Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Dags att ge doktoranderna status som andra yrken

Trots att mer än 25 procent av landets doktorander saknar anställning utför de en betydande andel av den forskning och undervisning som bedrivs vid universitet och högskolor. -Arbetsgivare bör informeras om vilka färdigheter och kunskaper som är specifika för disputerade akademiker och som skiljer dem från icke-disputerade, säger Rikard Lingström, nyvald ordförande för Sverigese Doktorandförening, SDF.

1 januari, 2007
Universitetsläraren

Detta är en oacceptabel situation. Doktoranderna måste en gång för alla börja betraktas som en yrkeskategori bland andra inom universitetsvärlden.
Det säger Rikard Lingström som i november valdes till ny ordförande för Sveriges Doktorandförening, SDF.
Många forskarstuderande befinner sig i en stark beroendeställning i förhållande till handledaren.
– Det gör dem till en mycket utsatt grupp. Vi måste visa att det finns en tydlig röst för att förändra dessa förhållanden, säger Rikard Lingström.

Doktorander for illa
Lingström har länge lagt märke till många doktoranders utsatta situation.
– Redan när jag började forskarstudierna reagerade jag över doktorander som for illa och kände att man borde göra något mer än att sitta och titta på. Så när chansen att gå in i det fackliga arbetet dök upp tog jag den direkt, säger han.
Rikard Lingström började studera på KTH 1997, blev färdig civilingenjör i kemi 2002 och började därefter forskarstudier inom pappers- och massateknik. I sitt doktorandprojekt behandlar han cellulosafibrer med polymerer (den typ av molekyler som bygger upp plast) innan man tillverkar papper av fibrerna. Detta bland annat för att papperet ska bli starkare. Avhandlingen beräknas bli klar våren 2008.
Framtidsplanerna är flexibla.
– Får jag chansen till något inom universitetsvärlden kan jag tänka mig det och är inte den vägen öppen så går jag
till industrin. Jag känner att det helt beror på vilka erbjudanden som dyker upp.

Började i doktorandråd
Som många andra fackligt engagerade började han med kårfackligt arbete.
– För ett par år sedan samordnades KTH:s institutioner i så kallade skolor och man startade doktorandråd på varje sådan skola. Jag anmälde mig och blev ordförande i doktorandrådet för Kemiskolan. Efter ett halvår fick jag en fråga från SACO-föreningens valberedning om jag var intresserad att börja jobba fackligt. Jag tyckte det lät väldigt spännande och blev invald i SACO-föreningens styrelse maj
2005. Sedan dess har jag varit ansvarig för doktorandfrågorna inom lokalföreningen.
Förra våren blev Rikard Lingström vice ordförande i SACO-föreningen och han är också med i centrala samverkansgruppen vid KTH.
– En sak vi gjort lokalt är att förhandla fram ett nytt löneavtal för doktoranderna. Det nya i avtalet är normen att uppflyttning i lönestegen ska ske utifrån den effektiva studietiden. Handledaren måste göra en skriftlig motivering utifrån studieplanen om man ska göra avsteg från principen.
Han påpekar att det nya avtalet är ett klart framsteg jämfört med hur det var tidigare då handledaren i praktiken avgjorde när doktoranden skulle flyttas upp i lön.
– Det blev en väldigt godtycklig bedömning. Vi har nu vänt på bevisbördan.
Den individuella studieplanen har med det nya avtalet blivit ett mer aktivt dokument än det var tidigare.
– Jag tror det gynnar både handledaren och forskarstudenten. Det här avtalet ser vi som ett stort framsteg och något vi
vill inspirera andra att jobba med också.
Hösten 2005 engagerade sig Rikard Lingström centralt i SULF:s doktorandsektion.
Under förra året var han vice ordförande och ansvarade för kontakterna med andra organisationer som representerar forskarstuderande: Sveriges doktorander (SDok), SFS och SACO student.
– Det var en strategi att vi skulle stärka samarbetet för att nå ut tydligare med vad vi som doktorander vill förbättra. Om vi i de här organisationerna kan gå fram med gemensamma ståndpunkter blir vi starkare i debatten.
Rikard Lingström har varit adjungerad till SFS doktorandkommittés styrelse och SDok:s styrelse och har varit representant i SACO studentråd.
– Vi i SDF har bjudit in till ett gemensamt möte där vi har diskuterat oss samman med de andra organisationerna. Det här är något jag vill jobba vidare på det kommande året.
Även lokalt på KTH samarbetar Rikard Lingström med andra doktorandorganisationer.
– Vi jobbar väldigt aktivt tillsammans med kårens doktorandsektion, det är en viktig del av det lokala arbetet. Samarbete mellan kår och fack är något jag kan rekommendera.
Nu är Rikard Lingström ordförande för Sveriges Doktorandförening och också ledamot i SULF:s förbundsstyrelse. Han räknar upp de frågor som SDF framförallt driver, det främsta kravet är att alla forskarstuderande ska ha anställning.
– Det borde vara en självklarhet att alla doktorander ska omfattas av de skattefinansierade trygghetssystem som i övrigt gäller på arbetsmarknaden. För att uppnå detta måste utbildningsbidraget avskaffas, och möjligheten att använda stipendium som ersättning för lön tas bort.
– Om inte resurser kan tillföras i tillräcklig omfattning anser vi att det är nödvändigt att minska antalet forskarstuderande till en nivå med vilket detta är förenligt, säger han.

