Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Gästkrönika

20 december, 2006
Universitetsläraren

IDAS startade 2000 inom Sveriges universitets- och högskoleförbund med syftet att få fram fler kvinnor på höga akademiska poster. Under slutet av 1990-talet tillsattes ett stort antal rektorer och de var män. Man hörde inte ens talas om kvinnliga kandidater. Arbetsmodellen lånades från USA och namnet står för Identify, Develop, Advance, Support. Det gäller att identifiera goda kandidater, utveckla dem, föra fram deras kandidatur och stötta dem på den nya posten.Vi började ”bottom.up” det vill säga med intresserade kvinnor och arbetade med dem i de olika IDAS-stegen. Snart såg vi att det behövs också ett ”top-down”-perspektiv, det vill säga att rektorer har ett aktivt förhållningssätt, att det finns strukturer för att hitta ledarkandidater och att utveckla dem utifrån medvetna strategier.

HÖGSKOLAN BEHÖVER IDAG skickliga och engagerade ledare, på många nivåer. Med 1993 års högskoleförordning fick lärosätena en betydande autonomi, statsmakternas styrning sker utifrån mål och resultat med ett relativt begränsat regelverk. Ekonomiska resurser är också högst styrande. Det betyder att lärosäten måste göra egna strategiska avväganden av var satsningar ska göras och vilka ämnen och områden som ska få utvecklas och vilka som måste stå tillbaka. Omvärldstrycket är stort, sökandeintresse och forskningskonkurrens måste hanteras.
Idag lever lärosätena också på en internationell arena. Till det kommer en arbetslagstiftning som kräver att varje anställd har en chef som kan ta det ansvar som lagen kräver. Allt detta är en stor skillnad mot tidigare då riksdag och regering samt UHÄ/UKÄ fattade alla beslut om utbildningars innehåll och dimension, och om professurer och deras forskningsinnehåll och därmed totalreglerade högskolan. Ledning i form av primus inter pares eller som värnplikt räcker inte till idag.
SÅ NÄR IDAS-PROJEKTET 2004 gick in i en ny fas genom ett treårigt anslag från Statens Utvecklingsråd så kändes det angeläget att ta fasta på ledarförsörjningsaspekten. På vilka sätt kan lärosäten aktivt arbeta för att goda ledare finns att tillgå och att ledarförmågan hos individer utvecklas? Vi har därmed också tagit oss an själva ledarrollen: identifiera
den, utveckla den, skapa stödstrukturer för den. Vi prövar arbetssätt på gruppen kvinnor men de kan användas även på män (inte minst på kvinnor och män tillsammans), och det finns stort behov att arbeta för mångfald i andra dimensioner än kön bland akademiska ledare.
På nationell nivå har vi arbetat med nätverk: av kvinnliga akademiska ledare, av unga framtida ledare (kvinnor och män), av blivande förvaltningschefer (kvinnor och män), av rektorssekreterare. Det mesta arbetet i projektet sker lokalt, på enskilda högskolor eller grupper av högskolor. En absolut grundpelare för projektets syn på det akademiska ledarskapet är att man som ledare ska vara väl meriterad vetenskapligt. Kvinnors meritering till professor är en hörnsten i att få fram fler kvinnor till höga akademiska poster, och det finns flera intressanta sådana program på lärosätena.

SOM EN VIKTIG komponent i ledarförsörjning och -utveckling i vår sektor ser vi forskning om akademiskt ledarskap. Målet var att skapa ett forskningsprogram om detta och en finansiering. Tyvärr når projektet inte detta mål, men vi ska arbeta vidare med frågan.
Redovisning av projektets olika aktiviteter finns på www.idas.nu. En kioskvältare blev skriften Rektor på 20 sätt, intervjuer med 20 rektorer. Ett led i att visa upp rollen och också visa att den kan formas på olika sätt. Idag är 15 av Sveriges universitets- och högskolerektorer kvinnor, 40 procent! IDAS-projektet har varit med och gjort underarbetet för detta.

INGEGERD PALMÉR
Projektledare IDAS
Rektor vid Mälardalens högskola

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023