Forskning vid lärosäten är viktig för tillväxten?

Bilden av universitetsforskningens effekter på tillväxten är långtifrån entydig. Till exempel ger tre studier tre olika förklaringar. Enligt en ny doktorsavhandling saknas belägg för att akademisk forskning påverkar den ekonomiska utvecklingen. I en annan aktuell forskningsöversikt hävdas att den akademiska forskningens betydelse i första hand är indirekt, medan Åsa Lindholm-Dahlstrand i en tredje analys i ämnet har funnit att svenska universitetsavknoppningar är framgångsrika. – Jag vågar påstå att universitetsforskningen är oerhört relevant för tillväxten, säger hon.

Urban Gåsjö, nationalekonom vid Högskolan Väst, har i sin doktorsavhandling, publicerad hösten 2006, studerat forskning och utveckling som bedrevs på företag, universitet och högskolor i Sveriges kommuner under tidsperioden 1994–99. Han har undersökt faktorer som är gynnsamma för tillväxten, som antalet patent och hur forskning och utveckling har påverkat exporten. – I de data vi har är den direkta inverkan av forskningen vid universitet och högskolor försumbar. Man kan inte se några mätbara effekter av universitetsforskningen. I stället är det den forskning och utveckling som sker i företagen som ger resultat i form av tillväxt. Däremot har han funnit att högutbildad arbetskraft har en tydlig påverkan på tillväxten. – Om man tar hänsyn till att företagen har tillgång till välutbildad arbetskraft, personer som har minst tre års högskole- eller universitetsstudier, så har det betydelse både när det gäller patenten och exporten. På det sättet finns ett samband mellan universitetsforskning och tillväxt. – För att kunna presentera bra utbildning och få högutbildad arbetskraft så krävs att högskolor och universitet bedriver forskning, säger Urban Gråsjö. Indirekt påverkan Lars Bager-Sjögren, analytiker vid Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS, har gått igenom 72 vetenskapliga artiklar om forskning och ekonomisk tillväxt. Forskningsöversikten indikerar att den universitetsbaserade forskningens relation till ekonomisk tillväxt i första hand är indirekt. – Det är inte innovationer som görs vid universiteten som ger utväxling i tillväxt utan de personer som utbildas till forskare, säger Lars Bager-Sjögren. Universitetsforskningen bidrar till tillväxten framförallt genom att kompetenta forskare går över till näringslivet. – Och det är inte varje forskares eget forskningsresultat som är värdefullt för näringslivet. Mest värdefull är istället helheten av forskarens kompetens, den analytiska förmågan och förmåga att lära av den övriga världens forskningsresultat som följer av utbildningen till toppforskare. Även om Sverige har proportionellt sett stor andel av världens forskning så utförs ändå en mycket liten del av den totala forskningen i Sverige. – Då är det avgörande att det finns svenska forskare som kan ha överblick över den internationella forskningen och som kan tillgodogöra sig de senaste rönen. En annan central del av universitetens bidrag till tillväxten är att den avancerade forskningen leder till en hög nivå på grundutbildningen. – Den forskning som ger högkvalitativ grundutbildning där kompetenta människor utbildas för att arbeta inom näringslivet bidrar också till tillväxten, säger Lars Bager-Sjögren. Hans uppfattning är att ett effektivare sätt att utnyttja kunskaper vid universiteten skulle vara om rörligheten var större mellan universitet och näringsliv. Men han tillägger att de flesta forskare forskar för forskningens skull och sällan är oförlösta entreprenörer. Avknoppning i tre grupper Åsa Lindholm-Dahlstrand, professor i entreprenörskap vid Högskolan i Halmstad, har funnit att runt 20 procent av alla teknikföretag är avknoppningar från akademin. Hon har delat upp avknoppningarna i tre grupper. Fem procent av de nystartade teknikföretagen är direkta avknoppningar från universitet och högskolor. Forskare tar med sig sin egen forskning och startar ett bolag. Tolv procent av teknikföretagen startas av universitetsforskare som först doktorerar, sedan tar anställning inom näringslivet i en period och därefter startar ett eget företag baserat på sin ursprungliga forskningsidé. Tre till fyra procent av de nya teknikbolagen baseras på svensk universitetsforskning, men har etablerats av någon annan än forskaren själv. – Det som är riktigt, riktigt intressant är indikationen att den sista kategorin företag har en oerhörd snabb tillväxt, snabbast av alla våra teknikföretag. Från ett storföretag Den externa entreprenören kommer oftast från ett storföretag och bildar också ofta sitt bolag med hjälp av storföretaget. – Exakt hur det där går till tror jag inte någon kan svara på idag. Och man ska vara mycket noga med att kunna svara på det innan man börjar peta på vårt lärarundantag. Nationalekonomiskt sett är det inte säkert att det är snabbväxande företag som är mest avgörande utan det kan finnas ett antal indirekta effekter. – När jag var på Chalmers såg jag att en väldigt stor andel av de innovationer man jobbar med i storföretagen har sina rötter i universitetsavknoppningar. I de avknoppningarna kommersialiserar forskarna inte en enstaka produkt utan en teknologi. Man säljer forskningsresultat till andra och det är den som köper innovationen som ofta skapar en snabb tillväxt. Vad säger det här om universitetsforskningens betydelse för tillväxten? – Jag vågar påstå att forskningen är oerhört relevant för tillväxten, säger Åsa Lindholm-Dahlstrand. Men hon poängterar att avknoppningarna bara är en del, större delen av den kunskapsöverföring som är av betydelse för tillväxten sker genom samarbete mellan akademi och näringsliv samt genom att forskare och examinerade studenter får jobb i industrin. Hon påpekar samtidigt att våra sätt att mäta nyttan av universitetsforskningen inte är tillräckliga. – Väldigt mycket av det vi idag tror är sanningar är myter som spridits. Ofta tar forskningen sitt avstamp i det man tror är fakta och det är inte alltid de fakta stämmer. – Vi vet till exempel inte om den så kallade svenska paradoxen är sann – det vill säga att vi satsar mycket på forskningen och att det kommer ut så lite resultat av den. Ett annat exempel är det ofta anförda argumentet att USA är så framgångsrikt på att kommersialisera forskningsresultat och att Sverige är så dåligt. – Det finns inte speciellt mycket belägg för påståendet. Jag blir lite irriterad när jag dessutom läser referenser att påståendet delvis baseras på mitt eget arbete. Komplexa samband Forskningen kring universitetsforskningens betydelse är svår, sambanden är komplexa. – Det är lätt att mäta hur mycket ett företag växer, men det är oerhört svårt att säga om en liten del av Volvo skapar tillväxt utifrån en innovation som någon på Chalmers gjort. Det behövs mera forskning och man måste titta på de komplexa sambanden, inte bara de enkla. Hon varnar för att tro att det är studenterna och forskarna som ska bygga de nya företagen. – Om man är en duktig och framgångsrik forskare har man oftast valt det för man är intresserad av att forska, inte för att man vill bygga ett snabbväxande multinationellt företag. Några forskare kan nog bli entreprenörer men inte alla. Hon tror mera på att föra ihop innovatörer med entreprenörer. – Det är då vi till exempel kan få se snabbväxande avknoppningar med externa entreprenörer. Och det finns inte bara ett sätt att göra det här på, det gäller att hitta bra lösningar, flera olika modeller, många olika varianter, säger Åsa Lindholm-Dahlstrand.


Kategorier: Arkiv