Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Elva lärosäten tar över efter Arbetslivsinstitutet

Efter nerläggningen av Arbetslivsinstitutet kan 85 forskare fortsätta arbeta vid olika lärosäten. Det är resultatet av uppgörelser mellan ALI och elva universitet och högskolor från Umeå i norr till Malmö i söder. För de allra flesta gäller dessa överenskommelser två till tre år.

1 augusti, 2007
Universitetsläraren

Mikaael Sjöberg är generaldirektör för den myndighet som upphör att finnas till sista juni i år. Han visar runt i byggnaderna i centrala Stockholm. I hörnen ligger flyttkartonger och de flesta tjänsterummen är tomma. Några enstaka anställda finns fortfarande kvar i huset. När nerläggningsbeslutet kom i höstas var 422 personer verksamma i hela landet och av dessa arbetade cirka 250 personer i Stockholm. Nu organiserar generaldirektören avvecklingen i sin snabbt krympande myndighet. Flera anställda har på egen hand sökt och fått nya jobb inom eller utanför högskolevärlden. Några forskare förbereder sig inför en tillvaro som pensionärer, medan andra letar efter arbete. Som Universitetsläraren tidigare rapporterat kan doktoranderna fullfölja sitt avhandlingsarbete och disputera. ALI har avsatt fem miljoner kronor för de forskarstuderande. Förhandlingar under tidspress De senaste månaderna har Mikael Sjöberg flängt runt mellan olika lärosäten, diskuterat och förhandlat och skrivit under överenskommelser. Med sig i portföljen har han haft 60 miljoner kronor. Pengarna är sparade medel inom Arbetslivsinstitutet från föregående år och omdisponeringar inom budgeten för 2007. – Överläggningarna med de olika lärosätena har genomförts under stor tidspress. Det har varit möjligt att få snabba besked från den inte alltid så snabbfotade administrationen inom högskolevärlden och att undvika en utdragen dragkamp om pengarna, poängterar Mikael Sjöberg. De olika lärosätena lämnade in bidragsansökningar till ALI och beskrev inriktningen på den planerade verksamheten samt informerade om antal forskare som kan fortsätta vid universitetet eller högskolan. Enhetscheferna på ALI:s olika arbetsplatser deltog i överläggningarna, ofta tillsammans med generaldirektören. – Eftersom tempot var högt uppskruvat blev det svårt att ge en fullständig information. Ibland hade vi diskussioner med facket. I huvudsak tycker jag dock att vi haft ett mycket gott samarbete, understryker han. Följande elva lärosäten har kommit överens med Arbetslivsinstitutet om att ta över delar av forskningen: Umeå universitet, Mittuniversitetet i Östersund, Uppsala universitet, Karolinska institutet, Kungliga Tekniska högskolan, Mälardalens högskola, Linköpings universitet, Högskolan på Gotland, Chalmers, Göteborgs universitet och Malmö högskola. Vid vissa lärosäten har kommuner och landsting medverkat i diskussionerna och gett ekonomiskt stöd. Vid andra överenskommelser har enbart lärosätet och ALI medverkat. Dessa elva ”kontrakt” omsluter totalt cirka 130–140 miljoner kronor, varav alltså Arbetslivsinstitutet skjuter till 60 miljoner. Mellanskillnaden betalas av respektive lärosäten, kommuner, landsting och andra regionalt förankrade aktörer. Mikael Sjöberg summerar resultatet av de gångna månadernas överläggningar och överenskommelser. – I dagsläget ser det ut som om 10–15 forskare inte kommer att ha sin försörjning klar före sista juni. Jag tycker det är ett ganska bra resultat. När regeringen beslutade att lägga ner institutet var det först inte ens givet att vi skulle få använda de medel som sparats. De pengarna blir nu smörjmedel när arbetslivsforskningen flyttar till universitet och högskolor. Ingen uppgörelse med