FÖRSLAG OM LÄRARUTBILDNINGEN ANPASSAD TILL BOLOGNAPROCESSEN
Nu har regeringen ett förslag till hur lärarutbildningen ska inordnas i Bolognaprocessen. Förslaget har sänts på remiss.
I ett pressmeddelande från utbildningsdepartementet sammanfattas förslaget:
”Lärarexamina med inriktningar som kräver 3–3,5 års utbildning ligger på grundnivån. Där finns utbildning till verksamhet i förskola, förskoleklass och fritidshem. På grundnivån finns också yrkeslärar- och modersmålslärarutbildningen. Liksom hittills kan examen med inriktning mot grundskolans tidigare år (låg- och mellanstadiet) tas på grund-nivån.
Lärarexamina med inriktningar som kräver minst fyra års utbildning och vissa fördjupningsinslag ligger på avancerad nivå. Där finns utbildningar till lärare på grundskolans senare del (högstadiet) och gymnasielärare. En nyhet i det förslag som nu läggs fram är att en examensinriktning mot grundskolans tidigare år införs också på avancerad nivå. Högskolor kan alltså erbjuda studenter en fyraårig utbildning till låg- och mellanstadielärare.”
Remisstiden är till 19 februari.
FRÅN RIKSDAGEN TILL VETENSKAPSRÅDET
Riksdagens förre talman Björn von Sydow har av regeringen utsetts till ny ordförande för Vetenskapsrådet efter Bengt Westerberg, som avgick sista december då hans mandatperiod på sex år gick ut.
Varje år fördelas via Vetenskapsrådet tre miljarder kronor till grundforskningen. I en kommentar i ett pressmeddelande från Utbildnings- och kulturdepartementet säger utbildningsminister Lars Leijonborg:
– Som ordförande för Vetenskapsrådet får Björn von Sydow ett av forskarsveriges viktigaste arbeten. Regeringen gör de närmaste åren den största forskningssatsningen på 15 år. Då krävs det kompetenta personer i ledande positioner. Björn von Sydow är en sådan person.
Björn von Sydow är docent och riksdagsledamot. Under perioden 1996–2002 var han statsråd och under 2002–2006 riksdagens talman.
TVÅ SEPARATA DEPARTEMENT
Från 1 januari är Utbildnings- och kulturdepartementet uppdelat i två separata departement. Utbildnings- och forskningsfrågorna finns nu i Utbildningsdepartementet, medan kultur- och mediefrågorna finns i Kulturdepartementet.
ARBETSLÖSA FORSKARE DRABBAS HÅRT
Arbetslösa forskare drabbas hårt av de nya a-kassereglerna. Detta eftersom ersättningen ska beräknas på den faktiska lönen under hela det senaste året. Det innebär till exempel att en forskare med en lön på 20 000 kronor i månaden som det senaste året arbetat heltid i sex månader får en arbetslöshetsersättning beräknad på 10 000 kronor i månaden. Det blir 8 000 kronor i månaden i ersättning, det vill säga 40 procent av den tidigare lönen.
– Arbetslöshetsförsäkringen gör forskarkarriären till ett ännu omöjligare val, säger Robert Andersson, ombudsman på SULF.
– Redan idag är läget illa, eftersom minst 40 procent av universitetslärarna, forskarna och doktoranderna har korttidsförordnanden, som ju alltid hotar att sluta i arbetslöshet.
Förbundsdirektör Git Claesson Pipping tillägger:
– Regeringen och andra talar ofta om att forskning och högre utbildning är en nyckel till framgång för Sverige. Men de nya a-kassereglerna gör den redan osäkra forskarkarriären ännu omöjligare att välja.
Hon hoppas därför att regeringen påskyndar de pågående utredningarna om resurstilldelning och befattningsstruktur.
ÅKESSON BLIR ORDFÖRANDE FÖR CERN
Professor Torsten Åkesson från Lunds universitet är ny ordförande för den europeiska kärnforskningsorganisationen CERN.
”Detta är första gången som en svensk får en så hög position inom CERN:s
mer än femtioåriga historia” skriver Utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande.
Torsten Åkesson säger i en kommentar bland annat att han vill arbeta för att beslut om de enskilda satsningarna tas fram på ett sätt som ger de yngre forskarna så stort inflytande som möjligt.
Och utbildningsminister Lars Leijonborg säger:
– Att CERN utser en svensk forskare till ordförande visar att Sverige har mycket att bidra med på den internationella forskningsarenan.
STYRELSERNA SITTER KVAR TILL APRIL
Högskolestyrelserna ska avpolitiseras och samtliga ledamöter utses av högskolorna, anser regeringen i en proposition i slutet av januari (efter denna tidnings pressläggning). Hittills har regeringen utsett ordförande och halva styrelsen. Men högskolor som själva väljer att behålla politiker i styrelserna får göra det, sade utbildningsminister Lars Leijonborg, som i ett nyhetsinslag i Rapport 17 januari förklarade att nyordningen inte innebär ”yrkesförbud” för politiker.
– Regeringen utser de ledamöter som högskolestyrelserna vill ha.
Strax före jul fick universitets- och högskolestyrelserna sina mandat förlängda till slutet av april. Mandaten skulle ha gått ut vid nyår. Avpolitiseringen väntas träda i kraft 1 maj.
HD FASTSTÄLLDE DISKRIMINERING
Uppsala universitet ska betala skadestånd till de två studenter som inte fick börja på juristlinjen hösten 2003 när universitetet drog igång sin försöksverksamhet med mångfald.
Försöksverksamheten gällde alternativt urval för 30 av de 300 nybörjarplatserna, det vill säga att de 30 platserna skulle vikas för studenter vilkas båda föräldrar var födda utomlands. Om de 30 platserna inte hade varit reserverade skulle de två studenterna, vilkas båda föräldrar var födda i Sverige, ha kommit in på sina meriter.
Stor uppmärksamhet
Universitetet har diskriminerat de två studenterna fastslog först tingsrätten i januari 2005, sedan hovrätten i december 2005 och ett år senare, strax före julen 2006, också Högsta Domstolen.
– Det är bra att lagstiftningen har prövats, säger Anders Hallberg, rektor vid Uppsala universitet i ett pressmeddelande från universitetet.
– Fallet har rönt stor uppmärksamhet eftersom det varit oklart vad lagstiftningen medger.
Bakgrunden till försöksverksamheten var bland annat högskoleförordningen som ger högskolorna möjlighet att ta in 10 procent av nybörjarna på andra urvalsmetoder än de gängse.
De diskriminerade studenterna ska få 75 000 kronor var i skadestånd.
