Resursutredningen ska ge en helhetsbild

Brändström och hans medarbetares huvuduppgift är att se till att de medel som tilldelas universitet och högskolor används mer effektivt och på ett sätt som förbättrar kvaliteten. Länge har trenden varit att upprätthålla kvaliteten i forskningen genom att lägga forskningspengarna utanför lärosätena, till exempel i forskningsråden. Och att universiteten måste konkurrera om pengarna. Därför har det blivit mycket kortsiktiga pengar, projektpengar. – Men de långsiktiga medlen ska finnas i universiteten själva och det finns nu en politisk färdriktning att man vill stärka lärosätena på forskningssidan, säger Dan Brändström som bland annat är före detta vd i Riksbankens jubileumsfond. Regeringens viljeinriktning är att öka universitetens egna resurser för forskning. Men för att det ska vara möjligt, resonerar Brändström, måste staten kunna vara säker på att också de långsiktiga pengarna används på ett kvalitativt framstående sätt. – Den här utredningen är ett sätt att tillföra universitetssystemet mera pengar men det måste göras på ett sånt sätt att regering och riksdag kan känna sig trygga över att de tilldelade medlen används rätt och riktigt. Konkurrens om medlen För att kunna avdela mer resurser direkt till lärosätena måste det bli en konkurrensutsättning också av dessa resurser. – Vi måste finna ett system så man ser vilka universitet som bör få mer tillskott än andra. Hur det systemet ska se ut är för tidigt att säga något offentligt om, säger Dan Brändström. Systemet måste få acceptans, vara legitimt, transparent och förutsägbart så att alla lärosäten kan se att det är ett rimligt sätt att göra det på.