Företagsekonomerna får ny nationell förening

Nu satsar företagsekonomerna på samverkan. En nationell förening ska bildas för lärare och forskare vid svenska lärosäten. I Stockholm och Uppsala planerar de företagsekonomiska institutionerna en gemensam utbildning till masterexamen. Samarbetet är ett svar på konkurrensen som intensifieras av Bolognaprocessen.

Under 1990-talet expanderade utbildningen i företagsekonomi kraftigt. Volymen ökade 30 procent mer än genomsnittet i högskolan. I dag finns ekonomiprogram vid 26 svenska universitet och högskolor. I en rapport från Högskoleverket år 2006 noterades att 35000 studenter var registrerade i företagsekonomi, som därmed är det största ämnet vid svenska lärosäten. I mitten av mars samlades ett 100-tal deltagare till ett riksmöte om ekonomutbildningar på Södertörns högskola. Prefekter, studierektorer och ämnesansvariga deltog. Mats Alvesson, professor i företagsekonomi vid Lunds universitet, frågade i ett anförande vilken bransch högskolan egentligen tillhör. Är lärosätena AMS-filialer med målsättningen att dölja arbetslösheten, en del av en nöjesindustri som underhåller sina konsumenter/studenter eller en manifestation av en övertro på utbildningens betydelse för samhällsutvecklingen? Han formulerade ett antal provokativa frågor och efterlyste en mer målmedveten satsning på kvalitet och kvalitetsmätningar. Han vill att kandidat- och magisteruppsatser från olika universitet och högskolor ska bedömas av experter. Därmed skulle det bli möjligt att göra en kvalitativ jämförelse mellan lärosätena. Dags göra slag i saken Redan i början av 1990-talet bildades en nordisk företagsekonomisk förening. Deltagarna på riksmötet ansåg att det nu var dags att göra slag i saken och bilda en nationell förening. En av initiativtagarna är professor Sten Jönsson, verksam på Gothenburg Research Institute vid Göteborgs universitet. Han är en veteran inom den företagsekonomiska forskningen och utbildningen. Jönsson startade sin karriär vid Göteborgs universitet på 1960-talet och utnämndes 1976 till professor i redovisning och finansiering. – När jag började som lärare fick studenterna undervisning 20 timmar i veckan. Nu är det bara fem timmar. Resurserna räcker inte till. På institutionerna kämpar man från dag till dag för att hålla näsan över vattenytan. Det är vi äldre som får ta nya initiativ och blicka framåt. En arbetsgrupp har bildats för att dra upp riktlinjerna för den företagsekonomiska föreningen. Enligt planerna startar verksamheten kommande årsskifte. Föreningen vänder sig inte bara till lärare och forskare inom högskolevärlden utan också till gymnasielärare och yrkesverksamma ekonomer. – Vi vill uppmärksamma den anmärkningsvärt låga ersättningen från staten till undervisningen. Studentpengen är 25 procent lägre än genomsnittet vid lärosäten i övriga Norden. Räknat per student får den tekniska utbildningen 240 procent mer än företagsekonomin. Motsvarande skillnad i Finland är bara åtta procent, berättar Sten Jönsson. Han är också kritisk till utformningen av det statliga stödet till verksamheten vid akademierna. – Ett stort antal kurser och studentplatser i företagsekonomi vid universitet och högskolor fungerar som billig regionalpolitik. Det är nödvändigt att satsa på kvalité. Det finns inga stimulanser till en förbättrad undervisning. Blir en mötesplats Föreningen ska uppmärksamma villkoren för den företagsekonomiska utbildningen. Den blir också en mötesplats för kolleger inom ämnet, med organisation, redovisning, finansiering och marknadsföring som huvudinriktningar. – I andra länder är grenarna inom företagsekonomin splittrade mellan flera institutioner. I föreningen ska vi hålla ihop ämnet, diskutera gemensamma problem och minska avståndet mellan undervisning och forskning. När Sten Jönsson talar om behovet av en förening placerar han