Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Fler lärosäten satsar på tjänster för postdok

Flera universitet satsar nu på nydisputerade och yngre forskare.

1 augusti, 2007
Universitetsläraren

Det är en väldigt positiv utveckling, det här är något som är nödvändigt och något som hela den akademiska världen behöver om man ser till de framtida pensionsavgångarna, säger doktorandsektionens ordförande Rikard Lingström. Det finns åtskilliga exempel på att universiteten nu verkar lägga större vikt vid möjligheterna för nydisputerade och andra yngre forskare att meritera sig. Göteborgs universitet meddelar att det under 2007 utlyser 40 tvååriga postdoktjänster. Örebro universitet presenterar på sin hemsida ”en för Sverige unik satsning på nydisputerade forskare”, universitetet ska inrätta 50 nya postdokanställningar under en femårsperiod. Planerna är att tjänsterna ska vara tillsatta innan årsskiftet och löpa på fyra till fem år. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kommer under 2007 att anställa 38 forskarassistenter. SLU kommer också att satsa resurser på postdoktjänster. – Att det inrättas fler postdoktjänster är positivt också när man ser det utifrån ett doktorandperspektiv för att det ges fler möjligheter till meritering. Det är allt för få doktorander som har fått möjligheten till en vidare meritering för en fortsatt forskarkarriär, säger Rikard Lingström. Uppsala och Lund satsar Fler exempel på satsningar på yngre forskare är: Uppsala universitet avser att avsätta 95 miljoner till postdoktorala satsningar under de kommande åren. Vid Lunds universitet diskuteras en satsning på utökat stöd för yngre forskare i form av postdokanställningar, alternativt biträdande universitetslektorat. Eventuellt blir det 20-tal tjänster redan i år. Det kan också nämnas att Vinnova har startat ett program, Vinnmer, för både nationell och internationell meritering för yngre kvinnliga forskare. Programmet löper under tiden 2007–2014 och har en total budget på en halv miljard kronor, inklusive medfinansiering. Programmet riktar sig till kvinnor som avslutat sin första postdokmeritering. Statistik visar bland annat att disputerade kvinnor i lägre utsträckning än disputerade män blir professorer. Bland dem som disputerade 1991 hade tolv år senare åtta procent av männen, men endast fyra procent av kvinnorna, blivit professorer. – Programmet visar på en tydlig ambition för att öka andelen kvinnliga forskare inom det mycket mansdominerade tekniska vetenskapsområdet, och det är mycket positivt att den här satsning görs, säger Rikard Lingström. Hård konkurrens Gången för meritering är oftast att man gör postdok ett par år på ett annat lärosäte än där man doktorerat, ofta i ett annat land. Sedan kommer man tillbaka och då är det oftast en forskarassistenttjänst som gäller. Konkurrensen är så hård att de flesta måste meritera sig några år efter doktorsexamen innan de kan komma ifråga för en forskarassistenttjänst. – Att man inrättar postdoktjänster är verkligen något som är mycket positivt. Det är visserligen fortfarande ett begränsat antal men det är ett tydligt steg i rätt riktning. Det finns också en annan, facklig, aspekt. – Något som också är positivt som jag vill poängtera är att det handlar om anställningar, postdokanställningar. Det är tyvärr fortfarande vanligt att det handlar om stipendiefinansiering för postdok, vilket innebär att man under denna period helt ställs utanför de gemensamma trygghetssystemen som gäller för anställda. Behov av yngre Rikard Lingström påpekar att det inom akademin finns ett tydligt behov av yngre forskare. – Satsningen på postdok och forskarassistenter är nödvändig. För akademins egens skull behövs det personer som meriterar sig för en fortsatt forskarkarriär. Det finns idag ett stort glapp mellan antalet meriteringstjänster och antalet seniora forskare. I landet finns drygt 4300 professorer, närmare 7000 lektorer, men inte mer än drygt 1000 forskarassistenter (oktober 2005, HSV:s årsrapport 2006). – Den här ekvationen går inte ihop och det gör det nödvändigt att inrätta både postdoktjänster och forskarassistenttjänster, inte minst viktigt är detta med tanke på de stora pensionsavgångar som ligger framför oss. Bara inom gruppen professorer är drygt 1400 personer i åldersgruppen 60+ (HSV:s årsrapport 2006). Problemet med återväxten inom akademin har diskuterats under längre tid och medvetenheten verkar nu ha ökat om att man måste göra något. – Man har helt enkelt inget val, man har insett att man inte kommer att klara försörjningen av seniora forskare utan att satsa på yngre forskare. Det här kan vara början på en utveckling att fler lärosäten ser det här behovet och inrättar fler meriteringstjänster, säger Rikard Lingström.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023