Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Oviss framtid för ALI-forskare men doktorander kan disputera

Doktoranderna vid Arbetslivsinstitutet kan sannolikt fullfölja sitt arbete och disputera. Framtiden för ett par hundra forskare är oviss. Personalen vid biblioteket sägs upp och samlingarna flyttas till Stockholms universitet, som dock inte får några extra resurser till den utökade verksamheten.

1 mars, 2007
Universitetsläraren

Detta är dagsläget i det hektiska avvecklingsarbetet vid Arbetslivsinstitutet, vars verksamhet upphör vid halvårsskiftet. Från föregående år har 60 miljoner kronor sparats och pengarna används nu för att underlätta processen när verksamheten läggs ner.
En avvecklingsgrupp har bildats inom Arbetslivsinstitutet, där bland andra ställföreträdande generaldirektör Marianne Törner medverkar.
– Min gissning är att alla doktorander vid Arbetslivsinstitutet kan fortsätta vid något lärosäte. Jag har inte fått några andra signaler än att det kommer att lösa sig för dem, framhåller hon.
I höstas var 30 forskarstuderande verksamma vid Arbetslivsinstitutet. Därefter har flera av dem slutfört sitt arbete. Den aktuella siffran är 23. De är inskrivna på tio universitet och högskolor. Vid Stockholms universitet finns sex doktorander och Umeå universitet, Uppsala universitet och Karolinska Institutet har tre forskarstuderande vardera.
Nu blir doktoranderna anställda vid de universitet och högskolor där de är inskrivna. Arbetslivsinstitutet och lärosätena delar på kostnaderna.
– Arbetslivsinstitutet står för hela lönen, inklusive sociala kostnader, under uppsägningstiden och under tiden därefter fram till disputationen betalar ALI och respektive universitet hälften var, berättar Marianne Törner.

Kan slutföra avhandlingen
SULF-medlemmen Pernilla Lundblad är doktorand på ALI. Hon har tidigare i Universitetsläraren, 20/06, berättat om sin situation och sin ovissa framtid.
– Nu tyder det mesta på att jag kan slutföra arbetet med min avhandling och det är jag naturligtvis väldigt glad för.
I februari 2004 antogs Pernilla Lundblad som forskarstuderande på juridiska institutionen vid Uppsala universitet. Troligen anställs hon av Uppsala universitet redan under våren och får en doktorandtjänst vid juridiska fakulteten.
Tidplanen för avhandlingsarbetet ligger fast. Det ska bli disputation våren 2009.
– Min arbetssituation förändras radikalt. Forskarmiljön på ALI har slagits sönder. Jag blir nu mycket mer ensam.

Gemenskapen försvinner
Hanna Björknäs har varit doktorandkollega med Pernilla Lundblad på enheten för arbetsrätt i Stockholm.
– Jag antogs som doktorand 2005 men har därefter varit mammaledig och när beskedet om nerläggning kom hade jag bara arbetat i ett halvår. Disputationen var inplanerad till 2010.
Efter beslutet om nerläggning av Arbetslivsinstitutet började hon arbeta i facket på heltid för SACO-S för att hjälpa sina kolleger.
Hanna Björknäs har tidigare varit förbundsjurist på SIF. Den speciella forskarmiljön på Arbetslivsinstitutet var en viktig orsak till att hon blev doktorand.
– Arbetsgemenskapen försvinner när ALI inte längre existerar. Eftersom jag bara forskat i ett halvår beslutade jag mig för att avsluta mina studier. I julas började jag söka jobb. Sedan första februari är jag anställd som jurist på Diskrimineringsombudsmannen, DO, berättar den före detta doktoranden på Arbetslivsinstitutet.

