Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ny modell för kostnader kräver ny tidsredovisning

I en ny rapport om full kostnadstäckning för forskningsprojekt föreslår SUHF, Sveriges universitets- och högskoleförbund, en för de flesta lärosäten helt ny modell att redovisa kostnader. Bland annat innebär den att lärare och forskare löpande ska redovisa sin tidsanvändning. – Här skjuter utredningen på fel mål, lärarnas arbetstid har inget att göra med fördelningen av indirekta kostnader, säger SULF:s chefsutredare Ann Fritzell.

1 juni, 2007
Universitetsläraren

SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning försöker hitta en modell för beräkningen av indirekta kostnader vid forskningsprojekt som kan bli allmänt accepterad vid lärosätena och av externa finansiärer.
Arbetet syftar till att få externa finansiärer att betala en större del av ett forskningsprojekts overheadkostnader, helst hela kostnaden.
Grundprincipen i den modell som presenteras i rapporten är att både utbildning och forskning vid lärosätena ska bära sina egna direkta kostnader samt sin andel av de indirekta kostnaderna.
Kostnaderna ska fördelas på den lägsta nivå som det är rimligt att göra det, som ett projekt, en forskargrupp, eller ett utbildningsprogram. De här så kallade kostnadsbärarna är alltså på en lägre nivå än institutionsnivå.
Varje kostnadsbärare bär sina direkta kostnader och sin andel av de indirekta kostnaderna (också finansieringen samlas på kostnadsbäraren, som får sin andel av statsanslaget).
Direkta kostnader för ett projekt är till exempel lön för forskarna, laboratorium och lokal för just detta projekt.
Indirekta kostnader är andel i institutionens lokaler, andel i institutionens administration, andel i universitetets totala administration, andel i universitetets infrastruktur, datanät, bibliotek och så vidare.

En radikal förändring
För många lärosäten blir det här en radikal förändring.
– Men det beror på hur man nu hanterar pengarna internt. För Stockholms universitet är det ingen stor förändring eftersom vi jobbar ganska mycket enligt den här modellen, säger Kåre Bremer, rektor vid SU och ordförande i SUHF:s arbetsgrupp för full kostnadstäckning.
Frågan om hur lärosätena ska få ersättning för ett forskningsprojekts indirekta kostnader har diskuterats med externfinansiärer i många år.
– Men vi kommer inte vidare med frågan om fullfinansiering av forskningsprojekt om vi inte vet vad projekten verkligen kostar. Och för det måste man göra en sådan här kostnadstäckningsbudgetering, säger Kåre Bremer.

Full kostnadstäckning
På många ställen i Europa närmar man sig det här sättet att redovisa kostnader, full cost budgeting.
– I till exempel England är det en stor sak att försöka specificera full cost.
En anledning är att i EU:s sjunde ramprogram tillämpas principen om full kostnadstäckning. Ramprogrammet betalar 75 procent av den totala kostnaden för ett forskningsprojekt, och lärosätet måste alltså kunna precisera även indirekta kostnader, annars blir ersättningen lägre.
En bieffekt bör bli att universitet och högskolor kommer att få bättre finansiellt grepp om verksamheten.
– Idag kan man inom en institution ha en diffus uppfattning om vad en verksamhet egentligen kostar, säger Kåre Bremer.
På flera ställen i rapporten påpekas att man får räkna med motstånd mot planerna.
– Modellen är inte kontroversiell i sig själv, det som kommer att möta ett visst motstånd är att det kommer att upplevas som en ökad administration och byråkrati. Men det här är inget byråkratiskt påfund utan vi är tvungna att göra det här om vi ska få bidrag till våra kostnader, säger Kåre Bremer.

Redovisa i webb-formulär
För att knnna redovisa faktiska kostnader för ett forskningsprojekt eller utbildningsprogram krävs enligt rapporten att forskarna och lärarna ska redovisa faktisk arbetad tid, lämpligen i ett webbaserat formulär. Och ska en institution kunna fördela kostnaderna mellan olika program och forskningsprojekt bör också de lärare som inte medverkar i forskning redovisa tidsåtgång.
Idag har de flesta högskolor och universitet inte någon löpande tidrapportering. SUHF:s arbetsgrupp förväntar sig att ett införande av ett sådant system kommer att mötas av protester. Så här står det i rapporten: "Tidsrapportering är inget nytt och ses av många som en självklar del i en modern myndighets interna styrning. Trots detta väcker den upprörda känslor och blir starkt ifrågasatt." Och vidare: "Anställda vid högskolor är vana att arbeta i en miljö som präglas av stor frihet. Denna miljö står i mångt och mycket i kontrast till den miljö som krävs för att upprätthålla en god intern kontroll och en kvalitativ ekonomistyrning."
Rapporten konstaterar att "…det kan således ses som en pedagogisk utmaning".
-Vi har försökt att vara tydliga att vi inte ska införa stämpelur eller något liknande. Det här är inte konstigare än det man gör idag, när en forskare ansöker om pengar för ett forskningsprojekt brukar man ange hur stor procent av arbetstiden man beräknar att spendera på projektet, säger Kåre Bremer.
En effekt är att man kommer få mycket mer kontroll över hur de anställda arbetar.
-Det är inte syftet att utöva någon sorts övervakning, men en bieffekt blir att en prefekt på en instiotutionfår mycket bättre koll på hur de olika aktiviteterna på institutionen fördelar sig och vad de egentligen kostar, säger Kåre Bremer.

Frågan måste lösas
SULF:s chefsutredare Ann Fritzell är kritisk till stora delar av rapporten men påpekar att SULF:s ståndpunkt är att frågan om indirekta kostander måste lösas.
-Det är självklart att externa forskninsgfinansiärer måste ta sin del av den överbryggande strukturen, vare sig den finns på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå.
Hon anser att rapåporten skjuter in sig på fel mål.
-Min invändning är att redovisning av arbetad tid inte är relevant i det här sammanhanget, därför att det som externa finansiärer ifrågasätter är atorleken på den indirekta kostnaden för projekten och det har ingenting att göra med lärarnas arbetstid. Tidrapporteringen kommer inte att ge ett enda bidrag till den diskussionen.
Genom att föra fram redovisning av arbetad tid som en förutsättning för att beräkna indirekta kostnader tror Ann Fritzell att SUHF försöker lösa ett annat problem.
-Jag ananr att i bakgrunden finns Riksrevisionens rapport från 2005 där man hävdade att lärosätena bör förbättra den inre styrningen och kontrollen av lärarnas arbetstider.
-Om man inför tidrapportering introducerar man ett byråkratiskt inslag som kommer att göra våra universitetslärare ännu mer frustrerade. De har tillräckligt många adminstrativa uppgifter som tar tid från undervisning och forskning som det är idag.

Annorlunda fokus
Rapportens fokus borde ha varit annorlunda.
-Man skulle koncentrerat sig på vilka de indirekta kostnaderna är och gjort beräkningar på hur stora de är för att skapa förståelse för att de inte är försumbara, säger Ann Fritzell.
Rapporten har nu lagts fram för SUHF:s förbundsförsamling, och närmast ska den bearbetas på en del punkter och förses med en manual.
-Ambitionen är att vi ska arbeta vidare med det här och att modellen ska sjösättas och lanseras. Men den kan inte tillämpas i någon stor skala förrän 2008, säger Kåre Bremer.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023