla lärosäten har prioriterat om. För att någorlunda klara undervisning i språk tillför man resurser från andra områden och det innebär att det blir ännu mindre till de andra utbildningarna. – Så dagens problem beror tyvärr på en felbedömning från början av hur mycket tid som krävs för språkundervisning, säger Ann Fritzell. Att sedan många av de mindre språken har små miljöer bidrar också till svårigheterna. Det beror i sin tur bland annat på att färre studenter idag vill studera språk, en tendens som också märks på gymnasienivå. 17 lärare blev övertaliga Vid Södertörns högskola sades tre professorer, tre lektorer och två adjunkter upp under 2006 på grund av nedläggning av spanska, tyska, ryska, franska och polska. Totalt blev 17 lärare övertaliga. – Fram till 31 december 2007 kommer några av de uppsagda vid Södertörn att få vara kvar på maximalt 25 procent av heltid i respektive språk, undantaget polska där det inte kommer att finnas några studenter kvar alls, säger Camilla Brown, SULF-ombudsman. En fråga som togs upp i samband med varslen var om det fanns möjligheter för några av de övertaliga lärarna att ”flytta med” språken till Stockholms universitet. – Så blev det tyvärr inte. Man har inte tagit vara på de lärare som sades upp. Som jag ser det så har man överhuvud taget inte funderat över hur man ska hantera personalen när man tecknade avtalet mellan lärosätena, säger Camilla Brown. Det påg�r fortfarande en central tvisteförhandling om det avtal mellan lärosätena i Mälarregionen som ledde fram till nedläggningen av språken vid Södertörn. Läsa i Köpenhamn Bortsett från Södertörns högskola har Lunds universitet drabbats hårdast när det gäller språkens kris men ser ändå ut att klara sig med ett mindre antal uppsägningar, främst är det timanställda som drabbats. – Tack och lov har vi haft möjlighet att lösa övertalighet genom att inte återanställa när en person går i pension, genom delpensioneringar, avtalspension, omplaceringar och tidsbegränsade förordnanden som inte förnyas. Men det kan bli ett antal uppsägningar till förutom de som har ägt rum, en professur i klassisk grekiska och ett halvt lektorat i latin, säger Eva Wiberg, dekanus och prefekt vid Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Under en rad år har Lunds universitet skurit i språkundervisningen. Från och med hösten 2005 stoppades antagningen i indonesiska, thai, estniska, litauiska, ungerska, tjeckiska, norska och finska. I år läggs undervisningen i latin och klassisk grekiska ned medan forskningsorganisationen delvis finns kvar. – Vi har försökt lösa det på bästa sätt genom att de studenter som vill läsa thai, indonesiska eller finska kan göra det i Köpenhamn och få resan betald. I och med närheten till Köpenhamn är det en lösning som kan fungera. – På grund av vikande studentunderlag är det många ämnen som har haft för stor kostym, också stora ämnen. Vi har förhandlat om övertalighet i ett antal språk, till exempel två tjänster vardera i svenska, lingvistik, tyska, litteraturvetenskap samt en tjänst vardera i ryska och kinesiska. Men Eva Wiberg tror det har vänt för språken i Lund. Det ser bra ut med ansökningssiffrorna för höstterminen. – Antagligen är det så att vi har varit nere i en svacka och andra kollegor som vi talat med har den svackan nu. Språk- och litteraturcentrum är en storinstitution där nio gamla institutioner slogs samman 1 januari 2006. – Det har gett oss en styrka, vi har delvis kunnat omplacera en del personer med dubbla kompetenser och samarbeten håller på att byggas upp, inte minst på forskarnivå. Vi har kunnat rädda små språk bättre än om de varit kvar i små institutioner. Säkert hade vi lagt ned vissa små institutioner om vi inte gjort den här sammanslagningen. Hitta en plattform Samtidigt finns en utveckling med uppdragsutbildning, institutionen anlitas vid språktest i engelska för stora delar av universitetet och har ett översättaransvar för samtliga kursplaner vid Lunds universitet. – Trots att det är nedskärningar så försöker vi hitta en plattform för att om några år driva den här skutan på ett helt annat sätt, säger Eva Wiberg. Hon påpekar att det alltid har varit svårt att driva nationella samarbetsprojekt men nu kanske tiden är mogen. – Överhuvudtaget måste vi nu tänka nationellt, språken är i många fall små enheter och det behövs en kraftsamling. Den humanistiska fakultetskonferensen i Växjö i juni kommer att ta upp just småspråksproblematiken. – Tar vi landet som helhet så finns det exempelvis för klassisk grekiska cirka 50–60 helårsstudieplatser fördelade på fyra lärosäten med lika många professurer. Detta gör det nödvändigt att samverka. – Vi får titta på nät- och campuskurser, där de lärosäten som finns samarbetar, kanske ha en hel utbildning på två lärosäten och de andra skjuter till medel så att deras grundstudenter också kan läsa ämnet. För forskningen är väldigt vital. Det här gäller flera ämnen, som nygrekiska, ryska, öst- och centraleuropakunskap, polska, där det är väldigt små enheter och då kan det bli mer dynamik om det är fler studenter som träffas. Som det nu är bär sig inte undervisningen i små språk. – Man är väldigt sårbar när man som vi i Lund bara har en lärare i polska. Med de få HÅS, helårsstudieplatser, som tilldelas ämnet så klarar vi inte finanserna med de overheadkostnader som läggs till. Det innebär i praktiken en subventionering från andra ämnen. – Det är något vi får fundera väldigt noga på kommande budgetår, vad vi vill, vilka ämnen det är angeläget att behålla. Får språken för lite pengar? – Ja det kan man säga. Hade man höjt prislappen med 4 000–5 000 kronor per HÅS och HÅP hade vi varit i en helt annan sits, säger Eva Wiberg. Studentpengen för språken är cirka 14000 kronor vardera per HÅS, helårsstudieplatser och HÅP, helårsprestationer. Tilldelningen av resurser till grundutbildningen baseras dels på antalet studenter som börjar på en utbildning omräknat till studenter per år, HÅS, dels på antalet poäng som studenterna tar omräknat till helårsprestationer, HÅP.