SU Arbetslivsinstitutets verksamhet var fördelad på sju orter med flest anställda i Stockholm. Noterbart är att Stockholms universitet inte tecknat någon uppgörelse med ALI. – Deras ansökan var inte tillräckligt konkret, säger Mikael Sjöberg. Från Arbetslivsinstitutet ska nio forskare gå vidare till Karolinska institutet och tre till KTH. Stockholms stad har inte medverkat i uppgörelserna. – Det har varit lättare att skapa en dialog med representanter för kommunerna ute i landet. Här har sannolikt lärosätena större betydelse för den lokala arbetsmarknaden. Redan i början av februari skrevs en överenskommelse mellan ALI och Umeå universitet. Nio forskare kan arbeta vidare under tre år. Landstinget, Umeå kommun, universitetet och ALI ger 25 miljoner kronor till forskning inom arbetslivet. Också längst ner i söder deltog flera aktörer. Malmö högskola, Kommunförbundet Skåne, Försäkringskassan, Region Skåne, (landstinget), ALI och Malmö stad bidrar tillsammans med 17 miljoner kronor. Malmö högskola ska bland annat forska om migration, etnicitet, genus, mångfald och hälsa och ohälsa i arbetslivet. Enligt projektansökan går fyra till sex forskare från ALI till högskolan och tre till Kommunförbundet Skåne. Högskolan på Gotland tar över ett forskningsprojekt från ALI i Visby. Fyra forskare kan fortsätta vid högskolan under tre år. I projektet undersöker man hur nya arbetstillfällen kan skapas när gamla näringar försvinner. – Uppsala är det lärosäte som tar emot flest antal anställda. Sexton forskare ska arbeta på hel- eller deltid, berättar Mikael Sjöberg. ALI skjuter till 11,3 miljoner och Uppsala universitet ger 11–12 miljoner kronor till forskning, undervisning, handledning och lokalhyror. Avvecklingsmyndighet bildats Enligt uppgörelserna med universiteten och högskolorna kan en majoritet av de 145 forskarna vid Arbetslivsinstitutet fortsätta med sin verksamhet under ett antal år. – Flera före detta anställda pensionerar sig. Hittills har 12 forskare ansökt om pension och ytterligare 18 har den möjligheten. Inom den här gruppen finns dock flera som inte alls hade tänkt att de redan nu skulle sluta, framhåller Mikael Sjöberg. En avvecklingsmyndighet har bildats för att slutföra arbetet med nerläggningen. En slutrapport ska lämnas till regeringen senast 1 september 2008. Myndigheten har arbetsgivaransvar för de anställda som inte fått nytt arbete. I uppdraget ingår också att sälja utrustning, slutföra kontrakt och att överföra handlingar till Riksarkivet. Myndigheten samarbetar med Trygghetsstiftelsen för att hjälpa de anställda. I början av mars arrangerade stiftelsen ett seminarium. Ett 30-tal forskare blev informerade om den arbetsmarknad som finns och om hur de kan marknadsföra sig själva. Vad händer sen? Mikael Sjöberg berättar om de olika faser som han gått igenom tillsammans med sina anställda. När regeringen beslutade om nerläggning ville många protestera. Därefter kom frågorna. Kunde institutet använda de pengar som sparats? Vilka anställda skulle ingå i de uppgörelser som tecknades? Och vad händer efter två–tre år när pengarna är slut enligt uppgörelserna med lärosätena? – Det är omöjligt att ge något svar. Forskarna på ALI håller minst lika hög standard som genomsnittet inom det svenska forskarsamhället. De kommande åren har de chansen att etablera sig på sina universitet och högskolor och att i fri konkurrens söka pengar. Vilken framtid väntar generaldirektören själv när Arbetslivsinstitutet inte längre existerar? – Jag vet inte vad jag ska göra efter första juli men jag har en bra och konstruktiv diskussion med regeringen.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023