Utbildning får hård kritik
”Svag forskningsanknytning, bristfällig examination och examensarbeten som inte alltid håller måttet”. Så sammanfattar Högskoleverket i ett pressmedde-lande tre studier om lärarutbildning. Ljuspunkter finns dock: ”Man anstränger sig för att engagera handledare och examinatorer som är disputerade”.
Vidare noteras tanken på att ämnet Utbildningsvetenskap har börjat byggas upp och att det på sikt kan stärka den vetenskapliga basen och forskningsanknytningen i utbildningen.
Lärare på flera olika utbildningar har intervjuats och de har betonat vikten av forskningsanknytning. Men tidsbrist och ekonomiska skäl tvingar dem ofta att dra ner på ambitionerna. ”Kraven på att studenterna ska godkännas är starka och många studenter släpps igenom trots att de inte borde” sammanfattar Högskoleverket.
Sex lärosäten tar hand om småspråken
Sex universitet har kommit överens om hur huvudansvaret för de så kallade småspråken ska fördelas mellan lärosätena. Detta efter ett förarbete av SUHF, Sveriges Universitets- och högskoleförbund.
Överenskommelsen vidarebefordrades till Utbildnings- och kulturdepartementet i början av december, enligt ett pressmeddelande från Stockholms universitet.
Fördelningen är följande: Göteborgs universitet: Somaliska, Linköpings universitet: Romani chib, Lunds universitet: Jiddisch, Stockholms universitet: Finska, lettiska, litauiska, portugisiska och svenskt teckenspråk, Umeå universitet: Meänkieli och samiska, Uppsala universitet: Albanska, assyriologi, egyptologi, estniska, finska, hindi, kurdiska, persiska, serbiska/bosniska och turkiska.
Globaliseringsråd kan börja
Ordförandena i SACO, LO och TCO är tre av 25 ledamöter i regeringens nya Globaliseringsråd. Rådet tillsattes i början av december och ska komma
med idéer och förslag om hur Sverige kan stå starkare i globaliseringens tid, enligt ett pressmeddelande från Utbildnings- och kulturdepartementet. En slut-
rapport med rekommendationer ska lämnas före valet 2010.
Ledamöter i rådet är också vd för svenskt Näringsliv, flera företagsledare, företrädare för svensk forskning med flera samt fem statsråd (finansministern, vice statsministern, arbetsmarknadsministern, utbildningsministern och utrikesministern).
Huvudsekreterare är professor Pontus Braunerhjelm, KTH.
Allt färre ungdomar skriver högskoleprovet
Allt färre skriver Högskoleprovet. Minskningen år 2006 var elva procent jämfört med året innan.
Detta trots att antalet ungdomar i åldersgruppen 18–19 år, som brukar ha många deltagare i provet, har ökat de senaste åren. Sedan 1997, då antalet deltagare var som störst, har andelen i de yngre årskullarna som skriver provet mer än halverats, konstaterar Högskoleverket i ett pressmeddelande.
Men undantag finns, exempelvis elever från naturvetenskapliga gymnasieprogram deltar i högskoleprovet i samma utsträckning som tidigare.
När det gäller de äldre deltagarna kan noteras att år 1991 skrev 20000 som var 25 år och äldre högskoleprovet. I år var de 7500.
Samtidigt som färre skriver högskoleprovet sjunker intresset för högskolestudier. Till hösten 2006 minskade antalet sökande till program och kurser med åtta respektive tio procent. Antalet sökande till kurser minskade inom alla ämnesområden, men störst var minskningen inom samhällsvetenskap, juridik, handel och administration.
