Färre uppsagda andra året i rad

Antalet uppsagda och befarat övertaliga vid högskolor och universitet minskar för andra året i rad. 83 fast anställda lärare och forskare blev uppsagda under förra året jämfört med 116 under 2005 och 194 under 2004.

Trenden att uppsägningarna minskar blir ännu tydligare om man betänker att fler lärosäten besvarat SULF:s enkät än tidigare, i år svarade tio lärosäten fler än förra året. – Att övertaligheten minskar kan delvis vara en följd av att man tog i lite för mycket med uppsägningar 2004, en del av dem som sades upp då har också återanställts, säger Ann Fritzell, SULF:s chefsutredare som gjort undersökningen. Det går att se ett visst geografiskt mönster i övertaligheten. Små högskolor i Stockholm och högskolor i syd och i väst har inte haft några problem med övertalighet, undantaget Högskolan i Halmstad. Däremot har alla andra högskolor och universiteten redovisat en viss övertalighet. Om man betraktar enskilda lärosäten har SLU, som i de tidigare undersökningarna legat i topp när det gäller antalet uppsägningar, betydligt färre i år. Tendensen är också nedåtgående när det gäller antalet befarade övertaligheter. I fjol var de mindre än hälften jämfört med bottenåret 2004, 167 jämfört med 358. Antalet uppsagda professorer går mot trenden, en professor sades upp 2003, nio under 2004, sex 2005 och sex 2006. – Att professorerna inte minskar är inte så konstigt eftersom andelen professorer som kan sägas upp ökar eftersom de som anställts från och med 1999 är uppsägningsbara på grund av arbetsbrist. Antalet professorer har dessutom ökat kraftigt till följd av befordringsreformen. Toppen av ett isberg Ann Fritzell påpekar att den övertalighet som registreras i hennes undersökning är toppen av ett isberg när det gäller antalet lärare och forskare som inte får arbeta vidare på sitt lärosäte. Om en högskola får ekonomiska problem är det först de tidsbegränsat anställda som får gå, och det syns inte i den här enkäten. Som exempel kan nämnas att Högskolan i Halmstad 2006 sade upp 6 tillsvidareanställda lärare samtidigt som 15 visstidsanställningar inte förlängdes. – Det säger en del om proportionerna, de tidsbegränsat anställda är fortfarande en buffert, säger Ann Fritzell. Till det här kan fogas att antalet universitets- och högskoleanställda som blivit föremål för Trygghetsstiftelsens åtgärder ökar och nu för första gången är uppe i samma andel som i andra delar av statsförvaltningen. Tidigare har högskolesektorn varit underrepresenterad. – Detta är ett mått på osäkerheten att jobba som universitetslärare, speciellt för den som är ung och tidsbegränsat anställd. Att fler universitetsanställda kan vända sig till Trygghetsstiftelsen är ett resultat av att det nya centrala avtalet innebar att fler tidsbegränsat anställda kom att omfattas av det. – Här kan SULF ta åt sig en stor del av äran för att de får kvalificerad hjälp, och särskilt att många doktorander nu anmäls till Trygghetsstiftelsen, säger Ann Fritzell. Minskat söktryck Tittar man på de orsaker som anges för övertaligheten så är det som tidigare år i huvudsak minskat söktryck till grundutbildningen. Detta gäller fortfarande teknik och naturvetenskap, men språken är också utsatta. Här spelar också höga kostnader och små grupper in. Franska har till exempel drabbats vid flera lärosäten. – Nytt är att det sker uppsägningar vid lärarutbildningen och det är en trend som kan fortsätta, säger Ann Fritzell. Till skillnad från tidigare år har också vissa konstnärliga områden övertalighet, delvis inom de konstnärliga lärarutbildningarna. Vid musiklärarutbildningen i Göteborg pågår förhandlingar och en musikpedagog i Örebro har sagts upp. Den andra genomgående orsaken till övertalighet är att externa forskningsmedel upphör. – Då handlar det ofta om enstaka forskare som inte får fortsatta externa anslag och som är så specialiserade att de blir uppsagda, därför att fakultetsmedlen inte räcker också till dem. Ann Fritzell påpekar att bakgrunden till uppsägningar inte bara är vikande studenttillströmning och uteblivna externa forskningsmedel. En orsak är också att man på olika nivåer inom lärosätena inte alltid är så skicklig på att hålla koll på verksamheten. Upptäcks ekonomiska problem sent kan den ekonomiska krisen bli värre än den hade behövt vara. Färre än befarat Antalet uppsägningar är som vanligt betydligt färre än den befarade övertaligheten. Övertalighet har relativt ofta kunnat lösas med omplaceringar, oftast till administrativ tjänst, och olika former av pensionslösningar. – Äldre lärare har gått med på pension för att bereda plats för en yngre. På det sättet förbereder man generationsskiftet. Även om den generella trenden är att antalet uppsägningar minskar finns det tecken på framtida problem vid en del lärosäten. Mörk prognos Göteborgs universitet uppges ha en inte helt ljus prognos för humanistisk fakultet på grund av färre studenter. IT-universitet har också bekymmer, men än så länge drabbas endast tidsbegränsat anställda. – Men där borde arbetsmarknadens kraftigt ökade efterfrågan på IT-utbildade lösa det problemet, säger Ann Fritzell. Vid Umeå universitet väntas under 2007 ytterligare övertalighet inom i första hand grundutbildningen, bland annat inom humaniora och naturvetenskap. – På Luleå tekniska universitet kan det inom Institutionen för utbildningsvetenskap bli övertalighet och även vid Karlstads universitet förväntas fler uppsägningar.


Kategorier: Arkiv