Lektorer i utlandstjänst är ”biståndsarbetare”

Det skulle vara värdefullt om antalet disputerade lärare med erfarenhet från den svenska högskolevärlden ökade, framhåller utredningssekreteraren Monika Wirkkala. Svenskan i världen presenterades vid en träff i UD:s pressrum i slutet av februari av utredaren Erland Ringborg och Monika Wirkkala. I SOU 2007:9 finns en bred genomgång av undervisningen vid lärosäten runt om i världen. Svenska studeras vid 200 universitet i 40 länder. I undervisningen deltar 12 000 studenter. Till detta kommer verksamheten i det tvåspråkiga Finland. Cirka 50 000 studenter läser svenska vid de finländska akademierna. Utredningen presenterar flera förslag för att göra stödet mer effektivt. Verksamheter som inte endast ger språkkunskaper utan också insikter om svenskt samhälle och kulturliv bör prioriteras. Det är värdefullt om inte bara blivande filologer utan också andra yrkesgrupper deltar i undervisningen. – Institutionerna ska vara utåtriktade och knyta kontakter utanför universiteten. Det är önskvärt att undervisningen har en nära koppling till forskningen, understryker Erland Ringborg. I dag förmedlar Svenska institutet lektorer till utländska universitet. Under sina utlandsvistelser ställs de utanför trygghetssystemet, som bland annat innefattar sjuk- och föräldraförsäkring. – Lektorerna gör en viktig insats för Sverige och bör jämställas med biståndsarbetare och statsanställda som betraktas som boende i Sverige också under utlandstjänst. En förbättring av tryggheten kostar cirka fyra miljoner kronor och kan genomföras i samband med den aviserade översynen av socialförsäkringssystemet, säger Erland Ringborg. Små anslag Utredningen placerar undervisningen i svenska utomlands i ett nordiskt perspektiv. Räknat i relation till antalet undervisade studenter är de svenska anslagen små. Via Svenska institutet ger staten i dag 10,7 miljoner kronor till litteratur och läromedel, kurser, stipendier, fortbildning och extra resurser till utlandslärarna. Finland satsar fem miljoner kronor mer på akademisk undervisning utomlands i det egna språket, trots att antalet studenter är betydligt färre. – Vi har noterat att det statliga stödet minskat med ett par miljoner kronor de senaste åren. En orsak kan vara att man anser att de nya medlemmarna från öst efter inträdet i EU inte behöver lika mycket hjälp. Så snabbt förbättras dock inte de ekonomiska villkoren, poängterar Monika Wirkkala. Utredningen visar att det i dag är lika många lärosäten som ingår i Svenska institutets nätverk som i slutet på 1970-talet. – Sedan järnridån fallit har antalet universitet i öst med undervisning i svenska blivit allt fler. Å andra sidan har ekonomin blivit kärvare vid många lärosäten i väst och mindre språkområden har fått hårdare konkurrens från kinesiskan och arabiskan. Universitet i Frankrike, Tyskland och Storbritannien har skurit ner på undervisningen i svenska – eller helt lagt ner den, berättar Monika Wirkkala. Svenska som huvudämne Hankuk University of Foreign Studies i Seoul i Sydkorea erbjuder studier under fyra år med svenska som huvudämne. Professorer vid institutionen ger ut tidskriften Scandinavian Studies och har publicerat en svensk grammatik på koreanska. Vid Universidad de la República i Montevideo i Uruguay är svenska ett extraämne. I ämnet ingår också undervisning om svensk politik, kultur och sociala förhållanden. Cirka 2000 studenter på Department of Scandinavian Studies i Seattle i USA läser varje år ämnen med anknytning till Sverige. Förutom språk och litteratur kan de bland annat studera skandinavisk statsvetenskap, historia, film och folkloristik. I Ryssland är svenska språket på frammarsch. I nio städer vid 19 universitet och högskolor finns Sverige på schemat. Rysk-svenska studiecentret