Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Humana arbetsplatser – ett mål att kämpa för

– Jag brinner för rättvisa. Det hör samman med den grundläggande stora fackliga frågan som jag tycker är arbetsmiljön. Det säger Iréne Johansson, nyvald ordförande för Sveriges Universitetsadjunkters Förening, SUAF.

1 januari, 2007
Universitetsläraren

Jag vill kämpa för att vi ska ha så humana arbetsplatser som möjligt, det skapar en god kvalitet i verksamheten och höjer statusen för läraryrket.
Iréne Johanssons målsättning är att driva frågor som påverkar medlemmarnas situation på både lång och kort sikt. Centralt är att satsa på adjunkternas kompetensutveckling och möjlighet till befordran.
– Det är den typen av frågor som kommer att kräva mycket engagemang och tålmodighet, säger hon.
Iréne Johansson är adjunkt i medie- och kommunikationsvetenskap vid Högskolan Väst och är programansvarig för Strategisk kommunikation 140 poäng.
– Parallellt med undervisningen är jag sedan tio år ansvarig för organiserandet och genomförandet av Uddevallasymposiet – ett årligt internationellt forskningssymposium. Det är en internationell forskningskonferens om entreprenörskap och regionalutveckling som är ett samarbete med Internationella handelshögskolan i Jönköping och George Mason University i USA.

Femton år med turism
Varje år samlas ett hundratal forskare från ett 20-tal länder och i fjol var konferensen förlagt till George Mason University i Washington DC.
– Dels är jag ansvarig för symposiet som koordinator och dels jobbar jag med publikationer och sammanställer en bok från symposiet varje år.
Iréne Johanssons väg till att bli universitetslärare startade när hon var 37 år.
Då hade hon jobbat i cirka femton år med information och turism i Uddevalla kommun. Hon ville utveckla sig och göra någonting nytt. Så hon sökte och fick arbete som administratör, institutionssekreterare, när högskolan skulle byggas upp.
– Jag började jobba här på högskolan, som då hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, när den startades 1990. Snabbt tog jag till mig det akademiska livet och började själv läsa medie- och kommunikationsvetenskap i Göteborg. Med familj och barn och allt, men det funkade.

Engagerat sig för rättvisa
Sedan 1997 har hon arbetat som adjunkt i ämnet vid högskolan. Några år senare, 2001, började hon jobba fackligt.
– Jag har alltid engagerat mig för rättvisa men hade inte en tanke på att arbeta fackligt förrän man kom och frågade mig från valberedningen. Jag funderade lite och sa att det skulle jag väl kunna.
Iréne Johansson säger att det inte var helt lätt i början.
– Jag hamnade i hetluften direkt i personfrågor. Det är alltid de frågorna som är de svåra.
Men hon landade mer och mer i det fackliga arbetet och blev efter ett par år sekreterare och vice ordförande i SACO-SULF-föreningen vid Högskolan Väst och också biträdande förhandlare.
Och i november valdes hon till ordförande för Sveriges Universitetsadjunkters Förening, SUAF. Dessutom är hon ledamot i SULF:s styrelse centralt.

Många stora uppgifter
Iréne Johansson påpekar att det finns många och stora uppgifter för sektionsstyrelsen, men att man måste fokusera på några.
– Det är viktigt att bevaka universitetsadjunkternas anställningar för det är många som inte ens har fast anställning. Det är också nödvändigt att titta på rätten till kompetens- och utvecklingstid.
Hon säger att många universitetslärare får fler och fler kurser att undervisa i och mindre och mindre tid per kurs, vilket riskerar att undergräva möjligheten till god kvalitet i utbildningen.
– Kan vi åstadkomma att det finns en långsiktig kompetensutvecklingsplan för varje adjunkt så skulle det stärka oss. Och givetvis att motsvarande resurser ställs till förfogande så att de kan genomföras.
Karriärmöjligheterna är ett angeläget problem
– Vi kommer att bevaka den pågående befordringsutredningen så att inte adjunkternas karriärmöjligheter urholkas. Vi har ju sett exempel på att man behandlar befordran från adjunkt till lektor väldigt olika i landet och det är inte bra. Vi vill jobba för att man ska ha en likvärdig bedömning.
Av kongressens beslut finns det flera som troligen kommer att hamna på sektionens bord.
– En väsentlig uppgift som vi kommer att arbeta med är en kartläggning av adjunkternas arbetssituation. Vi vet redan att det skiljer sig mycket åt hur den ser ut i landet, mellan olika universitet och högskolor och även inom lärosätena. Vi måste först veta hur det ser ut och sedan utgå från det i vårt arbete.
Målsättningen är att påverka adjunkternas situation både kortsiktigt och långsiktigt.
– Vi kommer också att driva att adjunkterna ska ha samma löneutveckling och lika lön för lika arbete oavsett kön. Och vi anser att adjunkter som i huvudsak gör samma arbetsinsats som en lektor ska ha likvärdig lön.
En annan angelägen uppgift för styrelsen är omvärldsbevakning.
– Anledningen är att det händer mycket på kort tid inom universitetsvärlden just nu.
Iréne Johanssons fackliga arbete har inte bara uppmärksammats genom att hon valts till förtroendeposter. Vid SULF:s kongress i november fick hon stipendium för sin idérikedom och sin initiativförmåga.
– Jag blev överlycklig, det var helt oväntat. En av motiveringarna var att jag dragit igång Adjunktsbladet som jag är redaktör för. Jag tycker att dialogen och kommunikationen med medlemmarna ute i landet måste bli bättre. Det ligger
i vårt grundläggande arbete att verka för rekrytering, men lika grundläggande är att ha dialog med våra medlemmar tycker jag.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 5, 2024
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023