verksamheten i ett internationellt perspektiv. – Med hjälp av Bolognaprocessen blir det lättare för studenterna att flytta över nationsgränserna. Den svenska företagsekonomiska forskningen klarar sig bra i konkurrensen. Vi har en bra relation till företagen och kan därmed granska deras arbete. För mer än hundra år sedan bildades Nationalekonomiska föreningen, där aktuella samhällsekonomiska problem uppmärksammats. – Jag hoppas att också den företagsekonomiska föreningen blir ett viktigt debattforum, understryker Sten Jönsson. Skapa nordiskt nätverk De företagsekonomiska institutionerna vid Stockholms universitet och i Uppsala har sedan flera år ett utvecklat samarbete inom forskarutbildningen. Jan-Erik Gröjer är professor i redovisning och finansiering vid Uppsala universitet. – Det är svårt för den enskilda institutionen att hitta den lärarkompetens som behövs till doktorandkurser och vi kan hjälpa varandra vid projektansökningar. Därför är det naturligt att Stockholm och Uppsala samverkar inom forskarutbildningen, förklarar han. Nu ska de båda institutionerna tillsammans med andra svenska universitet och högskolor skapa ett nordiskt nätverk. – Fjorton lärosäten i Sverige, Norge, Danmark och Finland är med i samarbetet. Doktoranderna deltar i kortkurser med kvalificerade lärare i de olika länderna, berättar Jan-Erik Gröjer. Gemensam masterexamen Intensiva diskussioner pågår mellan institutionerna i Uppsala och Stockholm om ett fördjupat samarbete. Målsättningen är att starta en gemensam tvåårig utbildning till masterexamen på avancerad nivå. Enligt schemat börjar utbildningen hösten 2008. Planerna presenterades inför det intresserade auditoriet vid riksmötet på Södertörn. Studierektorer och prefekter noterade att det inte bara är små institutioner med knappa resurser som agerar tillsammans. Två tungviktare inom den företagsekonomiska utbildningen samarbetar. – Processen är omständlig. De båda fakultetsnämnderna i Stockholm och Uppsala har gett klartecken. Kursplaner är skrivna och nu söker vi lärare, berättar Jan-Erik Gröjer. Han framhåller att det är lärarbrist. I februari i år sökte företagsekonomiska institutionen i Uppsala 14 lektorer och adjunkter. Tidigare utvärderingar av utbildningen har understrukit att det finns för få lärare med doktorsexamen. – De två av mina före detta doktorander som senast disputerat arbetar nu på J P Morgan i London och Stockholmsbörsen. I näringslivet är naturligtvis lönerna på helt andra nivåer än inom högskolevärlden. Han hoppas att den planerade gemensamma masterutbildningen vid Sveriges äldsta universitet och i huvudstaden ska locka lärare och studenter. – Kontakter utanför högskolevärlden är viktiga. Det vore önskvärt om vi kunde ha en biträdande handledare från näringslivet till den avslutande uppsatsen på 20 poäng. Många projekt i landet Hur många studenter kommer då att skrivas in på denna utbildning för masterexamen? – Det är en tiotusenkronorsfråga. Det kan bli allt från ett fåtal till hundra personer om året, säger Jan-Erik Gröjer. Samverkan diskuteras inte bara vid företagsekonomiska institutioner i högskolevärlden. En mängd projekt har startat runt om i landet. I Akademi sydost samarbetar Blekinge Tekniska Högskola, Högskolan i Kalmar och Växjö universitet. Styrgruppen för de tre lärosätena sammanträdde i mars i år. På dagordningen fanns en skrivelse till regeringen med förslag att bilda gemensamma fakultetsnämnder. Penta Plus startade 2003 och är ett samarbete mellan Karlstads universitet, Högskolan Dalarna, Högskolan i Gävle, Mälardalens högskola och Örebro universitet. Universiteten och högskolorna vill stärka regionens utbildning och forskning. Hösten 2005 undertecknade Chalmers, Högskolan i Jönköping och Högskolan Väst ett avtal som gör det lättare för studenter inom teknikområdet att flytta mellan olika lärosäten.


Kategorier: Arkiv