Oro för biblioteket
Arbetslivsbiblioteket vid ALI har spelat en central roll inom arbetslivsforskningen.
Många forskare har uttryckt sin oro över
vad som kommer att hända med biblioteket. Svensk Biblioteksförening, DIK Bibliotekarieförbundet och Svensk förening för Informationsspecialister, SFIS, har vänt sig till regeringen i en gemensam skrivelse.
Några av bibliotekets ämnesområden är ledarskap, organisation, arbetsmarknad, arbetsrätt, forskning om psykosociala frågor och jämställdhet. I skrivelsen understryks att dokumentsamlingarna är ”unika och efterfrågade” och att personalen har en omfattande ämneskompetens och hög servicegrad.
De anställda har bland annat byggt upp databasen Arbline, där det finns 80000 referenser till böcker, tidskriftsartiklar och rapporter inom arbetslivsområdet.
När beskedet om nerläggning kom
i höstas var 19 personer anställda vid
biblioteket, som upphörde med sin
verksamhet 21 december. I slutet av
januari beslutade regeringen att dokumentsamlingarna under våren ska
överföras till Stockholms universitet.
– Ett par miljoner kronor har avsatts för kostnader vid flytten. Däremot blir det inte några pengar alls till själva verksamheten. Det innebär att servicen till allmänheten försämras. Detta kunskapscentrum har inte bara utnyttjats av de anställda vid ALI utan också av andra forskare, studenter och näringslivet, poängterar Marianne Törner.

Forskarmiljö försvinner
Av de vid ALI sparade pengarna har femtio miljoner kronor avsatts för att en del av forskarna ska kunna fortsätta sin verksamhet vid olika lärosäten.
– Pengarna används för att under några år hjälpa vissa av institutets drygt 200 forskare. Det är dock ingen långsiktig lösning. Tillförs inga extrapengar är det uppenbart att nerläggningen av Arbetslivsinstitutet innebär att resurserna till arbetslivsforskningen minskar, understryker Marianne Törner.
Hon konstaterar också att en unik forskarmiljö och struktur nu försvinner.
– Tidigare visste näringslivet och facket vart de skulle vända sig när de ville ha information om olika ämnesområden inom arbetslivet. Nu sprids forskarna till en mängd olika arbetsplatser och det är inte lätt för allmänheten att veta till vem man ska vända sig med sina frågor.
Just nu pågår överläggningar för att teckna avtal på de sju orter där Arbetslivsinstitutet bedrivit forskning. Överenskommelser ska sys ihop om vilken verksamhet som ska flytta till universitet och högskolor och hur kostnaderna ska fördelas.
Det är inte bara institutet och universiteten som deltar i överläggningarna. Kommunerna kan också vara mer eller mindre aktiva i arbetet för att hindra att forskartjänster försvinner från regionen.

Bekräftande handslag
I början av februari blev en preliminär överenskommelse klar mellan Umeå universitet och Arbetslivsinstitutet. Med ett handslag bekräftade rektor Göran Sandberg och generaldirektör Mikael Sjöberg att nio av de femton forskarna vid institutet under tre år ska arbeta på universitetet. Sammanlagt finns femtio anställda vid ALI i Umeå.
ALI, universitetet, kommunen och landstinget delar på kostnaderna, som uppgår till cirka 25 miljoner kronor.
Göran Andersson, ombudsman på SULF med särskilt ansvar för medlemmarna vid ALI, kommenterar den senaste händelseutvecklingen för doktoranderna och för forskarna vid institutet.
– Det förefaller nu som om doktoranderna kan fortsätta med sitt avhandlingsarbete. Lärosätena och Arbetslivsinstitutet tar det ekonomiska ansvaret för doktorandernas lönekostnader. Man kan dock fråga sig om det är rimligt att universiteten själva ska betala overheadkostnaderna för bland annat administration, lokalhyra och it-utrustning.
För de redan disputerade forskarna är situationen i dag oviss.
– Här finns det mängder med frågetecken. Arbetsmarknadsminister Sven-Otto Littorin har deklarerat att den forskning som bedrivits vid ALI är värdefull. Regeringen ger ändå inga extraanslag till den arbetslivsforskning som nu universitet och högskolor förväntas överta ansvaret för.
Den första överenskommelsen blev alltså klar i Umeå mellan ALI och ett universitet.
– Vid ett möte för hela personalen fick de anställda veta vilka forskare som var utvalda. Detta utan att facket blivit informerat i förväg. Så får det naturligtvis inte gå till.
Nu ska avtal tecknas med flera lärosäten och facket har en betydelsefull roll i processen.
– Det handlar om löner och övriga villkor för anställningen, bland annat om forskaren ska få samma lön som tidigare. Olika praktiska problem på
den nya arbetsplatsen ska lösas. Det är också viktigt att arbetsgivaren tydligt motiverar varför vissa, och inte andra, forskare vid ALI blir anställda på ett universitet eller en högskola, understryker Göran Andersson.

CURT ISAKSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023