Doktorander från Asien måste leva på stipendier…”och bli lärosätenas underklass”

Det är helt oacceptabelt att konsekvent ge utländska doktorander stipendier. Därmed blir de högskolornas och universitetens underklass, säger Rikard Lingström som är ordförande i SULF:s doktorandsektion SDF, Sveriges Doktorandförening. Pakistan satsar på högre utbildning. Behovet av fler universitet är stort. I detta land med 160 miljoner invånare disputerar enligt regeringens senaste statistik cirka 300 forskarstudenter varje år. (I Sverige är motsvarande siffra 2900 examina.) Nu har Pakistan knutit kontakter med flera länder från Europa och Ostasien. Målsättningen är att med hjälp bland annat från Tyskland, Österrike, Italien och Sverige starta nio tekniska universitet. I höstas besökte Pakistans forskningsminister Atta-ur-Rahman Sverige och togs emot av utbildningsminister Lars Leijonborg. Den pakistanske ministern ansåg att utbildning gynnar de måttfulla krafter, som kan neutralisera en extrem islamism. Han förklarade att lönen för en västerländsk lärare vid ett pakistanskt universitet bara är en tiondel av kostnaderna för en västerländsk soldat. Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, ska ha en ledande roll vid uppbyggandet av ett tekniskt universitet i Sialkot i nordöstra Pakistan. Enligt budgetförslaget är den totala kostnaden cirka 4,5 miljarder kronor för en period på åtta år. KTH förfogar över 750 miljoner kronor och verksamheten startar hösten 2008. Projektet finansieras till alla delar av den pakistanska staten. – I Pakistan har regeringen redan gett klartecken. Universitetsstyrelsen på KTH kan ta ett avgörande beslut vid något av sina sammanträden i april, juni eller augusti. Det finns rimliga chanser, men är inte givet att det blir ett ja, säger Anders Flodström, som är rektor på KTH. 320 studenter från Pakistan Kopplat till detta projekt finns planer på att varje år under en åttaårsperiod ta emot 40 mastersstudenter från Pakistan, av vilka ett antal går vidare till forskarutbildning. – Deras studier finansieras hela tiden med stipendier från Pakistan. Stipendiet är på cirka 10 000 kronor per månad för doktoranderna och 9 000 kronor för dem som läser till en mastersexamen, berättar Anders Flodström. I höstas presenterade Högskoleverket en rapport om stipendier. Det är allt mer ovanligt att svenska lärosäten inrättar stipendier för doktorander. Cirka nio procent av landets forskarstuderande har denna finansieringsform. – Bara genom anställning kan alla doktorander få del av de gemensamma trygghetssystem som gäller för den övriga arbetsmarknaden. Stipendier och utbildningsbidrag utgör inte sjukpenninggrundande inkomst och berättigar inte till a-kassa. Med stipendier saknas helt möjligheten att samla pensionspoäng, framhåller Rikard Lingström. I ett underlag till styrelsen har KTH bland annat försökt analysera konsekvenserna av ett nära samarbete med det planerade universitetet i Sialkot i delstaten Punjab. KTH:s framtid utvärderas i skrivelsen: ”Resurserna på nationell och europeisk nivå är begränsade, även om man siktar på att ta ’marknadsandelar’. […] Finansiering av doktorandanställningar är en viktig framtidsfråga för KTHs vidareutveckling.” Vidare konstateras att man genom projektet får tillgång till flera hundra doktorander, som är verksamma både på KTH och i Pakistan. Anders Flodström avslöjar att kontakter också knutits med andra lärosäten i den tredje världen. – Pharos University är ett privat universitet i Alexandria i Egypten. I dag finns cirka 750 studenter. Målsättningen är att bygga ut till 5000 platser och på det egyptiska universitetet vill man att KTH ska vara med och utveckla den tekniska fakulteten, förklarar han. Dessutom har ett annat land vänt sig till KTH för att få hjälp med att starta ett nytt universitet. – Jag har haft ett möte med Bangladeshs ambassadör i Stockholm. Bakgrunden är att den ekonomiska utvecklingen varit gynnsam. Nu ska medelklassens barn inte resa till utländska universitet utan stanna kvar hemma. Därför vill man i Bangladesh ha hjälp av KTH, förklarar Anders Flodström. Många redan här Redan 