vid Russian State University for the Humanities i Moskva får ett omfattande stöd från Svenska institutet. Våren 2006 arrangerades här en stor konferens med temat Svenskhetens natur och förändringar. – Det finns en mängd orsaker till att studenter väljer att läsa svenska. I Ryssland är Astrid Lindgrens figur Karlsson på taket mycket populär och han har bidragit till ett ökat intresse för vår kultur. I Kina är svenska företag viktiga, medan den svenska musiken haft betydelse i andra länder, säger Monika Wirkkala. Sammanlagt är 1000 lärare engagerade i undervisning i svenska vid universitet och högskolor utanför Sveriges gränser. Av dessa har cirka 200 personer svenska som modersmål. – Jämfört med övriga nordiska länderna är det en mindre andel som har lärarerfarenheter från universitet och högskolor. Cirka 70–80 procent av dem som rekryteras av Svenska institutet har tidigare arbetat som gymnasielärare. Därför vore det önskvärt om närmare kontakter knöts med institutioner inom högskolevärlden. Utredningen betonar att institutioner vid universitet och högskolor som undervisar i svenska språket och fördjupar förståelsen för kulturen och samhällslivet skulle kunna spela rollen som ett slags miniambassader. – I direktiven för de svenska beskickningarna understryks hur viktigt det är att samarbeta med organisationer som arbetar för handel, investeringar och turism, men inte ett ord nämns om universiteten. Därför är det nödvändigt med en komplettering av direktiven från utrikesdepartementet till de svenska ambassaderna, anser Monika Wirkkala. Några år i Bulgarien Ulla Strümpel är universitetsadjunkt vid Humanvetenskapliga institutionen på Högskolan i Kalmar. Hon sitter med i Svenska institutets nämnd för urval av sökande till tjänster i svenska. – Mellan 2001 och 2003 undervisade jag i svenska vid universitetet i Sofia i Bulgarien. Det var en mycket positiv erfarenhet. Jag fick chansen när jag var 54 år gammal att arbeta utomlands och jag tog den. Nu känner jag mig säkrare i min lärarroll. Hon berättar medryckande om sitt arbete vid St Kliment Ohridski-universitetet där ett 70-tal studenter läste svenska för att få en Bachelor of Arts eller Master of Arts. Efter examen väntar en osäker framtid för de svenskstuderade bulgarerna. De kan arbeta som översättare, utföra olika uppdrag på den svenska ambassaden eller guida turister vid Svarta havet. – Utbildningen är mer hierarkisk än i Sverige. I föreläsningssalen förväntades jag kliva upp några trappsteg till podiet. Studenterna gapade förvånat som fågelungar när jag uppmanade dem att diskutera och ifrågasätta, minns Ulla Strümpel. Söderberg, Strindberg och Gardell Intresset för svensk kultur är stort. På schemat finns både klassisk och modern svensk litteratur. – Hjalmar Söderbergs Doktor Glas är populär, Strindberg uppmärksammad och Jonas Gardell en av de mer lästa, moderna svenska författarna. Det är alldeles omöjligt för lärarna på universitetet att överleva på sina anmärkningsvärt låga löner. – Inkomsten är tusen kronor i månaden och kollegerna är tvungna att arbeta dubbelt för att få mat på bordet. Svenska institutet betalade min hyra och avgifterna för el och vatten, men jag var ändå tvungen att ta av mina besparingar. Jag bodde ensam i en tvårummare och det ansågs vara en stor lyx. Många sofiabor tvingades tränga ihop sig i små bostäder, berättar Ulla Strümpel. Anställning vid ett utländskt universitet handlar inte bara om undervisning och att anpassa sig till ett annat samhälle, utan också om möten med nya människor. – Jag reste till Bulgarien och trodde att det skulle bli mängder med kulturkrockar. Ett huvudintryck är trots allt att vi var väldigt lika varandra. Jag fick många vänner och besöker ofta Sofia och min gamla arbetsplats, säger Ulla Strümpel.