Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Arbetstidsavtal aktuella i årets avtalsförhandling

SULF:s förhandlingsdelegation har nu inlett arbetet inför avtalsförhandlingarna. – För vår del kommer mycket att handla om arbetsvillkoren som arbetstidsavtal och liknande, säger Pehr Osbeck, förhandlingsdelegationens ordförande.

1 mars, 2007
Universitetsläraren

Förhandlingsdelegationen har haft sina första möten och håller på att dra upp riktlinjerna för avtalsrörelsen.
– Många av SULF:s medlemmar känner en väldig press när det gäller arbetsvillkoren. Vi har diskuterat om man bör ha ett centralt arbetstidsavtal som är mera innehållsrikt än det nuvarande. Nu har vi bara en central ram och så sluter man lokala arbetstidsavtal.
Tanken är att sluta ett centralt arbetstidsavtal som innehåller tydligare riktlinjer om hur arbetstiden ska regleras. För en stor del av medlemmarna är det viktigt med frågor som omräkningsfaktorer från undervisningstimmar till klocktimmar. Alltså hur många klocktimmar arbetstid en undervisningstimme beräknas motsvara, en vanlig omräkningsfaktor är att en undervisningstimme motsvarar fyra klocktimmar arbetstid.
Per Osbeck förklarar:
– Hade vi inte haft några regler om omräkningsfaktorer skulle arbetsgivaren exempelvis kunnat använda omräkningsfaktorn två för en föreläsning. Då hade man kunnat bjuda på vilket arbetstidsavtal som helst, som 50 procent forskning för alla. Det hade ändå inneburit att en lärare varit tvungen att producera ännu mera än man gör nu.

Nya undervisningsformer
En arbetstidsfråga som Pehr Osbeck bedömer som ännu svårare att lösa är tidsberäkning vid alla nya undervisningsformer som nät- och distansundervisning. De kräver ofta betydligt större arbetsinsats än den traditionella katederundervisningen.
– Inledningsvis fick institutionerna bra ersättning för nätkurserna, men nu är det betydligt sämre. Detta har i sin tur gått ut över lärarna. Därför är det viktigt att det finns minimigränser för hur man beräknar tid för undervisning med bland annat förberedelser.
Inför de centrala avtalsförhandlingarna har det varit ganska tyst om lönerna. Att så lite sägs om lönerna beror inte på att SULF är tillfreds med löneutvecklingen utan att löneförhandlingarna sker lokalt.
– Under några år har vi haft ett sifferlöst centralt avtal och det har vi inte någon direkt inriktning att ändra på just nu. Vi har inte sagt att vi vill gå ifrån det. Men ett problem är att så snart en högskola får ekonomiska problem, genom till exempel lägre studenttillströmning, så märker man det genast i löneförhandlingarna.

Minska tidsbegränsade tjänster
Några andra frågor som SULF ämnar driva i avtalsrörelsen är att möjligheterna till tidsbegränsade anställningar minskas och att vid oenighet i lokala löneförhandlingar ska det användas ett skiljeförfarande i stället för som nu en rådgivande lönenämnd.
Ytterligare en fråga nämner Pehr Osbeck.
– Dessutom är det viktigt att bevaka det statliga trygghetsavtalet så att det inte försämras.
Mycket är ännu öppet.
– Vilka krav vi kommer att ställa beror naturligtvis också på vad som händer i själva förhandlingssituationen.
Och en hel del kan hända. De statliga myndigheternas avtal ligger lite senare än övriga sektorer, de flesta avtalen på den svenska arbetsmarknaden löper ut nu under det första halvåret 2007. Det avtal SULF omfattas av löper ut sista september.
SULF förhandlar tillsammans med övriga förbund inom SACO-S. Förhandlingsdelegation är ett underorgan till SULF:s styrelse så förbundets krav kommer att gå via styrelsen efter att delegationen arbetat med dem. SACO-S bearbetar frågorna och samordnar med övriga förbund.
Formellt växlar parterna inom den statliga sektorn yrkanden i juni, men under våren kommer SACO-S att ha förhandskontakter med arbetsgivarsidan.
I juni fastställer parterna en slutplan för förhandlingarna. Målet är att träffa
ett avtal i september, så att det nya avtalet kan träda i kraft från första oktober 2007. Det är en öppen fråga om förhandlingarna hinner slutföras innan oktober månad.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023