2004 skrevs ett avtal mellan Higher Education Commission i Pakistan och Svenska Institutet, (SI). Denna överenskommelse är inte kopplad till de nu pågående diskussionerna mellan KTH och Pakistan. Thérèse Nydahl handlägger projektet på SI. – Förra året kom de första stipendiaterna från Pakistan. Sammanlagt har vi placerat 26 doktorander och studerande för en mastersexamen på lärosäten runt om i Sverige. Avtalet löper fram till år 2011. I år kan det nog bli fler stipendiater än förra året, tror hon. Studenterna väljs ut efter ett noggrant ansökningsförfarande i Pakistan. – Alla sökande måste delta i ett prov och blir därefter intervjuade. De studenter som får rätt till stipendium framför därefter önskemål om vilket land de vill komma till. De pakistanska stipendiaterna kan läsa vid lärosäten i flera länder i västvärlden, förklarar Thérèse Nydahl. Hon hjälper till att matcha de stipendiater som valt Sverige med någon lämplig institution. Förra året lyckades man placera fjorton av femton doktorander. – Jag arrangerade en videokonferens där handledare i Sverige kunde tala med studenterna i Islamabad. Jag anser att detta är en win-win-situation. Studenterna tycker att de är privilegierade som får sin forskarutbildning finansierad och de institutioner som tar emot dem får gratis tillgång till högt kvalificerade forskarstudenter, framhåller Nydahl. Stipendierna är dock betydligt mindre än lönen för doktorandtjänster, som i genomsnitt ligger på cirka 20 000 kronor i månaden före skatt. – De pakistaner som antagits för doktorandstudier eller för att läsa till masters har 1 200 dollar eller 900 Euro i månaden, (cirka 8 500 kronor), säger Nydahl. Kinesiska doktorander på UU Ett avtal mellan Uppsala universitet och kinesiska staten via Chinese Scholarship Council har orsakat debatt. I somras undertecknade dåvarande rektor Bo Sundqvist en överenskommelse, som syftar till att universitetet ska ta emot ett antal kinesiska doktorander. Deras stipendier från den kinesiska staten är på 5 900 kronor per månad. Den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten blir först ut med att tillämpa avtalet. När ansökningstiden gick ut i början av februari hade åtta kineser sökt doktorandplats inom fakulteten. Representanter för olika studentorganisationer och doktorander skrev debattartiklar i lokaltidningen och vände sig till forskarutbildningsnämnden. Mattias Wiggberg är ordförande i doktorandnämnden vid Uppsala studentkår. – Det är naturligtvis glädjande att det finns ett intresse i Kina för forskarutbildningen i Uppsala. Det är inte protektionism som är drivkraft till vår kritik. De senaste åren har det blivit allt mer ovanligt att finansiera forskarutbildning med stipendier. Därför är det olyckligt att stipendier nu används, framhåller han. Under debatten om detta kinesiska avtal har det dessutom framkommit att de kinesiska myndigheterna uppmanat doktoranderna att omedelbart återvända hem efter att forskarstudierna avslutats. – Detta strider mot den grundläggande principen att studier och forskning bör bedrivas i en anda av fritt utbyte över nationsgränserna. Doktoranderna ska ha rätt att efter disputationen resa till vilket lärosäte de vill för att där fortsätta sitt arbete, understryker Mattias Wiggberg. Marita Wigren-Svensson är utbildningsledare vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. – Uppsala universitet ger extra resurser till de kinesiska doktoranderna. Redan från starten kommer de att få doktorandtjänst. Precis som andra forskarstuderande antas de i fri konkurrens, understryker Marita Wigren-Svensson. KTH var först Kungliga Tekniska Högskolan tecknade redan hösten 2005 ett avtal med Chinese Scholarship Council och var därmed det första svenska lärosäte som ingick en sådan överenskommelse. I höstas anlände de första stipendiaterna till KTH. I gruppen ingår 60–70 personer, från mastersstudenter till seniorforskare, av vilka ett 30-tal är doktorander. Chinese Scholarship Council har också vänt sig till andra svenska lärosäten, bland andra Chalmers och Karolinska Institutet, med förfrågan om de vill ta emot kinesiska forskarstudenter.