Ansökan i konkurrens
En annan fråga som SDF lägger stor vikt vid är att antagningen till forskarutbildningen ska ske genom ansökan i öppen konkurrens där vetenskapligt relevanta meriter ligger som grund.
SDF anser också att det är en oacceptabel situation att det förekommer skuggdoktorander.
– De som bedriver forskarstudier utan att vara inskrivna som forskarstuderande omfattas inte av de regler som gäller enligt högskoleförordningen och villkoren är dessutom i många fall mycket dåliga.
Ytterligare en fråga som har med antagning att göra är att många forskarstudenter antas till licentiatexamen som ett första steg.
– Jag kan lokalt se hur antagning till licentiatexamen istället för doktorsexamen används som ett sätt att kringgå det fyraåriga finansieringsansvaret. Detta är ett problem som förekommer på flera håll i landet, och då framför allt på tekniska fakulteter. Det finns flera orsaker till detta, bland annat att extern finansiering ofta ges för perioder som är kortare än fyra år, men detta är ändå en oacceptabel situation.
SDF arbetar för att antagning till licentiatexamen som slutexamen ska avskaffas, men anser däremot att det även fortsättningsvis bör vara möjligt att ta ut licentiatexamen som delexamen.
Doktorandsektionen behandlar också vad som händer efter disputation.
– Situationen efter disputation är väldigt osäker. Fortsätter man inom universitetsvärlden är det mycket svårt att få tjänst för vidare meritering. Därför behövs det fler postdoc- och forskarassistenttjänster. Det dröjer också väldigt länge innan man får en fast anställning, man är kanske 35–40 år innan man får tillsvidareanställning i den akademiska världen.

Påverka utredningar
Frågan om tjänster efter disputationen kommer in i två aktuella utredningar, befattningsutredningen och resursutredningen.
– I båda utredningarna kommer vi att vara aktiva och försöka påverka dem i den riktning vi önskar.
Dessutom vill doktorandsektionen stärka de forskarutbildades ställning på arbetsmarknaden utanför akademin.
– Arbetsgivare bör informeras om vilka färdigheter och kunskaper som är specifika för disputerade akademiker och som skiljer dem från icke-disputerade.
I alla de här frågorna om doktorandens situation är det viktigt för SDF att nå ut med sitt budskap.
– Vi måste visa att det finns en tydlig röst för att förändra de villkor som finns idag. Vi måste nå ut, bli mer utåtriktade. Vi vill påverka beslutsfattare på alla nivåer och jag tycker våra argument är goda, avslutar Rikard Lingström.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023